Titel: Betalningssättens påverkan på e-handelskonsumenters köpbeslut – en enkätundersökning Bakgrund: Trygghet och betalningssäkerhet är två frågor som ständigt är aktuella inom e-handeln och möjligheten att välja mellan olika betalningssätt är en av de faktorer som kan påverka e-handelskonsumentens köpbeslut. I den här uppsatsen undersöker vi vilken inverkan den möjligheten har på olika aspekter av köpbeslutet. Syfte: Vårt syfte är att undersöka om möjligheten att välja mellan olika betalningssätt påverkar e-handelskonsumentens, i form av högskolestudenters, köpbeslut och om så är fallet vilka betalningssätt e-handlare bör erbjuda för att köpbeslutet inte ska påverkas negativt. Metod: Med utgångspunkt i tidigare studier har vi sammanställt en enkät med frågor kring konsumenters syn på olika betalningssätt i samband med e-handel. Enkäten skickades ut till programstudenter på högskolan i Gävle. Urvalet utgjordes av ett icke-slumpmässigt urval. Av 1008 tillfrågade svarade 227 st vilket ger en svarsfrekvens på 22,5%. Resultaten av enkäten har sammanställts och presenteras i diagram och med dessa som utgångspunkt har vi studerat svarsfrekvenser och försökt att finna samband som kan ge en indikation om vilka betalningssätt som är mest önskvärda bland e-handelskonsumenter. Analys och slutsats: Möjligheten att välja mellan olika betalningssätt påverkar e-handelskonsumentens köpbeslut på flera sätt. Rätt använt är det en faktor som kan reducera den upplevda risken, öka det upplevda förtroendet och öka de upplevda fördelarna. Att erbjuda flera betalningssätt är ett sätt att bygga förtroende. Alltför komplicerade betalningssystem kan dock leda till att kunder väljer att avstå köp. Som e-handlare bör man därför försöka att tillgodose båda sidorna, de som prioriterar säkerhet och de som prioriterar bekvämlighet. Förslag till fortsatt forskning: Vi presenterar en utökad modell över köpprocessen. Med utgångspunkt i den hade man kunnat undersöka andra aspekters påverkan på köpbeslutet. Ytterligare ett förslag är att upprepa enkätundersökningen med en annan metod för att försöka öka svarsfrekvensen. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen undersöker sambandet mellan möjligheten att välja mellan olika betalningssätt och e-handelskonsumentens köpbeslut och introducerar en utökad modell över e-handelskonsumentens köpprocess. Nyckelord: betalningssätt, upplevd risk, e-handel, köpprocessen, online-betalning och internetstrategi.

Aim: The purpose of this study is to examine and analyze how insurance companies work to create value and confidence in their brands and then compare whether consumers perceive brands as companies seek. Method: The study is a gap analysis of both qualitative and quantitative in nature containing both interviews with insurance companies and a survey carried out on consumers. The study has been developed by analytical induction. Data: Consists of interviews with representatives from the insurance companies and survey responses from 99 consumers. Conclusion: From the study it can be concluded that the insurance industry is unique in its kind as a difficulty and complexity is obviously applicable to convey an overall impression to the consumer, which in turn will produce a brand value to the company. Creating a high brand value through good marketing where it maintained a good congruence between firms striving and consumer perception, is according to the scientists complicated because the lack of perceived quality affects the the big picture.

