Syftet med denna studie är att undersöka hur matematikångest samvarierar med olika faktorer inom matematik. Den tidigare forskning som presenterats visar hur begreppen självuppfattning och upplevd självförmåga relaterar till matematikångest. Utifrån den forskning som studerats ser vi att äldre individer samt flickor i högre grad upplever matematikångest jämfört med yngre respektive pojkar. Forskningen är dock inte enhällig gällande dessa slutsatser. Denna studies teori bygger på begreppen självuppfattning, upplevd självförmåga samt matematikångest och hur man med hjälp av de två första begreppen kan undersöka matematikångest. Med hjälp av data från TIMSS 2015 som behandlas i statistikprogrammet SPSS har vi kunnat undersöka matematikångest hos svenska elever i årskurs 4 och 8. Resultaten visar att matematikångest korrelerar negativt med elevernas prestationer inom alla de grupper som undersökts, även om denna korrelation skiljer sig i styrka. Matematikångest visar sig vara vanligare hos elever i årskurs 8 än i årskurs 4, och samma relation syns mellan könen där flickor visar större andel som upplever matematikångest gentemot pojkar.

På senare tid har skolungdomar börjat uppleva sig allt mer stressade. Det kan handla om exempelvis stress inför skolan och den kommande framtiden. Denna studie undersökte elever på högskoleförberedande program upplevda stress, stressen inför framtiden samt eventuell betydelse av Locus of Control och kön. Respondenterna utgjordes av 42 poj-kar och 51 flickor, samtliga gick på samma gymnasieskola i årskurs tre. De fick besvara tre bakgrundsfrågor, en inom stressforskning väl använd stressenkät (PSS), en fråga gällande stress inför framtiden, samt Locus Of Control. Flickorna var mer stressade än pojkarna och upplevde även en högre stress inför framtiden. De elever som upplevde sig stressade var också mer stressade inför framtiden. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Föreliggande studies syfte var att studera socialt stöd som moderator i relationen mellan stress och idrottsrelaterad utbrändhet bland idrottande ungdomar. Deltagarna valdes via ettstrategiskt bekvämlighetsurval och krav att ha minst 3 träningar i veckan utöver tävling inom sin idrott. Totalt deltog 91 ungdomar i studien (M=17,3 SD=0.98). Studien är kvantitativ tvärsnittsdesign och data samlades i form av frågeformulär och internetbaserade formulär. Frågeformuläret bestod av demografiska frågor och tre mätinstrument Multidimensional Scale of Perceived Social Support (MSPSS), Perceived Stress Scale (PSS) och Athlete burnout Questionnaire (ABQ). Enkäten bestod av 41 påståenden och sju bakgrundsfrågor. I resultatet framkom att det inte fanns en statistisk signifikant interaktionseffekt mellan socialt stöd och stress i relation till idrottsrelaterad utbrändhet. Socialt stöd är inte moderator i relationen mellan stress och idrottsrelaterad utbrändhet. Det fanns inget statistiskt signifikant samband mellan stress och idrottsrelaterad utbrändhet. Det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan socialt stöd och idrottsrelaterad utbrändhet. / The purpose of the study was to examine if social support can buffer the relation between perceived stress and athlete burnout in youth athletes. Through strategic convenience sample were 91 participants recruited (M=17, 3 SD= .98).  The study used a quantitative cross-sectional design were data was collected via questionnaire and internet-based questionnaire. Data was collected from youth athletes whom practice sports at least 3 times a week. The questionnaire was based on following instruments: Demographic questions, Multidimensional Scale of Perceived Social Support (MSPSS), Perceived Stress Scale (PSS) and Athlete Burnout Questionnaire (ABQ). The questionnaire included 41 statements and seven background questions. The result showed no statistical significant interaction between social support and perceived stress in relation with athlete burnout. Social support is not a moderator in the relation between stress and athlete burnout. The result showed no statistical significant correlation between perceived stress and athlete burnout. There was showed a statistical significant correlation between social support and athlete burnout.

