Inledning: Fysisk aktivitet minskar risken för många sjukdomar. Många barn når inte upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet, och flickor är mindre fysiskt aktiva än pojkar. Syftet med litteraturöversikten är att identifiera orsakerna bakom att flickor i åldern 5-16 år är mindre fysiskt aktiva än pojkar. Metod: Studien är en litteraturöversikt som innefattar tio artiklar. Sökning efter artiklar gjordes i olika relevanta databaser, och därefter granskades och analyserades artiklarna. Resultat: Vanligast förekommande orsaker till flickors lägre fysiska aktivitetsnivå i jämförelse med pojkars delades in i följande teman: upplevd kompetens, konflikt, kroppsuppfattning, vänner och påverkan från familj. Diskussion: Flickor blir retade av pojkar och har en uppfattning av att inte vara tillräckligt bra på grund av pojkars beteende. Familj och vänner kan utgöra både motivationsfaktor och hinder. Skolan är en viktig arena för interventioner inom fysisk aktivitet med tanke på tiden barn spenderar där. Synen på flickor och fysisk aktivitet behöver förändras, och interventioner behöver göras på många olika nivåer i samhället. Nyckelord: Fysisk aktivitet, flickor, upplevd kompetens, jämställdhet, folkhälsa

Syftet med denna studie är att studera skillnader i upplevd hälsa mellan utrikes- och inrikesfödda relaterat till socioekonomiska aspekter, sociala nätverk och familjeförhållande. Data som används till att undersöka ställda hypoteser kommer från Levnadsnivåundersökningarna (LNU) för år 2010 som innefattar individer skrivna i Sverige mellan 18-75 år. För denna studie har urvalet begränsats till individer mellan 18-65 år som alla svarat på frågan om var de är födda (n=1724). Hypoteserna är utformade utifrån teori om socialt stöd och dess funktion för olika slags sociala nätverk. Därtill utgår vi från tidigare forskning om familjens betydelse för hälsa samt utrikesföddas specifika situations betydelse för hälsa. Data analyseras genom logistisk regressionsanalys. Resultatet av studien visar att det finns skillnader i upplevd hälsa mellan utrikes- och inrikesfödda, men att förklaringarna till dålig upplevd hälsa ser olika ut i de olika grupperna. Vid jämförelse visar studien att socioekonomiska aspekter och sociala nätverk förklarar skillnader bland inrikesfödda i större utsträckning än för utrikesfödda, medan familjeförhållanden inte kan sägas förklara något alls i någon av grupperna. Däremot upptäcks en icke-signifikant tendens till sämre hälsa bland utrikesfödda ensamhushåll jämfört med inrikesfödda ensamhushåll som fortsatt forskning uppmuntras att undersöka vidare.

<p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan elevers attityder, subjektiv norm, upplevd kontroll, intentioner, rättfärdiganden, motivation samt självvärdering i relation till benägenhet att fuska eller att avstå från att fuska. <em>The theory of planned behavior </em>(Ajzen, 2006) har använts som teoretisk modell för en enkätundersökning med 122 elever i grundskolans årskurs 9 och i gymnasieskolans årskurser 2–3. Resultatet av studien visar att intentionen att utföra ett beteende, som i denna studie är fusk, är den viktigaste prediktorn för beteendet i fråga. I föreliggande studie har även kunnat styrkas att rättfärdigande av eget fusk har en avgörande roll vad gäller beteende och intention. De övriga variablerna har en viss betydelse med inte i lika hög grad som intention och rättfärdigande.  Resultatet av studien har diskuterats utifrån intentionen och rättfärdigandets starka samband med beteendet.</p>