Title:  Brand Brazil – A study on brand equity in an emerging market  Authors:  Anders Andersson & Jonathan Karlsson  Subject:  Bachelor thesis in marketing, 15 credits  Keywords:  Brand equity, Emerging markets, Brand awareness, Brand associations, Perceived quality, Brand loyalty  Purpose:  The purpose of this thesis is to gain deeper understanding of how a company operating on an emerging market can work with brand equity, and what benefits it provides to the brand owner.  Theoretical framework:  The chapter begins with a description of brand equity to be further decomposed to its four dimensions; brand awareness, brand associations, perceived quality, brand loyalty  Methodology:  A qualitative research method with a deductive approach is conducted, where interviews with Brand/Marketing coordinators for the Brazilian subsidiaries of Volkswagen, Toyota and General Motors, are performed.  Empirical framework:  The chapter presents performed interviews that are supposed to describe our case studies’ work and benefits from brand equity.  Conclusion:  This study shows that companies operating on an emerging market are working actively with brand equity, often in accordance with theory. The companies also experience positive effects from increased brand equity. / Titel:  Brand Brazil – En studie om brand equity på en emerging market  Författare:  Anders Andersson & Jonathan Karlsson  Ämne:  Kandidatuppsats i marknadsföring, 15 hp  Nyckelord:  Brand equity, Emerging markets, Märkeskännedom, Märkesassociationer, Upplevd kvalitet, Märkeslojalitet  Syfte:  Syftet med uppsatsen är att få ökad förståelse för hur företag verksamma på en emerging market kan arbeta med brand equity, samt vilken nytta det ger varumärkesinnehavaren.  Teoretisk referensram:  Kapitlet inleds med en beskrivning av brand equity för att sedan brytas ner i de fyra dimensionerna; märkeskännedom, märkesassociationer, upplevd kvalitet och märkeslojalitet.  Metod:  En kvalitativ studie med deduktiv ansats där Brand/Marketing coordinators för de brasilianska dotterbolagen till Volkswagen, Toyota och General Motors är intervjuade.  Empiri:  I empirikapitlet presenteras genomförda intervjuer vilka är tänkta att beskriva respektive fallföretags arbete och nytta av brand equity.  Slutsatser:  I denna undersökning framgår att företag verksamma på en emerging market arbetar aktivt med brand equity, ofta i enlighet med teori. Dessutom upplever företagen positiva effekter av ökad brand equity.

No description available.

År 2003 avsatte regeringen en stor summa pengar som skulle satsas på att få barn och ungdomar mer fysiskt aktiva. Denna satsning fick namnet handslaget som senare år 2007 bytte namn till Idrottslyftet. I början på höstterminen 2009 drogs ett projekt igång på Kattegattsgymnasiet i Halmstad där man i samarbete med Idrottslyftet och Hallands Idrottsförbund fick alla klasser på Elprogrammet att delta i lagidrotter och spela mot varandra. Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning bland dessa elever och undersökt deras åsikter om projektet och fysisk aktivitet i största allmänhet. Idrottande och fysisk aktivitet har en rad olika positiva effekter på oss människor och i synnerlighet ungdomar. I denna undersökning framkommer det att de elever som deltagit i idrottslyftet har en mycket positiv uppfattning om projektet och deras upplevda mentala och fysiska hälsa har påverkats positivt av att delta. Det framkommer även att det råder stora skillnader i enkätsvaren om man jämför de som deltagit i Idrottslyftet med dem som inte deltagit. Däremot framkommer det inte i denna undersökning att idrottslyftet har förändrat elevernas syn på skolämnet Idrott och Hälsa eller att projektet har lett till att de kommer att hålla på mer med fysisk aktivitet när de blir äldre.

Dagens konfektionsmarknad präglas av hård konkurrens, vilket innebär att småföretag inte enbart kan konkurrera med produktkvalitet och flertalet företag vill inte konkurrera med pris. Detta ökar vikten av gedigen kundförståelse, förmåga att identifiera och lösa kundens behov samt att skapa värden för kunden. För en märkesinnehavare är det yttersta målet kundlojalitet då det leder till långsiktiga kundrelationer. Denna uppsats behandlar de olika faktorerna i en process med målet att skapa kundlojalitet, som är viktiga för att småföretag ska kunna överleva (vara lönsamma), på den alltmer konkurrensutsatta marknaden. Sveriges modebransch utgörs till största delen av småföretag. Småföretagen är väldigt dominerade av storföretagen som genom stordriftfördelar och uppgång i internationella företagskonstellationer kan sätta villkoren för småföretagsamheten och avgöra vilken sorts företag som kan överleva på marknaden. Den svenska småföretagarens relativa position har försvagats och för små svenska jeansföretag innebär det en stor utmaning att överleva, behålla sina kunder och vara lönsamma. Detta ökar vikten av att den så kallade kundlojalitetsprocessen hos företagen är optimal. Syftet med uppsatsen är, att med en jämförande fallstudie, utvärdera kundlojalitetsprocesserna hos konfektionsföretagen Gul&Blå och Sixty Sverige för varumärkena Gul&Blå och Miss Sixty. För att undersöka det valda området, utförs djupintervjuer med respektive jeansföretag. Teorier som uppsatsen bygger på är varumärkesuppbyggnad, engagemang, upplevd risk, styrningsmetoderna mål- och processtyrning samt perspektiven transaktions- och relationsmarknadsföring. Undersökningen visar att kundlojalitetsprocessen är optimal när förtaget använder sig av samtliga aktiviteter i den varumärkesuppbyggande processen, arbetar för att minimera kundens upplevda risk gentemot produkterna, ökar engagemanget för produkterna genom säljfrämjande åtgärder, arbetar processtyrt samt arbetar enligt perspektivet om relationsmarknadsföring. Nyckelord: kundlojalitet, varumärkesuppbyggnad, upplevd risk, engagemang, processtyrning, relationsmarknadsföring.

