<p>Uppsatsen undersöker hur personalen på Eknäs ungdomshem upplever rättvisa på sin arbetsplats. I undersökningen deltog 31st anställda varav 15st män och 16st kvinnor. På arbetsplatsen finns en hög sjukfrånvaro och hög personalomsättning som kan leda till ökad upplevelse av orättvisa. Trots detta har de anställda ingen utbredd upplevelse av total eller allmän orättvisa, vissa saker upplevs mer rättvist medan andra saker upplevs mer orättvist. Personal upplever sig orättvist behandlade i situationer som härrör till ansträngning, de tycker inte de får de resurser de förtjänar eller kan påverka sin situation när de anstränger sig utöver det normala på arbetsplatsen. Däremot finns en utpräglad känsla av att alla får samma chans eller möjlighet från början att prestera eller att påverka. De anställda tycker inte att de får de resurser de förtjänar i möten och i beslutsfattandesituationer. Ingen av dem som deltog i undersökningen tyckte att om de skulle anstränga sig mer på arbetsplatsen så skulle det leda till mer beröm/belöning. Kvinnorna kände sig mer orättvist behandlade än män. Till exempel så tycker ingen kvinna som deltog i undersökningen att arbetsplatsen utnyttjar deras kunskaper på ett bra sätt. Inte heller tycker de att de kan påverka sin situation på arbetsplatsen genom att delta i möten.</p>

<p>Syfte och frågeställningar:</p><p>Studiens övergripande syfte var att undersöka hälsan hos musikstuderande. Ytterligare ett syfte var att jämföra musik- med idrottsstuderandes hälsa. Fokus var att undersöka och jämföra hälsan med avseende på upplevd hälsa och fysiska aktivitetsvanor.</p><p>För att kunna undersöka och beskriva KMH studenternas hälsa ställdes följande frågeställningar:</p><p> Hur ser musikstudenternas upplevda hälsa ut?</p><p> Hur ser musikstudenternas fysiska aktivitetsvanor ut?</p><p>För att uppnå studiens jämförande syfte ställdes följande frågeställningar:</p><p> Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande upplevd hälsa?</p><p> Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande fysiska aktivitetsvanor?</p><p>Metod:</p><p>För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning. Studien var avgränsad till att innefatta studenter från Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Dessutom var studiens mätinstrument avgränsat till att gälla GIH:s hälsotests frågeformulär. Frågeformuläret delades ut i fem klasser på KTH varav 96 st. enkäter samlades in. Information från GIH-studenterna fanns tillgänglig sedan en tidigare studie genomförts, då hälsan hos 145st studenter undersöktes.</p><p>Resultat:</p><p>KMH-Studenternas upplevda kroppsliga och själsliga hälsa ligger över svarsalternativet ganska tillfredställande. Resultaten visar att KMH-studenterna är personer som rör sig en hel del och blir svettiga och andfådda någon gång ibland. De är fysiskt aktiva 2-3 dagar/vecka då gränsen för fysisk aktivitet sätts till 30 minuter sammanlagd tid under ett dygn. De signifikanta skillnader som framkom är att GIH-studenterna skattar sin fysiska hälsa, psykiska hälsa på privatliv och tid man kopplar av, högre än vad KMH-studenterna gör. Det föreligger även signifikanta skillnader på fyra av frågorna gällande studentgruppernas fysiska aktivitetsvanor, där GIH-studenterna är de som är mest fysiskt aktiva.</p><p>Slutsats:</p><p>KMH-studenterna upplever ganska ofta hopp, glädje, meningsfullhet etc. i sitt privat- och arbetsliv. De når inte upp till de rekommenderade nivåerna för fysisk aktivitet, varför inaktivitet är en riskfaktor för deras hälsa. Jämförelsen mellan grupperna visade att GIH-studenterna och KMH-studenterna skattar sin psykiska hälsa lika högt. När det gäller deras fysiska aktivitetsvanor så är GIH-studenterna mer aktiva.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet är att undersöka två skolors friskvårdsarbete, samt om det är möjligt att jämföra personalens upplevda hälsa med ledningens syn på personalens hälsa.</p><p>För att ta reda på detta syfte har vi formulerat följande frågeställningar:</p><ul type="disc"><li>På vilket sätt jobbar skolorna med friskvård?</li><li>Vad har skolorna för mål med friskvårdsarbetet?</li><li>Hur ser ledningen på personalens upplevda hälsa?</li><li>Hur ofta deltar personalen i friskvårdsarbetet?</li><li>Hur upplever personalen sin hälsa?</li><li>Hur upplever personalen skolans friskvårdsarbete?</li></ul><p><strong>Metod</strong></p><p>Vi har valt att använda oss av både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning i vårt examensarbete. Anledningen till att vi valt att använda oss av både intervjuer och enkäter är att vi dels vill få en djupare förståelse för ledningens syn på friskvården, samt en bredare syn på personalens upplevda hälsa och deras inställning till skolans friskvård. Vi intervjuade två biträdande rektorer och delade totalt ut 143 enkäter på de båda skolorna och vi fick en svarsfrekvens på 48.9 procent dvs. 70 stycken enkäter.</p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Det resultatet visade var att skolorna erbjuder friskvårdsaktiviteter och en friskvårdstimme varje vecka men det är endast ett fåtal som utnyttjar respektive deltar i dessa möjligheter.</p><p>Personalens upplevda hälsa var generellt god, förutom att det var höga siffror som visade att många hade långvarig värk i såväl axlar som nacke/rygg. Merparten av personalen på skolan tyckte inte att ledningen gjorde tillräckligt för att främja personalens hälsa. </p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Efter att ha studerat både ledningens och personalens syn samt förkovrat oss i olika studier och litteratur så har vi förstått att friskvårdsarbetet är komplicerat. För skolorna gäller det inte bara att satsa på friskvård, man måste också göra rätt satsningar som tilltalar personalen. Det är möjligt att vår undersökning skulle te sig annorlunda om vi gjorde den ett år framåt i tiden då den ena skolan nyligen hade startat sin satsning på friskvårdsarbetet.</p>