Den aktuella studien syftade till att undersöka sambandet mellan självmedkänsla ochgenerell, upplevd stress hos svenska ungdomar, 15-19 år. Förutom att undersökaovanstående fråga undersöktes även hur väl självmedkänsla predicerade generell,upplevd stress i samma stickprov, när effekten av ålder och kön kontrollerades för.Studiens deltagare bestod av 226 ungdomar studerande vid högstadie- ellergymnasieskola i södra Sverige och data samlades in via Self-Compassion Scale ShortForm (SCS-SF) och Perceived Stress Scale (PSS-14) och i klassrumsmiljö. Resultatetvisade en signifikant, negativ korrelation mellan självmedkänsla och generell, upplevdstress. Självmedkänsla var också en signifikant prediktor för stress, efter det att effektenav ålder och kön hade kontrollerats för, och förklarade ensam 29,3 % av variansen istress. Detta resultat indikerar att självmedkänsla kan komma att spela en viktig roll iden fortsatta utvecklingen av förebyggande och stressreducerande behandlingar. / The current study aimed at exploring the correlation between self-compassion andgeneral, perceived stress among Swedish adolescents, age 15-19 years. Furthermore, theextent to which self-compassion predicted general perceived stress, when controlling forthe effect of age and gender, was explored. The participants of the study consisted of226 adolescents attending the Swedish equivalent to high-school (year 9-12) in southernSweden, and data was collected with Self-Compassion Scale Short Form (SCS-SF) andPerceived Stress Scale (PSS-14) in classroom settings. Results showed a significant,negative correlation between self-compassion and general, perceived stress. Selfcompassionremained a significant predictor for stress, after controlling for the effect ofage and gender, and uniquely explained 29,3 % of the variance in stress. This resultindicates that self-compassion may be useful in the future development of preventionand stress-reducing treatments.

Tidigare forskning kring personlighet och utbildningsval har bedrivits i flertalet länder, men inte i Sverige så vitt vi vet. Vårt syfte med den föreliggande studien var att åtgärda denna kunskapslucka inom svensk akademi. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det fanns ett samband mellan studenternas personlighet och hur svår de upplever sin utbildning. Följande frågeställningar formulerades: 1) Skiljer sig personlighet mellan olika akademiska utbildningsgrupper? 2) Finns det samband mellan personlighet och hur svår studenten upplever utbildningen? Deltagarna var studenter och före detta studenter vid svenska högskolor och universitet. Det totala antalet svarande i studien var 114 personer (56% kvinnor). Enkäten som användes bestod av två personlighetstest: IPIP-120 (International Personality Item Pool) (chronbachs alpha α mellan .87 till .90) som mäter personlighet enligt femfaktormodellen samt PID-5 (The Personality Inventory for DSM-5) (chronbachs alpha α mellan .76 till .89). Insamlade data analyserade i SPSS med hjälp av de statistiska verktygen envägs-anova, oberoende t-test, Pearsons korrelation (r) samt regressionsanalys. Resultaten visade att 1) det personlighetsdrag som urskilde sig mest var openness. Den största skillnaden noterades mellan studenter inom personal och beteendevetenskap samt data och IT där beteendevetare hade högre medelvärde av openness fasetter intellect och emotionality. 2) Resultatet visade att personlighetsdraget neuroticism bäst predicerade studentens upplevda svårighet och att sambandet var positivt. Det resultat föreliggande studie visat menar vi skulle kunna vara till nytta vid förbättring och utveckling av framtida akademiska utbildningar. / Research on the relationship between personality and academic majors has been conducted in some countries, but not in Sweden to the extent of our knowledge. Our aim with this study is therefore to cover this knowledge gap in Swedish academy. Another purpose was to explore if there was a relationship between a students' personality traits and how difficult they found their education. The following questions were formulated: 1) Does personality differ between groups in various academic majors? 2) Is there a connection between a student's personality and the perceived difficulty? The participants were students and former students at Swedish universities. The total number of participants was 114 (56% women). The survey used consisted of two personality-tests: IPIP-120 (International Personality Item Pool) (chronbachs alpha α ranged from .87 to .90) that measures personality according the Big-five theory, and PID-5 (The Personality Inventory for DSM-5) (chronbachs alpha α ranged from .76 to .89). The collected data was analyzed with SPSS and the statistical tools: One-way ANOVA, independent t-test, Pearsons correlation (r) and regression analysis. Our results showed that, 1) the personality dimension that differentiated the most were openness, this between behavioral science students and computer science students, where the behavioral science students had the highest openness scores. 2) The result also demonstrated that the trait neuroticism was the best predictor of how difficult the students experienced their education. The results of this study could be very useful in the development and improvement of future universities and educations.

