<p>I Sverige drabbas varje år ca 150 000 personer av någon form av demenssjukdom. Demenssjukdom innebär vanligen minnesstörningar och personlighetsförändringar för dem som drabbas. Ur ett systemteoretiskt perspektiv påverkas även anhöriga när någon insjuknar i sjukdom och de anhöriga till personer med demenssjukdom kan få omorganisera hela sin vardag för att upprätthålla den tillvaro de lever i. Syftet var att beskriva anhörigas upplevda erfarenheter kring att leva med en person med demenssjukdom. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Efter genomförd sökning i fem databaser och kvalitetsgranskning inkluderades nio vetenskapliga artiklar till vår studie. Analysen resulterade i två teman:<strong><em> </em></strong><em>Lust </em>med kategorierna: personlig utveckling, ändrad livsfilosofi, förbättrade och starkare relationer, strategier för hantering av påfrestning och motiverande faktorer; och <em>Lidande</em> med kategorierna: känslomässig påfrestning, börda/belastning, och depression/ångest. I vårt resultat framkom att vårdandet upplevdes som lättare då motivationen var kärlek till personen med demenssjukdom. De anhöriga fann den personliga utvecklingen givande och då kunskap kring demenssjukdomen fanns, upplevdes mindre börda. Då vårdandet upplevdes som mödosamt förekom depressiva symtom och även stress. Det framkom att anhöriga till person med demenssjukdom sällan upplevde antingen lust eller lidande, utan upplevelserna växlade, ena dagen lustfyllt, nästa dag lidelsefyllt.</p>

<p>I den akademiska världen kämpar studenter med att balansera upplevda krav från omgivning och upplevd egen förmåga för att hantera dessa krav. Studien syftar till att undersöka om juriststudenter upplever stress i högre utsträckning än psykologstudenter och om studiekraven mellan dessa grupper skiljer sig åt. Undersökningsdeltagarna valdes ut genom bekvämlighetsurval på Stockholms universitet. En enkät avsedd att mäta studiekrav och upplevd stress delades ut till jurist- och psykologstudenter. Resultatet visade att juriststudenterna lade ner mer tid på sina studier per vecka och att psykologstudenter hade fler grupp- och individuella arbeten innevarande termin. Vid mätning av samtliga stressfrågor i form av ett t-test förelåg ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Resultatet kan bero på att juriststudenternas studiemiljö leder till att de i högre utsträckning känner sig tvungna att lägga ner fler studietimmar per vecka än psykologstudenterna.</p>

<p>Övervikten har ökat drastiskt i Sverige de senaste åren vilket medför en stor hälsofara och en stor kostnad för samhället. En stor del till övervikten är förändrade levnadsvanor, vilket forskare försöker motverka med enkla metoder. Frågeformulär med skattningsskalor är en metod som kan visa på onormala levnadsvanor, vilket har testats mest på normalviktiga och visat goda resultat. Internet är ett av verktygen som ofta används vid epidemiologiska studier. Denna studie undersökte om det fanns någon skillnad mellan hur normalviktiga och överviktiga män skattade fysisk ansträngning med Trolles aktivitetsmatris och Borgskalan vid tester på cykelergometer. Resultaten visade att det inte fanns någon skillnad mellan hur överviktiga och normalviktiga män skattade fysisk ansträngning. Däremot fanns en skillnad vid skattningen med Borgskalan mellan de som ansåg sig mer aktiva och de mindre aktiva, oberoende av vikt. De som ansåg sig vara mer fysiskt aktiv skattade lägre på Borgskalan på låga och höga intensiteter än fysiskt inaktiva. Trolles aktivitetsmatris visade ingen skillnad här, vilket gör att den är en bättre skattningsskala vid stora studier på en befolkning som har varierande aktivitetsnivå.</p>

<p>The purpose was to examine relations between motivation and goal orientation, perceived ability and perceived motivational climate among persons working out in gym. Another purpose was to study differences in motivation, perceived ability and motivational climate among men and women. The final purpose was to study interactional effects on the dependent variable motivation. The participants were 59 men and 69 women. The instruments used were Task and Ego Goal Orientation in Sport Questionnaire (TEOSQ), Harter´s Competence scale and part of Mahoneys R-5 test. The results showed positive correlation between motivation and task orientation, and between motivation and perceived ability. Further the results showed positive correlations between perceived ability and both task and ego orientation. Women perceived higher level of task orientation than men. No interactional effects were found. Instructors should focus on taskoriented goalstrategies and develop clients competens for higher motivation.</p>