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p><p>Vårt syfte är att undersöka och följa upp utvalda hälsokomponenter hos deltagarna i <em>VillGott-projektet </em>i Solna Stad våren 2008. Frågeställningar:</p><p><p>1. Hur ser den upplevda kroppsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna fysisk aktivitet och sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)?</p><p>2. Hur ser den upplevda själsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna kontroll i vardagen och socialt nätverk?</p><p>3. Hur ser den fysiska aktiviteten ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variabeln sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)?</p><p>4. Hur ser den upplevda kontrollen av vardagen, det sociala nätverket och sömnvanorna (utvilad och en god nattsömn) ut vid de tre mättillfällena?</p></p><strong><p>Metod</p></strong><p>Detta är en longitudinell kvantitativ studie baserad på enkäter, en uppföljning av <em>VillGott-projektet </em>som genomfördes våren 2008 i Solna. De deltagare som deltog i två mättillfällen under projektet fick förfrågan om att vara med i en uppföljning där de skulle fylla i en likadan enkät (GIH´s hälsoenkät) som vid de två tidigare mättillfällena. Datainsamlingen skedde under två dagar vid en bestämd mötesplats och de som inte hade möjlighet att ansluta vid de tillfällena erbjöds att fylla i enkäten per post. Sammanställningen och analysen av data utfördes i statistikprogrammet SPSS. Studiens svarsfrekvens är 89 procent.</p><strong><p>Resultat</p></strong><p>De respondenter som upplevde en bra kroppsliga hälsa var vid första mättillfället 50,8 procent, vid andra mättillfället 59,4 procent och vid tredje mättillfället 68,8 procent. Den själsliga hälsan upplevs nästan lika bra vid samtliga mättillfällena; vid 1:a tillfället 79 procent, vid 2:a tillfället 78,7 procent och vid 3:e tillfället 75 procent. Respondenternas frekvens på fysisk aktivitet är indelad i två grupper, "aktiv" och "inaktiv", där 42,6 procent är aktiva vid första mättillfället, 63,5 procent vid andra tillfället och 50 procent vid tredje tillfället.</p><strong><p>Slutsats</p></strong><p>Vår slutsats blir att <em>VillGott-projektet </em>bidrog till att öka deltagarnas fysiska aktivitetsvanor, även sex månader efter träningsperiodens slut, vilket i sin tur bidrog till en bättre upplevd kroppslig hälsa. Med stöd från forskning vet vi att den upplevda hälsan utgör en indikator på den faktiska hälsan.</p></p><p><p> </p></p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan elevers attityder, subjektiv norm, upplevd kontroll, intentioner, rättfärdiganden, motivation samt självvärdering i relation till benägenhet att fuska eller att avstå från att fuska. The theory of planned behavior (Ajzen, 2006) har använts som teoretisk modell för en enkätundersökning med 122 elever i grundskolans årskurs 9 och i gymnasieskolans årskurser 2–3. Resultatet av studien visar att intentionen att utföra ett beteende, som i denna studie är fusk, är den viktigaste prediktorn för beteendet i fråga. I föreliggande studie har även kunnat styrkas att rättfärdigande av eget fusk har en avgörande roll vad gäller beteende och intention. De övriga variablerna har en viss betydelse med inte i lika hög grad som intention och rättfärdigande.  Resultatet av studien har diskuterats utifrån intentionen och rättfärdigandets starka samband med beteendet.

