Vad arbetar du med?Detta är bland de absolut första frågorna som ställs av de människorna som vi möter påkrogen, i affären eller på stan. Vid alla möten, vid alla våra iakttagelser som vi gör avmänniskan som kanske går förbi eller som vi får möjligheten att hälsa på, sker enidentifikation. Vi försöker placera alla vi möter i olika fack för att återskapa en känsla avtrygghet och kontroll. Det finns två olika fack som vi alla placeras i: social status och klass.Dessa fack placeras vi i baserat på hur vi klär oss, hur vi rör oss, på våra fritidsintressen, påhur mycket pengar vi spenderar på krogen eller på vilka varor som vi handlar i affären.Denna studie handlar om företeelserna social status och klass. Finns dessa företeelser idagens Sverige och i så fall i vilken utsträckning blir vi påverkade av dessa? Resultatet istudien visar på att vi alla blir påverkade och har möjligheten att både skaffa oss en högrestatus och göra en klassresa, åt båda hållen, både åka upp eller åka ner i de olikahierarkierna. Status och klass är två begrepp som påverkar oss och går att spåra i alla våralivsutrymmen.

Syftet med studien är att undersöka samtalet mellan pedagogen och barnen under måltiden. Studien har en kvalitativ metod med observationer som stöd för att komma fram till svaren på de frågeställningar som vi har ställt. Totalt har åtta observationer utförts på två förskolor. På den ena förskolan observerades en blandad åldersgrupp med barn mellan 1–5 år gamla medan den andra förskolan hade åldershomogena grupper. Empirin analyserades med hjälp Vygotskijs sociokulturella perspektiv och den proximala utvecklingszonen. Analysen visade att det fanns fyra huvudsakliga teman som uppstod ofta: Omsorg, uppfostran, språkutveckling och matematik.

AbstractKnutsson, Henrik (2008). Skolans Fostrande Roll, En studie kring arbetsmetoden ”Bra Val”School´s Educating Role A survey about the method Making Good Choice Examensarbete 15 högskolepoäng, SÄL 3:2, Lärarutbildningen, Malmö högskolaI min undersökning har jag försökt ta reda på hur eleverna på ett individuellt utformat program i Malmö, uppfattar arbetet med den individuella bedömningen av genomförandet av lektioner som vi kallar Bra Val. Metoden Bra Val har sitt ursprung i trappmodellen, Det är ditt val, hämtat från boken Ordning och reda i skolan, skriven av Edin och Drummond (2006). Arbetet bygger på att lärarens ledarskap skapa förutsättning för en social utveckling i skolan. Tillsammans med arbetet med veckorapporten i Bra Val skall eleven bli varse och lockas till goda val i undervisningen och lära sig stå för de konsekvenser valen innebär. Jag valde att göra en enkätstudie detta för att få ett så neutralt inflytande över svaren som möjligt. Svaren från enkäten har kompletterats med litteratur studier samt möte och samtal med författaren Mats Edin. Resultatet visar att vi har lyckats skapa positiv utvecklings spiraler hos eleverna. Den främsta slutsatsen är att eleverna upplever att de är hjälpt av arbetssättet med Bra Val i undervisningen, eleverna upplever att de aktivt tänker på att göra goda val i undervisningen och att de känner att de lyckas på lektionerna.

The view of children has changed and evolved significantly throughout history. People in earlier times did not view children and childhood as we do today, during the early modern period the attitudes towards children began to develop. In the present study, the perspectives of Erasmus of Rotterdam and Martin Luther on children have been examined and analyzed to gain an understanding of how people viewed children and childhood, as well as how their perspectives differed from each other. The results of the study have also explored how the views on children and childhood may have has highlighted the divergent approaches and perspectives of Luther and Erasmus regarding the view of children and childhood, as well as the influence they exerted during the early modern period and the development of curricula.