I den akademiska världen kämpar studenter med att balansera upplevda krav från omgivning och upplevd egen förmåga för att hantera dessa krav. Studien syftar till att undersöka om juriststudenter upplever stress i högre utsträckning än psykologstudenter och om studiekraven mellan dessa grupper skiljer sig åt. Undersökningsdeltagarna valdes ut genom bekvämlighetsurval på Stockholms universitet. En enkät avsedd att mäta studiekrav och upplevd stress delades ut till jurist- och psykologstudenter. Resultatet visade att juriststudenterna lade ner mer tid på sina studier per vecka och att psykologstudenter hade fler grupp- och individuella arbeten innevarande termin. Vid mätning av samtliga stressfrågor i form av ett t-test förelåg ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Resultatet kan bero på att juriststudenternas studiemiljö leder till att de i högre utsträckning känner sig tvungna att lägga ner fler studietimmar per vecka än psykologstudenterna.

The purpose was to examine relations between motivation and goal orientation, perceived ability and perceived motivational climate among persons working out in gym. Another purpose was to study differences in motivation, perceived ability and motivational climate among men and women. The final purpose was to study interactional effects on the dependent variable motivation. The participants were 59 men and 69 women. The instruments used were Task and Ego Goal Orientation in Sport Questionnaire (TEOSQ), Harter´s Competence scale and part of Mahoneys R-5 test. The results showed positive correlation between motivation and task orientation, and between motivation and perceived ability. Further the results showed positive correlations between perceived ability and both task and ego orientation. Women perceived higher level of task orientation than men. No interactional effects were found. Instructors should focus on taskoriented goalstrategies and develop clients competens for higher motivation.

Övervikten har ökat drastiskt i Sverige de senaste åren vilket medför en stor hälsofara och en stor kostnad för samhället. En stor del till övervikten är förändrade levnadsvanor, vilket forskare försöker motverka med enkla metoder. Frågeformulär med skattningsskalor är en metod som kan visa på onormala levnadsvanor, vilket har testats mest på normalviktiga och visat goda resultat. Internet är ett av verktygen som ofta används vid epidemiologiska studier. Denna studie undersökte om det fanns någon skillnad mellan hur normalviktiga och överviktiga män skattade fysisk ansträngning med Trolles aktivitetsmatris och Borgskalan vid tester på cykelergometer. Resultaten visade att det inte fanns någon skillnad mellan hur överviktiga och normalviktiga män skattade fysisk ansträngning. Däremot fanns en skillnad vid skattningen med Borgskalan mellan de som ansåg sig mer aktiva och de mindre aktiva, oberoende av vikt. De som ansåg sig vara mer fysiskt aktiv skattade lägre på Borgskalan på låga och höga intensiteter än fysiskt inaktiva. Trolles aktivitetsmatris visade ingen skillnad här, vilket gör att den är en bättre skattningsskala vid stora studier på en befolkning som har varierande aktivitetsnivå.

Syftet med den här studien var att undersöka den hälsorelaterade livskvaliteten hos elever på högstadiet samt hur denna förhåller sig till elevernas socioekonomiska status och upplevelse av kontroll. 154 elever från fyra olika kommunala skolor i Sverige besvarade ett formulär gällande deras hälsa, livskvalitet och känsla av kontroll. Eleverna delades in i olika grupper, hög/låg-SES, beroende på medelinkomsten i deras kommun. Resultatet visar på en signifikant skillnad i elevernas HRQoL. Högre grad av kontroll visades vara förknippat med bättre hälsa. Ingen skillnad i HRQoL beroende på eleverna SES upptäcktes. Inte heller några signifikanta interaktionseffekter mellan de två variablerna kontroll och SES.