Astma är en kronisk luftvägssjukdom som runt 235 miljoner människor världen över lider av. Det pågår idag mycket forskning kring astma men fortfarande har man inte lokaliserat de bakomliggande faktorerna som orsakar sjukdomen. Det råder idag delade meningar kring sambandet mellan astma och fysisk aktivitet och många individer med astma begränsas av sin sjukdom i det dagliga livet. Syftet med arbetet är att beskriva hur förhållandet mellan den kroniska luftvägssjukdomen astma och fysisk aktivitet påverkar astmatikers upplevelse av hälsa. Vidare är syftet att undersöka om astma är en barriär för fysisk aktivitet och om astmatiker känner sig begränsade av sin sjukdom. Arbetet är en litteraturstudie baserat på tio originalartiklar som vi fann genom att söka i vårdvetenskapliga databaser. För att kunna se problemet ur olika perspektiv, inkluderades såväl kvalitativa som kvantitativa artiklar. Följande huvudteman framkom: Astma och fysisk aktivitet, information, kunskap och kontroll, samt astmatikers upplevelse av hälsa. Resultatet av arbetet visar på att fysisk aktivitet vid astma främjar astmatikerns upplevelse av hälsa och att individer med astma, genom god information och kunskap om sjukdomen, inte behöver vara begränsade vid fysisk aktivitet. I diskussionen framkommer det att genom bättre information, klarare riktlinjer och ett förespråkande av fysisk aktivitet, kan individer med astma leva ett mer hälsosamt och aktivt liv utan begränsningar relaterade till sjukdomen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka statisk och dynamisk balansförmåga för individer med varierad grad av funktionsnedsättning genom uppmätt balansförmåga, upplevd balansförmåga samt eventuella korrelationer mellan balansförmåga och upplevd balansförmåga. Frågeställningar som studien avser att besvara: • Vilket värde får deltagarnas statiska och dynamiska balansförmåga utifrån två av testen i Movement ABC? •Hur skattar deltagarna sin individuella upplevda statiska och dynamiska balansförmåga? • Hur förhåller sig eventuella korrelationer mellan deltagarnas utförda förmåga och skattningen av utförandet? Metod Metoden baseras på två balanstester från testbatteriet Movement ABC. De två balanstesterna, både statiskt och dynamiskt, kompletterades med ett individuellt subjektivt skattningsformulär angående upplevd balansförmåga. Resultaten analyserades med Spearman´s korrelationsanalys. Resultat De beskrivande resultaten angående statisk balans uppmätte 5/8 deltagare som Mycket bra/OK respektive dynamisk balans uppmätte 3/8 deltagare som Mycket bra/OK. Resultaten från det individuella självskattningsformuläret skattade 7/8 deltagare Mycket bra/OK. Inga signifikanta resultat framkom i korrelationsanalysen efter att empirin analyserats, då urvalsgruppen inte var tillräckligt i antal för att fastställa någon statistisk skillnad. Slutsats Deltagarna i studien uppvisade en högre prestation i det statiska kontra det dynamiska testet. Majoriteten av deltagarna skattade sin balansförmåga som Mycket bra och OK oavsett resultat på utförd balanstest. Då studien bestod av en liten urvalsgrupp visade analysen inte på några signifikanta resultat dras inga större slutsatser. / Aim The purpose of this study is to examine the static and dynamic balance ability of individuals with various kinds of impairments by looking into their state of balance, their experienced state of balance, and determine potential correlations between their state of balance and experienced state of balance. This study aims to answer the following questions: • Based on the two tests of the Movement ABC, what will the participants’ static and dynamic balance ability scores be? • How will the participants estimate their experienced static and dynamic state of balance? • Is there a potential correlation between the participants’ test scores and their estimations? Method The method is based on the two balance tests from the Movement Assessments Battery for Children. These two tests, both static and dynamic, are complemented with an individual subjective estimation form regarding experienced state of balance. The results are analyzed through Spearman’s correlation analysis. Results The descriptive results regarding static balance measured 5/8 participants as Very good / OK and dynamic balance measured 3/8 participants as Very good / OK. Results from the individual self-assessment form estimated 7/8 participants Very good / OK. No significant results were found in the correlation analysis after the empirical analysis, since the selection group was not sufficient in number to determine any statistical difference. Conclusion The participants showed a higher performance in the static versus dynamic test. The majority of participants estimated their balance ability as Very good and OK regardless of the results on the performed balance test. Since the study consisted of a minor selection group, the analysis did not show any significant results, no major conclusions were drawn.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>För att ett företag ska överleva på marknaden är ett starkt varumärke ett måste.  Konkurrensen sätter press på varumärket och vikten av ett starkt varumärke har aldrig varit större. Det kan finnas alternativ som både kan var billigare och bättre men ett starkt varumärke kan övertyga kunden att välja företagets tjänster.  Kunden köper alltså ett varumärke och inte tjänsten i sig.</p><p>Ett företag som förstått vikten av ett starkt varumärke är vår uppdragsgivare- Övikshem, en hyresvärd i Örnsköldsvik.  Företaget har genomgått organisatoriska förändringar och vill nu ha hjälp att lyfta varumärket ytterligare. Vi har genom en omfattad enkätundersökning tagit reda på hur kunden uppfattar varumärket Övikshem. Tillsammans med information från företaget kan vi påvisa vilka skillnader som finns mellan kundens bild av varumärket och företagets visioner.</p><p>Vårt teoretiska arbete har resulterat i en unik modell som genom fem attribut visar på vad som påverkar företagets varumärkeskapital. Utifrån modellens olika attribut kan vi visa med vad och på vilket sätt företaget bör arbeta för att stärka sitt varumärke. Vårt resultat visade bland annat att företaget bör arbeta med att stärka sin identitet då de i dagsläget inte har några tydliga kärnvärden att stå på. Vi uppmärksammar även företagets brist på kunskap om marknadsföringens effekter och diskuterar påföljden av detta.</p><p>Slutligen visar vi på hur vår modell är applicerbar på andra företag inom tjänstesektorn.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p>Athletes’ health in relation to sport participation has been rather unexplored from a holistic perspective. The objectives of this study were: a) to test the modified version of the Perceived Health & Sport Participation Profile (PHSPP) Questionnaire; b) to examine the relationship between athletes’ perceived health, sport satisfaction, goal orientation, athletic identity, self-esteem and physical self perception. The Perceived Health & Sport Participation model (PH&SP) (Stambulova, Johnson, Lindwal & Hinic, 2006) was used as theoretical framework. A package of five instruments was completed by 136 competitive athletes representing different sports and levels. A test-re-test was conducted on the PHSPP with 34 athletes. Descriptive statistics, factor analyses, oneway ANOVA and correlation analyses by SPSS were employed to analyze data. The results supported the PH&SP model in much but also suggested that the questionnaire still can be improved. Factor analyses resulted in eight extracted factors explaining 55.92% of the total variance. Based on factor analyses and the PH&SP-model, eight transformed component variables were created. Test-re-test reliability for these was good. The study also confirmed that there are significant relationships between the transformed component variables of the PHSPP, athletic identity, goal orientation, self-esteem and physical self perception. The results are discussed with reference to previous research and the PH&SP-model.</p>