SAMMANFATTNING Syfte och frågeställningar För närvarande är det populärt att gå ned i vikt med hjälp av kolhydratsdieter. Syftet med studien var att undersöka om en kolhydratdiet påverkar den upplevda ansträngningen under fysisk aktivitet jämfört med en högkolhydratdiet. Frågeställningarna var: Är den upplevda ansträngningen under fysisk aktivitet högre efter en lågkolhydratdiet jämfört med en högkolhydratdiet? Kan man se skillnader på skattad ansträngning på Borgs RPE-skala och CR 100 skala? Kan man se skillnader i hjärtfrekvens, på blodglukos och laktatkoncentration i blodet? Hypotesen var att den upplevda ansträngningen skulle vara högre efter en lågkolhydratdiet jämfört med en högkolhydratdiet. Metod Sex försökspersoner genomförde vid två tillfällen ett 45 minuter långt cykelpass på en intensitet av 60-65% av maximal hjärtfrekvens. Försökspersonerna åt en kost med mycket kolhydrater i fyra dagar, varefter det första cykelpasset genomfördes dag fyra. Därefter åt de en kost med låg andel kolhydrater dag fem till åtta. Cykeltest två genomfördes dag åtta. Samtliga måltider under studiens åtta dagar kostregistrerades. Under testet skattade försökspersonerna sin upplevda ansträngning på Borg-skalorna, hjärtfrekvens registrerades och blodglukos- samt laktatvärden erhölls genom kapillärblodprov från fingertopp. Resultat Försökspersonerna hade ätit signifikant mindre kolhydrater under dag fem till åtta, och blodglukosnivåerna var signifikant lägre vid det andra tillfället. Inga andra signifikanta skillnader kunde dock ses, med avseende på laktatkoncentration, hjärtfrekvens och upplevd ansträngning. Slutsats En lågkolhydratdiet (innehållande 87 gram kolhydrater per dag) påverkar inte den upplevda ansträngningen under ett 45 minuter långt cykelpass på en intensitet av 60-65 % av maximal hjärtfrekvens. Det går dock inte att uttala sig om hur resultatet skulle ha blivit om försökspersonerna hade ätit en lägre andel kolhydrater, t.ex. 20-30 gram per dag i enlighet med Atkins diet, eller cyklat på en högre intensitet. / ABSTRACT Aim Currently, the carbohydrate-restricted diet is a very popular method to achieve weight loss. The purpose of this study was to investigate the effects of a low carbohydrate diet on perceived exertion during exercise compared to a high carbohydrate diet. The questions were: Are the ratings of perceived exertion during exercise higher after practicing a low carbohydrate diet compared to a high carbohydrate diet? Can any differences be observed in perceived exertion on Borg’s RPE-scale and CR 100 scale? Can any differences be observed in heart rate, blood glucose and blood lactate? It was hypothesized that perceived exertion during exercise would be higher after practicing a low carbohydrate diet. Method Six subjects performed a 45-minute cycling exercise at 60-65 % of maximal heart rate after consuming a non-carbohydrate-restricted diet for four days. The cycling exercise was repeated after consuming a carbohydrate-restricted diet for the four nest days. During both tests perceived exertion and heart rate where registered. Blood glucose and blood lactate were measured in capillary blood samples. Results The participant’s intakes of carbohydrates were significant lower during the second phase of the study. Blood glucose was also significant lower during the second test. Ratings of perceived exertion were not significantly different between the two tests; neither were there any significant differences in heart rate or blood lactate. Conclusions A carbohydrate-restricted diet (87 grams of carbohydrates a day) has no significant effect on perceived exertion during a 45-min cycling exercise at 60-65 % of maximal heart rate. The findings cannot comment on the effects of eating fewer carbohydrates, for example 20-30 grams per day according to Atkin’s, or performing the cycling exercise at a higher intensity, on perceived exertion.