Studien syftar till att undersöka hur föräldrar med invandrarbakgrund från Mellanöstern upplever sitt föräldraskap och uppfostran av sina barn i Sverige. Föräldraskap är ett omfattande ämne, men att navigera genom uppfostran i en främmande kultur, med andra traditioner och värderingar som främjar beteenden eller vanor som upplevs annorlunda, kan vara en utmaning. Genom att analysera dessa föräldrars perspektiv och erfarenheter strävar denna undersökning efter att belysa hur föräldrarna navigerar och anpassar sig till det svenska samhället, men samtidigt bevarar och förmedlar sin kulturella identitet samt värderingar till sina barn. Studien är uppbyggd genom ett teoretiskt och begreppsligt ramverk utifrån symbolisk interaktionism och identitetsteori. Vidare bygger studien på en hermeneutisk metodansats där vi har genomfört tio intervjuer som tillvägagångssätt för att samla in datamaterial. I resultatet visas en tydlig balansakt mellan kulturellt bevarande och integration, vilket illustrerar det komplexa samspelet som präglar föräldraskapet och uppfostran. Resultatet från studien presenteras i en huvudtolkning som lyfter fram att föräldrarna navigerar genom sitt föräldraskap i det svenska samhället med ett långsiktigt och hållbart perspektiv på barnuppfostran. Alla nyckelkomponenter som framträder från föräldrarnas uttalanden indikerar att föräldraskap, barnuppfostran och den övergripande familjedynamiken är långsiktiga åtaganden för föräldrar med invandrarbakgrund. Deras strävan är att utveckla en livsstil och uppfostringsmetodik som underlättar för deras barn att effektivt integreras i det svenska samhället.

Syfte med studien var att undersöka pedagogernas uppfattning om arbetet med hållbar utveckling genom en Grön Flagg-certifiering i förskolan. Mina frågeställningar blev därför: Hur stödjer en Grön Flagg-certifieringen arbetet mot hållbar utveckling? Hur görs barnen delaktiga i arbetet med Grön Flagg? Hur ser pedagogerna på sig själva som förebilder? Dessa frågor har besvarats genom en undersökning med kvalitativa intervjuer av åtta pedagoger i fyra olika Grön Flagg-certifierade förskolor (bland dessa en förskoleadministratör) samt kommunens miljöstrateg, tre barns egna tankar om miljö och yngre kamrater har undersöks.  Resultat har analyserats utifrån lärande för hållbar utveckling, Harts delaktighetstrappa samt Axness fostrans principer utifrån ett nytt forskningsområde kallad epigenetik med fokus på ett av dess användningsområden: barnuppfostran. Genom resultat och analys av datainsamlingen har jag funnit att en Grön Flagg-certifieringen kan stödja arbetet mot hållbar utveckling om det finns ett gemensamt synsätt inom arbetslaget, engagerade och drivande pedagoger samtidigt som man synliggör de små vardagliga insatserna i förskolan. Pedagogerna i studien anser att certifieringen utåt visat att man arbetat mot hållbar utveckling och sätter press till att arbetet genomförs.  Studiens resultat visat att barnens delaktighet i arbetet med Grön Flagg-certifiering varierar i de olika förskolorna enligt de olika projekt som beskrevs under intervjuerna. Barnens ålder eller pedagogernas inställningar på det kompetenta barnet, påverkat utsträckningen i vilken barn gjorts delaktiga i arbetet mot hållbar utveckling. Studien har visat att pedagogerna var väl medvetna om deras påverkan på barnen. De ser sina arbetsinsatser och sig själva som förebilder för barnen, men utifrån det jag funnit i min analys även för varandra för att arbete med certifieringen utvecklas. I studien gjordes ett utprövande av ämnet epigenetik samt begrepp från hjärnforskning lånades. Utifrån de olika begrepp och teorier som presenterats i studien tilldelats pedagoger rollen som primary attachment relationships samtidigt som det motiverats för pedagogers stora påverkan på barnen.