Uppsatsen undersöker hur personalen på Eknäs ungdomshem upplever rättvisa på sin arbetsplats. I undersökningen deltog 31st anställda varav 15st män och 16st kvinnor. På arbetsplatsen finns en hög sjukfrånvaro och hög personalomsättning som kan leda till ökad upplevelse av orättvisa. Trots detta har de anställda ingen utbredd upplevelse av total eller allmän orättvisa, vissa saker upplevs mer rättvist medan andra saker upplevs mer orättvist. Personal upplever sig orättvist behandlade i situationer som härrör till ansträngning, de tycker inte de får de resurser de förtjänar eller kan påverka sin situation när de anstränger sig utöver det normala på arbetsplatsen. Däremot finns en utpräglad känsla av att alla får samma chans eller möjlighet från början att prestera eller att påverka. De anställda tycker inte att de får de resurser de förtjänar i möten och i beslutsfattandesituationer. Ingen av dem som deltog i undersökningen tyckte att om de skulle anstränga sig mer på arbetsplatsen så skulle det leda till mer beröm/belöning. Kvinnorna kände sig mer orättvist behandlade än män. Till exempel så tycker ingen kvinna som deltog i undersökningen att arbetsplatsen utnyttjar deras kunskaper på ett bra sätt. Inte heller tycker de att de kan påverka sin situation på arbetsplatsen genom att delta i möten.

Syfte och frågeställningar: Studiens övergripande syfte var att undersöka hälsan hos musikstuderande. Ytterligare ett syfte var att jämföra musik- med idrottsstuderandes hälsa. Fokus var att undersöka och jämföra hälsan med avseende på upplevd hälsa och fysiska aktivitetsvanor. För att kunna undersöka och beskriva KMH studenternas hälsa ställdes följande frågeställningar:  Hur ser musikstudenternas upplevda hälsa ut?  Hur ser musikstudenternas fysiska aktivitetsvanor ut? För att uppnå studiens jämförande syfte ställdes följande frågeställningar:  Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande upplevd hälsa?  Föreligger det någon eller några skillnader mellan grupperna gällande fysiska aktivitetsvanor? Metod: För att uppnå syftet genomfördes en kvantitativ undersökning. Studien var avgränsad till att innefatta studenter från Kungliga Musikhögskolan (KMH) och Gymnastik och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Dessutom var studiens mätinstrument avgränsat till att gälla GIH:s hälsotests frågeformulär. Frågeformuläret delades ut i fem klasser på KTH varav 96 st. enkäter samlades in. Information från GIH-studenterna fanns tillgänglig sedan en tidigare studie genomförts, då hälsan hos 145st studenter undersöktes. Resultat: KMH-Studenternas upplevda kroppsliga och själsliga hälsa ligger över svarsalternativet ganska tillfredställande. Resultaten visar att KMH-studenterna är personer som rör sig en hel del och blir svettiga och andfådda någon gång ibland. De är fysiskt aktiva 2-3 dagar/vecka då gränsen för fysisk aktivitet sätts till 30 minuter sammanlagd tid under ett dygn. De signifikanta skillnader som framkom är att GIH-studenterna skattar sin fysiska hälsa, psykiska hälsa på privatliv och tid man kopplar av, högre än vad KMH-studenterna gör. Det föreligger även signifikanta skillnader på fyra av frågorna gällande studentgruppernas fysiska aktivitetsvanor, där GIH-studenterna är de som är mest fysiskt aktiva. Slutsats: KMH-studenterna upplever ganska ofta hopp, glädje, meningsfullhet etc. i sitt privat- och arbetsliv. De når inte upp till de rekommenderade nivåerna för fysisk aktivitet, varför inaktivitet är en riskfaktor för deras hälsa. Jämförelsen mellan grupperna visade att GIH-studenterna och KMH-studenterna skattar sin psykiska hälsa lika högt. När det gäller deras fysiska aktivitetsvanor så är GIH-studenterna mer aktiva.