Uppsatsen är en pilotstudie med syfte att undersöka sambandet mellan psykisk ohälsa, anknytningsmönster och upplevd självförmåga i en grupp tonåringar (n=19) som behandlas eller behandlats för psykiatriska eller sociala problem. Självskattningsformulär som mäter förekomsten av psykiatriska symtom (SCL-90), anknytningsmönster(ASQ) och upplevd självförmåga (GSE) har använts. Resultatet av studien visar att det kan finnas ett positivt samband mellan trygg anknytning och upplevd självförmåga, och negativa samband med otrygg anknytning. Graden av psykisk ohälsa har negativt samband med den upplevda självförmågan. En principalkomponentanalys tydde på att en complaintfaktor svarade för huvuddelen av variansen i materialet, vilket ger upphov till metodologiska frågor. Sammantaget är upplevd självförmåga och dess relation till anknytningsmönster intressant att undersöka vidare.

Rädsla för brott inverkar negativt både på ett individuellt plan och påsamhällsnivå och ses därför som ett aktuellt samhällsproblem. Tidigare forskninghar funnit att äldre, trots att de tillhör en grupp som har låg risk att utsättas förbrott, ändå uppvisar en hög grad av rädsla för brott. Forskningslitteraturen kringvilka faktorer som är associerade med äldres ökade rädsla för brott är intesamstämmig. Syftet med studien var att undersöka äldres rädsla eller orädsla föratt utsättas för brott i bostadsområdet eller hemmet, samt att undersöka äldresrädsla eller orädsla för att utsättas för egendoms- eller personbrott. Deltagarna istudien utgjordes av 110 äldre i Sundsvall mellan 58 och 94 år. Data samlades ingenom en enkät via bekvämlighetsurval på socialt aktiva äldre. Utöver rädslan förbrott undersöktes även faktorerna kön, inkomst,tidigare utsatthet, boendesituation,grannskapsvariabler, förmåga att försvara sig, och upplevd sannolikhet att utsättasför brott inom 12 månader. Detta för att undersöka hur dessa faktorer skilde sigmellan grupper med olika grad av orädsla eller rädsla. Dessutom kundesignifikanta resultat finnas gällande inkomst och upplevd sannolikhet att utsättasför brott inom 12 månader. Resultaten diskuteras i förhållande till teorin omrisksamhället. Vidare läggs förslag fram för framtida sociologisk ochkriminologisk forskning för att undersöka hur sociala aktiviteter spelar in pårädsla respektive orädsla för brott, och hur socialt aktiva bryter mot risksamhället. / <p>2013-11-26</p>