The purpose of this study is to examine the schoolteachers and parents distribution of the responsibilities of the upbringing of children. To do so my aim is to examine what responsibilities was attributed to the schoolteachers as well as the parents and how the responsibilities could take shape. By utilizing protocols from the Childcare committee 1913-1924 (Barnavårdsnämnden) my aim is to link the questions to the material and examine how this manifested within the committee. I also examined if the committee applied a certain gender construction on the parenting. I have applied a power perspective derived from Foucault aswell as the usage of Durkehims and Marx theories about the schools role in society and a gender perspective developed by Joan Scott and Yvonne Hirdman. The results of the study shows that schoolteachers possessed a position of power where their responsibilities over the social upbringing of the pupils reached beyond the confinements of the schools. The schoolteacher was placed with disciplinary responsibilities and was expected to help raise pupils of high morality. Teachers held a high role of participation in the work of the committee and was expected to hold insights of their pupils home situations. The parents showed to be neglected far more in comparison with the teacher but parenthood was nonetheless expected to hold responsibilities. However, parents was not allowed to interfere with the responsibilities of the teacher whereas the teachers role was not constricted to the interior of the school. Regarding mother- and fatherhood the study shows that the mother was given a clear role of parenting while the fathers function was more of an authoritarian background figure. The father was expected to provide for the family and the mother to care for the upbringing. The study proved that the committee was in a position of power where they could affect the tasks of parenthood. Meanwhile the committee granted schools and teachers positions of power where the teacher’s professional role extended beyond the schools. Within the sphere of parenthood a position of power was showing whereas the mother was attributed a larger responsibilities over the children’s upbringing but with the father acting as the authority of the family.

Tanken bakom denna studie har varit att undersöka hur behandlare upplever sitt arbete med familjer där det förekommer våld. Studien syftar till de behandlare som arbetar med metoden KIBB som är en behandlingsmodell framtagen av Melissa Runyon och Esther Deblinger. Syftet med KIBB är att hjälpa föräldrar att sluta använda våld mot sina barn genom att ha förälderns våldsutövande i fokus, belysa konsekvenser och lära föräldrar positiva föräldrastrategier. Som behandlare ger man stöd till barn som upplevt våld genom att bearbeta upplevelserna, hantera känslor och skuldavlasta. Datan till studien samlades in genom sex semistrukturerade intervjuer med KIBB behandlare. Vidare har kognitiv beteendeterapi, systemteori och inlärningsteori använts som teoretiska utgångspunkter. Datan har sedan analyserats utifrån de valda teorierna samt tidigare forskning. En av utgångspunkterna var att ta reda på vad behandlare ser för fördelar och utmaningar med KIBB. Intervjupersonerna redogjorde för många fördelar och många svar liknande varandra. De verkar också vara överens om att det är ett roligt arbete och att en stor fördel är att få göra skillnad för familjer. Under utmaningar i arbetet rådde det mer delade meningar. Intervjupersonerna resonerade kring de olika utmaningar man som behandlare ställs inför i arbetet och svaren var väldigt individuella. En annan aspekt som intervjupersonerna skildrade var vikten av motivationsarbete och relationsarbete med familjen samt samarbetet med den andra behandlaren. / This paper examines how professional therapists experience their work with families where violence occurs. The study aims to examine therapists' experience in working with CPC-CBT, which is a treatment model developed by Melissa Runyon and Esther Deblinger. The main  purpose of the treatment model is to help parents stop using violence against their children by focusing on the parent's use of violence, as well as highlighting consequences and teaching parents positive parenting strategies. Therapists using the CPC-CBT method provide support to children who have experienced violence by processing their experiences, managing emotions and relieving guilt. The data were collected through six semi-structured interviews with CPC-CBT therapists. Furthermore, cognitive behavioral therapy, systems theory and learning theory have been used as theoretical starting points. Later on, the data was analyzed based on the selected theories and previous research. One of the purposes was to clarify therapists' view on benefits and challenges in their work with CPC-CBT. The interviewees described several benefits and many answers were similar to each other, they also seem to agree that it is a fun job and that a big advantage is to be able to make a difference for families. During the challenges of the work, there were more divided opinions. The interviewees reasoned about the different challenges therapists face in their work and the results occurred very individual. Another aspect the interviewees described was the importance of motivational work and relationship work with families and collaboration with other therapists.