<p><em> </em></p><p><p><strong><strong><strong><strong>Syfte:</strong><p>Uppsatsens syfte är att ge en bild av fastighetsmäklares syn på förtroendets betydelse under förmedlingsprocessen.</p><strong><p>Metod:</p></strong><p>Studien är uppbyggd kring en kvalitativ metod med intervjuer. Teorin grundas på tidigare forskning och litteraturstudier.</p><strong><p>Resultat & slutsats:</p></strong><p>Förtroende är ett abstrakt uttryck, som är unikt för varje individ. Kundens förväntningar på den utförda tjänsten är fastighetsmäklarens viktigaste styrredskap i strävan efter nöjda och återkommande kunder. Fastighetsmäklarna i studien är alla väl medvetna om betydelsen av ett förtroendeingivande arbetssätt.</p><strong><p>Förslag till fortsatt forskning:</p></strong><p>En idé till fortsatt forskning är att undersöka fastighetsmäklarnas passivitet när det gäller återkoppling efter avslutad affär. Vilka konsekvenser får det?</p><strong><p>Uppsatsens bidrag:</p></strong><p>Arbetet ger en bild av förtroendets betydelse i förmedlingsprocessen. Vi har visat att kundens förväntningar är mäklarens viktigaste styrredskap.</p><strong><p>Nyckelord:</p></strong><p>Fastighetsmäklare, förtroende, förväntningar, risk, upplevd kvalitet, rykte, rekommendationer, word of mouth.</p></strong></strong></strong></p><p> </p></p>

No description available.

<p><strong> Syfte: </strong>Studien syftar till att identifiera upplevda risker och riskreducerare vid e-handel, samt beskriva hur dessa påverkas av produktens och Internetbutikens karaktär. </p><p><strong>Metod: </strong>Data insamlas genom enkätstudie, fokusgruppsintervjuer samt observationer. Fokusgruppsintervjuerna ger dels förklaring till enkätstudien och bidrar dels till ytterligare perspektiv. Observationer av Internetbutiker genomförs för att identifiera riskreducerare.</p><p><strong>Teori:</strong> Främst används teorier om upplevd risk, riskreducering samt produkters karaktär.</p><p><strong>Slutsats: </strong>De upplevda risker som identifierats vid köp över Internet är <em>funktionell risk</em>, <em>leveransrisk, tidsrisk</em>, <em>psykologisk risk, finansiell risk, betalningsrisk, källrisk</em> samt <em>social risk. </em>Undersökningen visar att dessa upplevda risker varierar beroende av konsumenten, produktens karaktär samt Internetbutikens karaktär. En mängd olika riskreducerare har identifierats varav word-of-mouth har varit den mest betydande och som i viss mån kan reducera samtliga risker. Produktens karaktär påverkar konsumenten gällande beslutet om köpet kommer att genomföras i en fysisk butik eller i en Internetbutik. De flesta konsumenter har en positiv attityd till att köpa exempelvis resor och böcker på Internet, medan många konsumenter däremot är negativa till att köpa kläder på Internet. Detta beror på att produktens karaktär är sådan att en utvärdering av kläders kvalitet är relativt enkel att göra i en fysisk butik, men desto svårare att göra i en Internetbutik, vilket innebär att den funktionella risken ökar. Gällande resor och böcker är produkterna lika svåra att utvärdera i en fysisk butik som i en Internetbutik. Riskreducerare kopplade till den upplevda kvaliteten kan vara kombinationer av köp från Internetbutiker och fysiska butiker, men även word-of-mouth samt egen tidigare erfarenhet av produkten. Gällande köp från internationella Internetbutiker är de främsta riskerna leveransrisk, tidsrisk och finansiell risk. Resultatet visar att konsumentens kännedom om företaget, genom tidigare egna erfarenheter eller word-of-mouth påverkar den upplevda risken. Detta gäller för både svenska och internationella Internetbutiker. </p>