Syftet med studien var att undersöka studenters stressnivå genom attstudera huruvida olika examinationsformer kan leda till olikastresstyp, prestationsmotivation och upplevd stress. Metoden somgenomfördes var en enkätundersökning där man undersökte hurstudenter upplevde nivån av stress och prestationsmotovation inför treolika examinationstyper; salstentamen, hemtentamen och muntligpresentation. I studien deltog 112 universitetsstudenter, 87 kvinnoroch 25 män. Hypoteserna var att hemtentamen genererar lägst stressmen även minst positiva effekter, medan det omvända gäller försalstentamen. Resultatet visade att studenter upplever inge skillnad pånivån av stress gentemot examinationsformerna, de upplever ingenskillnad av stresstyp emellan examinationsformerna samt att det inteförekom könsskillnader. / A cross-sectional study based on a survey was handed out to studentsat a university in a Swedish city. The purpose of the study was toinvestigate the stress levels of students by examining whetherdifferent forms of examination could lead to differenteffects;specifically, achievement motivation and experienced stress.The survey questions investigated how students felt regarding stresslevels and symptoms in relation to exam types. Our hypotheses werethat take-home written exams would result in lower stress levels butalso lead to less motivation, whereas the opposite would be true forwritten exams during observation. The study showed that studentsdon’t experience any difference in the level of stress towards theexaminations types. The result also showed that the type of stress,achievement motivation and experienced stress didn’t effect theexaminations type and finally there were no difference in stress levelbetween genders.

Syftet med uppsatsen är att bidra till forskningen om politiskt förtroende bland unga i Sverige, genom att skapa en djupare kunskap och förståelse för ungas förtroende för politiska partier. Det teoretiska ramverket bygger på tidigare forskning om vilka faktorer som kan tänkas påverka förtroende. Erfarenhetskapital, livsfaser och individens tolkning används som verktyg vid analys av resultatet. Det empiriska materialet för att besvara syfte och frågeställning har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personer mellan 16 och 26 år. Resultatet pekar på relation mellan upplevd kunskap och intresse hos individen, vilket i sin tur hänger samman med förtroende för politiska partier. Intresse skapas av att en upplevd kunskap tycks finnas, samtidigt som kunskap genererar i intresse för politiken och där dessa två ger effekt på förtroende för de politiska partierna.

Sidladdningar på webbplatser har visat sig ha stor påverkan på hur användare beter sig på webbplatser. Redan efter 1 sekunds fördröjning börjar användarens beteende ändras. Laddningsindikatorer kan användas för att minska den upplevda hastigheten av sidladdningar. Det finns olika varianter av laddningsindikatorer som fungerar på olika sätt. En traditionell laddningsindikator är spinner och en nyare, mindre undersökt, heter skeleton screen.  Syftet med denna kandidatuppsats har varit att undersöka effektiviteten hos skeleton screen att påverka den upplevda hastigheten av sidladdningar. Dessutom var syftet att utforma och demonstrera ett test för att förse webbutvecklare med vägledning om hur liknande test kan genomföras i syfte att avgöra vilken laddningsindikator de bör välja att använda vid utveckling. En prototypisk webbsida skapades i två olika versioner, en med 2 sekunders fördröjning och en med 4 sekunders fördröjning vid sidladdning. För att ladda sidorna användes spinner eller skeleton screen. För att samla in användares upplevda hastighet av webbplatsen utfördes användartester där deltagarna för varje sida fick uppskatta hur lång tid nedladdningen tog. Totalt deltog 14 testpersoner i åldrarna 13–47 år. Resultatet visade på att skeleton screen påverkade testpersonernas upplevda hastighet som kortast i både versionerna. Medelvärdet av alla resultatet från testpersonerna visade på att vid 2 sekunders fördröjning upplevdes sidladdningar som 0.89 sekunder med skeleton screen och 1,95 sekunder med spinner. Vid 4 sekunders fördröjning upplevdes skeleton screen som 1,38 sekunder och spinner 3,81 sekunder. Trots att skeleton screen var den laddningsindikator som minskade upplevd hastighet mest, fanns det delade åsikter om vilken laddningsindikator testpersonerna föredrog baserat på design och tidigare erfarenheter. Skeleton screen verkar inte vara meningsfulla på sidor med enstaka produkter, utan effektiviteten av skeleton screen visades främst vid laddning av flera produkter.