Svensk media rapporterar återkommande att det grova språkbruket är ett växande problem bland barn- och ungdomar och att det har spridit sig längre ned i åldrarna. Olika former av verbala kränkningar kan i längden leda till allvarliga konsekvenser. Trots problematiken kring barnens grova språkbruk är forskningen kring ämnet i stort sett obefintlig. I föreliggande kvalitativa studie med socialkonstruktivistisk ansats är syftet att få en djupare förståelse för de bakomliggande maktstrukturerna i grundskoleelevers grova språkbruk och undersöka grundskoleelevers användning och upplevelser av grovt språkbruk samt dess sociala konsekvenser. Studien utgår från kvalitativa metoder och insamling av data har skett via fokusgrupper och semistrukturerade intervjuer av tolv grundskolebarn i åldrarna tio till tolv år. Resultatet i studien visar på tre huvudsakliga orsaker till att barn använder ett grovt språkbruk och det är för att demonstrera känslomässiga yttringar, markera en grupptillhörighet eller inta en högre social status i gruppen och därmed tas på större allvar och få mer respekt. Det visade sig även att miljön påverkar användandet av grovt språkbruk och att barnen väljer mellan olika tolkningsrepertoarer beroende på kontexten. / In the Swedish media, it is repeatedly reported that crude language is a growing problem among young adults and that it is spreading and increasing among younger children. Various forms of verbal abuse can in the long run lead to serious consequences. Despite the increase in children's crude language use, research on the subject is largely non-existent. This qualitative study used a social constructivist approach, aiming to achieve a deeper understanding of elementary school students' underlying power structures, and to examine their experience of crude language and its social consequences. The study is based on qualitative methods, data collection from focus groups and semi-structured interviews with twelve primary school children between the ages of ten and twelve. The results of the study show three main reasons why children use crude language; to demonstrate emotional expressions, to mark group affiliation and to take a higher social status in the group, in order to be taken more seriously and gain more respect. It was also shown that home and school environments also play a role in influencing the use of crude language, where children choose between different interpretative repertoires depending on the context.

Ledarskap är en central del av ett företags överlevnad och utveckling. Därtill kan det påverkas av diverse faktorer, däribland uppfostran av den individ som tillämpar ledarskapet. Det finns en del forskning kring områdena ledarskap och uppfostran var för sig. Tidigare forskning har konstaterat att uppfostran har en stor betydelse för hur individer tenderar att bli som vuxna. Vidare är några faktorer som kan påverka detta bland annat omgivning och genetik. Ytterligare visar tidigare studier även att ledarskap är betydelsefullt, inom både personlig- och organisationsutveckling. Därmed har forskningen kommit fram till att det existerar olika stilar och perspektiv på ledarskap och att alla har sina styrkor och svagheter. Däremot finns det betydligt mindre forskning kring kopplingen mellan bäggedera områdena och denna studie har i syfte att utforska kring detta samband. Resultatet blev att uppfostran i högsta grad påverkar en individs framtida ledarskap. Detta har skett genom en kvalitativt utförd studie med en induktiv forskningsasats. Därtill har den insamlade empirin i kombination med teorin från referensramen genererat i en modell som förklarar den ledarskapspåverkande personlighetsformgivningen. Vidare beskriver modellen vilka typer av överföringar som sker under uppfostran, olika faktorer som påverkar samt tre typer av personlighetsformgivningar som kan användas. / Leadership is a central part of a company’s survival and development. Moreover, can the leadership be influenced by different factors, for instance the upbringing of the individual who applies said leadership. There has been a substantial amount of research done in the areas of leadership and upbringing, separately. Previous studies have determined that an individual's upbringing has a significance for how the person develops and becomes as an adult. Some factors that are able to influence this are the person's environment and genetics. Furthermore, previous studies have shown that leadership is significant in both personal and organizational development. Thus, has research established that there are various styles and perspectives on leadership, and that all have their strengths and weaknesses. Nevertheless, since there is significantly less research on the connection between both of these areas, has this study aimed to analyze this relationship. The result was that the upbringing definitely affects an individual's future leadership. This has been done through a conducted study with an inductive research approach. The collected data combined with the theory from the reference framework has developed a model that explains the leadership-influencing personality formation. Moreover, the model describes the types of transmission that occur during upbringing, the different factors that have an impact and the three types of personality formations that can be adopted.