Vi har sett trender i samhället som tyder på att vår konsumtion har flyttats mot mer immateriella produktegenskaper. Med en hög levnadsstandard konsumerar vi mycket och vi lägger mycket pengar på varumärken. Vi tittar på fenomenet prispremium, att betala mycket för ett varumärke och hur pris påverkar konsumenters upplevda produktkvalitet. Vi försöker besvara frågan om varumärkeskonsumenter, konsumenter som ofta betalar prispremium, får ut ett mervärde i form av en högre upplevd kvalitet just på grund utav ett högt produktpris. Vi frågar oss samtidigt om varumärkeskonsumenter har ett högre acceptanspris för produkter i allmänhet då de betalar mer än bara för varans fysiska egenskaper. För att undersöka detta har vi genomfört ett experiment där 185 studenter fått smaka på en coladryck som prissatts olika för att se om det resulterar i skillnader i upplevd kvalitet. Vi har också ställt frågor om vad de anser är dyrt respektive billigt för tre produkter vi anser är förknippade med prispremium. I vår undersökning finner vi ett positivt samband mellan varumärkeskonsumentgrad och acceptanspris. Vi finner däremot inget samband mellan pris och upplevd produktkvalitet eller att varumärkeskonsumenter skulle uppleva en högre kvalitet än andra vid ett högre pris. Att vi får resultat som indikerar att acceptanspris hänger ihop med hur mycket konsumenten köper varumärken tror vi har att göra med att varumärkeskonsumenter ofta betalar för mer än bara den fysiska varan. Att vi inte uppmäter en relation mellan pris och upplevd kvalitet får oss att misstänka att det hänger ihop med hur experimentet utfördes.

Sammanfattning Detta är en studie baserad på en nationell longitudinell studie på svenska skolelever (Skola, Idrott och Hälsa projektet, SIH). Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka varför unga vuxna skattar sin hälsa som bra. Det primära syftet var att ta reda på vilka faktorer som informanterna upplever som meningsfulla för sin subjektivt upplevda hälsa. Ett sekundärt syfte var att undersöka hur informanternas upplevda hälsa har förändrats sedan 2010. Hur definierar respondenterna begreppet hälsa? Hur ser respondenterna på      sin hälsa i relation till sin/sitt vardag, boende, arbete/studier, fritid,      träning, familj/vänner, dåtid/framtid? I vilken utsträckning upplever respondenterna att de kan påverka sin      livssituation? Metod: Studien är av kvalitativ karaktär. Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med urvalsgruppen, vilka har sitt ursprung i SIH-projektet och i undersökningen från 2010 skattat sin hälsa som mycket bra. Intervjuerna har utgått från sju frågeområden: Vardag, arbete/studier, fritid, träning, familj/vänner, dåtid/framtid samt patogena frågeställningar. Resultatet har analyserats utifrån Antonovskys KASAM-begrepp. Resultat: Studiens resultat visar att kontroll över vardagen, fysisk aktivitet samt till viss del också religiöst engagemang möjligen kan ha ett samband med informanternas goda hälsostatus. Resultatet visar också att informanternas hälsostatus har försämrats något sedan 2010, både fysiskt och psykiskt. Slutsats: Våra informanter har en hög KASAM i förhållande till sin vardag, vilket möjligtvis resulterar i deras goda hälsostatus. Vikten av fysisk aktivitet och social interaktion är två faktorer som belyses genom denna studie. Vi har däremot sett svårigheten att visa på vad som de facto påverkar vad. Vår tolkning är att möjligheten för en faktor att påverka en individ, positivt eller negativt, står i förhållande till deras subjektiva uppfattning och värderingar. / Abstract This is a study based on a national longitudinal study on Swedish school students (the School, sport and health project, SIH). Aim: The purpose of this study was to examine why young adults rate their health as good. The primary purpose was to determine the factors that respondents perceive as meaningful for their subjectively perceived health. A secondary purpose was to investigate how the informants self rated health status have changed since 2010. How do the respondents define the concept of health? How do the respondents reflect about their health in relation to their everyday life, living, work/studies, leisure, training, family/friends, past life/future life? In which extent do the respondents feel that they can influence their own lives? Method: The study is of a qualitative character. Ten semi-structured interviews were conducted with a sample group, which originated in the SIH project. The interviews have been based on seven main topics: Everyday life, work /studies, leisure, training, family/friends, past life / future life and pathogenic problems. The results have been analyzed on the basis of Antonovsky's SOC-term Results: Our results demonstrate that the control over daily life, physical activity, and to some extent also religious participation could possibly be related to the informants' good health status. The results also show that informants’ health status has deteriorated slightly since 2010, both physically and mentally. Conclusion: Our informants have a high SOC in relation to their daily lives, which might result in their good health status. The importance of physical activity and social interaction are two factors highlighted by this study. However, we have seen the difficulty of ascertaining what actually affects what. Our interpretation is that the ability of a factor to affect an individual, positively or negatively, is proportional to their subjective perception and values.