Psykosomatiska ohälsosymtom har fördubblats hos barn och unga i Sverige sedan mitten av 1980-talet. Psykisk ohälsa kan ge konsekvenser tidigt i livet såsom försämrade skolresultat, och även allvarliga konsekvenser senare i livet. Syftet med studien är att undersöka om det finns skillnader mellan barn beroende på graden av upplevd tillit till sina föräldrar i relation till psykosomatiska symtom. Studien kontrollerar bakgrundsvariabler såsom pojke eller flicka, svenska som andraspråk eller modersmål samt om barnets/ungdomens föräldrar lever tillsammans eller ej. Utgångspunkter är följande hypoteser: 1. Barn som upplever att de ej har en tillitsfull relation till sina föräldrar uppvisar högre grad av psykosomatiska symtom än barn som har en tillitsfull relation till sina föräldrar. 2. Vissa psykosomatiska symtom förekommer i högre grad än andra psykosomatiska symtom hos barn som upplever att de inte har en tillitsfull relation till sin förälder. 3. Flickor upplever i högre grad psykosomatiska symtom i relation till upplevd tillit till föräldrar, jämfört med pojkar.  Studien utförs genom att undersöka data hämtad från anonymiserade enkätsvar ur LoRDIAs (Longitudinal Research on Development In Adolescence) Våg 1, vilken består av 1515 elever som är 12–13 år gamla. Skillnader analyseras genom att först utföra upprepade Mann-Whitney U-test. Vi fortsätter analysen med Anova-test och slutligen utför vi en fördjupad analys av de grupper som visar signifikanta skillnader i Anova-testet. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad mellan barn som upplever låg tillit till sina föräldrar jämfört med barn som upplever en hög tillit till sina föräldrar relaterat till grad av psykosomatiska symtom. Det finns en signifikant skillnad mellan flickor och pojkar gällande grad av psykosomatiska symtom. Samt skillnad både gällande upplevd tillit och grad av psykosomatiska symtom när barnets föräldrar ej lever tillsammans. Studiens resultat ligger i linje med tidigare forskning. / Psychosomatic symptoms have doubled among children and adolescents in Sweden since the mid-1980s. Mental illness can have consequences early in life, such as poorer school results, and serious consequences later in life. The purpose of the study is to investigate whether there are differences between children, depending on the degree of perceived confidence in their parents in relation to psychosomatic symptoms. The study checks background variables such as boy or girl, Swedish as a second language or mother tongue, and whether the child's/youth's parents live together or not. Starting points are the following hypotheses: 1. Children who feel that they do not have a trusting relationship with their parents show a higher degree of psychosomatic symptoms than children who feel they have a trusting relationship with their parents. 2. Some psychosomatic symptoms occur to a greater extent than other psychosomatic symptoms in children who feel that they do not have a trusting relationship with their parent. 3. Girls experience psychosomatic symptoms to a greater extent than boys, related to degree of perceived confidence in their parents. The study is carried out by examining data obtained from anonymized survey responses from LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence) Wave 1, which consists of 1515 pupils who are 12–13 years old. Differences are analyzed by first performing repeated Mann-Whitney U- Test. We continue the analysis with Anova test and finally we perform an in-depth analysis of the groups that show significant differences in the Anova test. The result shows that there is a significant difference between children who experience low confidence in their parents compared to children who experience a high confidence in their parents related to the degree of psychosomatic symptoms. There is a significant difference between girls and boys regarding the degree of psychosomatic symptoms. And a significant difference both in terms of perceived confidence and degree of psychosomatic symptoms when the child's parents do not live together. The study's results are in line with previous research.