E-handeln ökar ständigt och inte minst när det kommer till klädbranschen. Konsumenter värderar tillgängligheten och utbudet som internet erbjuder. Dock upplever konsumenter en större risk med att handla på internet jämfört med en fysisk butik. Det beror på att den fysiska interaktionen mellan produkt och konsument försvinner. Konsumenter känner då en större risk för att produkten inte ska uppfylla deras förväntningar. De måste förlita sig på något annat än den fysiska interaktionen. När konsumenter känner en risk inför ett köp så kommer de att söka efter mer information på internet. Informationen kan fungera som en kompensation för den förlorade fysiska interaktionen. Varumärket kan också påverka konsumenter när de ska handla kläder på nätet. Syftet med den här studien är att undersöka varumärkets betydelse vid köp av kläder på internet. Studien tar upp hur varumärket reducerar risker för konsumenten och hur sökprocessen påverkas. För att få en djupare förståelse för det så undersöks även konsumenters motiv till köp på internet och hur varumärket påverkar dem. Studien har genomförts med hjälp av 10 stycken semi-strukturerad intervjuer med kvinnliga respondenter i åldern 20 till 30 år. Dessa respondenter valdes genom ett målstyrt urval. Under intervjuerna fick respondenterna berätta om vad de har för motiv till att köpa på internet, hur deras sökprocess ser ut samt vad de känner för upplevda risker med att handla på internet och hur dessa skulle kunna minska. Respondenterna beskrev även vad de tror att varumärket har för påverkan på dem. Studiens resultat visar att varumärket har en stor betydelse för konsumenter vid köp av kläder på internet. Det finns inte ett motiv till att genomföra ett köp på internet utan ett känt varumärke. Konsumenter kopplar köp av kläder på internet med hög risk, de förlitar sig då på varumärket när den fysiska interaktionen är förlorad. Konsumenter ser varumärket som en garanti för kvalitet och känner ett förtroende för det. Samtidigt som varumärket reducerar de upplevda riskerna kortar det också ner sökprocessen på internet. Konsumenter känner sig tillfredsställda med den informationen varumärket ger. Varumärket är alltså det som bringar fram mest förtroende för att ett plagg ska uppfylla förväntningar vid köp på internet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare i myndighetsutövning upplever sin arbetssituation och sin arbetsmiljö i socialt arbete med ungdomar. Undersökningsmetoden har bestått av kvalitativa  intervjuer med fyra socialarbetare från två  olika socialtjänster. Resultaten visade på tydliga krav inom arbetsrollen  (såsom att följa rådande lagstiftning och hålla utredningstider)  och att knappa resurser gjorde kraven svårhanterliga. Andra faktorer som gjorde kraven svårhanterliga var felaktig struktur inom organisationen samt en konflikt gällande krav mellan politiker, ledning och  socialarbetarna. Gemenskapen upplevdes vara väldigt viktig då kollegorna och chefen sågs som resurser, vilket bidrog till att arbetssituationen blev mer hanterbar. En god relation mellan anställd och chef ledde till att den anställda stannade kvar i arbetet. Meningsfullheten i arbetet ansågs vara mycket viktig, eftersom denna gjorde att de stannade kvar i arbetet trots motgångar och svåra perioder.  Inom ramen för socialarbetarnas upplevda arbetssituation  fanns  det  en tydlig relation mellan meningsfullheten,  gemenskapen och kraven i arbetet samt tankar om framtiden gällande arbetet; så länge arbetet kändes meningsfullt och kraven hanterbara och det fanns en god relation till kollegor och ledning så kände inte socialarbetarna att de hade skäl nog att lämna sitt arbete. Nyckelord: Socialarbetare inom socialtjänsten, arbetssituation, krav, meningsfullhet, gemenskap, upplevd arbetssituation. / The aim of this study has been to examine how social workers in social services perceive their work situation in social work with youngsters. The methodology was a qualitative case study consisting of interviews with four social workers from two different social services. The results showed that their work situation consisted of high demands  (such as to comply current legislation and to keep the current investigation times)  and that few resources made the demands harder to manage. Other factors that made the demands harder to manage were an inadequate structure within the organization and a conflict with  the requirements betweenpoliticians, management and social service workers. The communion was perceived to be very important and the colleagues and the manager were seen as resources, which contributed to the work situation becoming more manageable. A good relationship between the employee and the manager led the employees to stay at work. Meaningfulness at work was considered to be very important, and so they stayed at work despite adversity and difficult times. Finally, within the framework of the social  workers’ perceived job situation,  meaningfulness, the community and the requirements associated with their thoughts on the future. As long as the work felt meaningful and there was a good relationship with the manager and their colleagues, they could deal with the high level of requirements at work. Keywords: Social workers in social services, work situation, requirements, meaningfulness, community, perceived work situation.