Syfte: Studien syftar till att identifiera upplevda risker och riskreducerare vid e-handel, samt beskriva hur dessa påverkas av produktens och Internetbutikens karaktär.  Metod: Data insamlas genom enkätstudie, fokusgruppsintervjuer samt observationer. Fokusgruppsintervjuerna ger dels förklaring till enkätstudien och bidrar dels till ytterligare perspektiv. Observationer av Internetbutiker genomförs för att identifiera riskreducerare. Teori: Främst används teorier om upplevd risk, riskreducering samt produkters karaktär. Slutsats: De upplevda risker som identifierats vid köp över Internet är funktionell risk, leveransrisk, tidsrisk, psykologisk risk, finansiell risk, betalningsrisk, källrisk samt social risk. Undersökningen visar att dessa upplevda risker varierar beroende av konsumenten, produktens karaktär samt Internetbutikens karaktär. En mängd olika riskreducerare har identifierats varav word-of-mouth har varit den mest betydande och som i viss mån kan reducera samtliga risker. Produktens karaktär påverkar konsumenten gällande beslutet om köpet kommer att genomföras i en fysisk butik eller i en Internetbutik. De flesta konsumenter har en positiv attityd till att köpa exempelvis resor och böcker på Internet, medan många konsumenter däremot är negativa till att köpa kläder på Internet. Detta beror på att produktens karaktär är sådan att en utvärdering av kläders kvalitet är relativt enkel att göra i en fysisk butik, men desto svårare att göra i en Internetbutik, vilket innebär att den funktionella risken ökar. Gällande resor och böcker är produkterna lika svåra att utvärdera i en fysisk butik som i en Internetbutik. Riskreducerare kopplade till den upplevda kvaliteten kan vara kombinationer av köp från Internetbutiker och fysiska butiker, men även word-of-mouth samt egen tidigare erfarenhet av produkten. Gällande köp från internationella Internetbutiker är de främsta riskerna leveransrisk, tidsrisk och finansiell risk. Resultatet visar att konsumentens kännedom om företaget, genom tidigare egna erfarenheter eller word-of-mouth påverkar den upplevda risken. Detta gäller för både svenska och internationella Internetbutiker.

Syfte och frågeställningar Vårt syfte är att undersöka och följa upp utvalda hälsokomponenter hos deltagarna i VillGott-projektet i Solna Stad våren 2008. Frågeställningar: 1. Hur ser den upplevda kroppsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna fysisk aktivitet och sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)? 2. Hur ser den upplevda själsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna kontroll i vardagen och socialt nätverk? 3. Hur ser den fysiska aktiviteten ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variabeln sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)? 4. Hur ser den upplevda kontrollen av vardagen, det sociala nätverket och sömnvanorna (utvilad och en god nattsömn) ut vid de tre mättillfällena? Metod Detta är en longitudinell kvantitativ studie baserad på enkäter, en uppföljning av VillGott-projektet som genomfördes våren 2008 i Solna. De deltagare som deltog i två mättillfällen under projektet fick förfrågan om att vara med i en uppföljning där de skulle fylla i en likadan enkät (GIH´s hälsoenkät) som vid de två tidigare mättillfällena. Datainsamlingen skedde under två dagar vid en bestämd mötesplats och de som inte hade möjlighet att ansluta vid de tillfällena erbjöds att fylla i enkäten per post. Sammanställningen och analysen av data utfördes i statistikprogrammet SPSS. Studiens svarsfrekvens är 89 procent. Resultat De respondenter som upplevde en bra kroppsliga hälsa var vid första mättillfället 50,8 procent, vid andra mättillfället 59,4 procent och vid tredje mättillfället 68,8 procent. Den själsliga hälsan upplevs nästan lika bra vid samtliga mättillfällena; vid 1:a tillfället 79 procent, vid 2:a tillfället 78,7 procent och vid 3:e tillfället 75 procent. Respondenternas frekvens på fysisk aktivitet är indelad i två grupper, "aktiv" och "inaktiv", där 42,6 procent är aktiva vid första mättillfället, 63,5 procent vid andra tillfället och 50 procent vid tredje tillfället. Slutsats Vår slutsats blir att VillGott-projektet bidrog till att öka deltagarnas fysiska aktivitetsvanor, även sex månader efter träningsperiodens slut, vilket i sin tur bidrog till en bättre upplevd kroppslig hälsa. Med stöd från forskning vet vi att den upplevda hälsan utgör en indikator på den faktiska hälsan.

Syfte:Uppsatsens syfte är att ge en bild av fastighetsmäklares syn på förtroendets betydelse under förmedlingsprocessen. Metod: Studien är uppbyggd kring en kvalitativ metod med intervjuer. Teorin grundas på tidigare forskning och litteraturstudier. Resultat &amp; slutsats: Förtroende är ett abstrakt uttryck, som är unikt för varje individ. Kundens förväntningar på den utförda tjänsten är fastighetsmäklarens viktigaste styrredskap i strävan efter nöjda och återkommande kunder. Fastighetsmäklarna i studien är alla väl medvetna om betydelsen av ett förtroendeingivande arbetssätt. Förslag till fortsatt forskning: En idé till fortsatt forskning är att undersöka fastighetsmäklarnas passivitet när det gäller återkoppling efter avslutad affär. Vilka konsekvenser får det? Uppsatsens bidrag: Arbetet ger en bild av förtroendets betydelse i förmedlingsprocessen. Vi har visat att kundens förväntningar är mäklarens viktigaste styrredskap. Nyckelord: Fastighetsmäklare, förtroende, förväntningar, risk, upplevd kvalitet, rykte, rekommendationer, word of mouth.