Stressrelaterade sjukdomstillstånd ökar i hela samhället. Hälsa i arbetslivet är alla individers rättighet. Distriktssköterskans yrkesroll idag är komplex. Ett arbetsområde är att arbeta mot en god folkhälsa. En god folkhälsa kan leda till ekonomiska vinster inte enbart för den enskilda individen utan även för samhället i stort vilket sedermera leder till en hållbar utveckling. Samhällets ökade krav på primärvården kan leda till stress hos den enskilda distriktssköterskan. Syfte med studien var att belysa de faktorer som kan leda till stress i distriktssköterskans arbetssituation. Studien är en kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer utfördes med totalt tio informanter. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av en induktiv innehållsanalys. I resultatet framkommer faktorer som kan leda till stress, men även faktorer som kan minska upplevelsen av stress. Organisatoriska förutsättningar, ledarskap, krav och utsatthet är faktorer som påverkar distriktssköterskans upplevelse av negativ stress. En välfungerande organisation, struktur samt kommunikation tycks vara grundförutsättningar för en god arbetshälsa. Den upplevda stressen kan minska hos den enskilda distriktssköterskan genom kollegialt samarbete, vidareutveckling och bekräftelse från ledningen. Helhetsperspektiv är av största vikt för att uppnå en god arbetsmiljö och hälsa i arbetslivet.

Studiens övergripande syfte är att studera hur kvinnor och män rör sig i offentliga rum med upplevd (o)trygghet som utgångspunkt. Studien ämnar också undersöka vilka trygghetsskapande strategier som används och vilka åtgärder inom samhällsplaneringen som kan göras för att en stad ska upplevas som tryggare. En fallstudie i Uppsala med kvinnliga och manliga studenter har genomförts för att uppnå syftet. I studien används en feministisk metodologi och semistrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts. Undersökningen visar att kvinnorna upplever mer otrygghet och är mer begränsade av sin otrygghet än männen. De flesta av männen berättar att de upplever otrygghet i mötet med, exempelvis en hotfull person som har kniv, medan kvinnorna berättar om sin otrygghet som en mer generell känsla, exempelvis när det är mörkt på kvällen, eller vid möten med män, farliga eller ofarliga. De flesta av informanterna, även de som upplever sig vara helt trygga, använder sig av trygghetsskapande strategier. Vanligast är att undvika att lyssna på musik i hörlurar när det är mörkt ute för att vara mer uppmärksam på omgivningen. Som åtgärder på hur samhällsplaneringen kan bidra till ett tryggare samhälle nämndes huvudsakligen ökad närvaro av polis och vakter, förbättrad belysning och planering som leder till att människor befinner sig på platser.

Syftet med denna studie var att undersöka om motion och träning kan förklaras med hjälp av teorin om planerat beteende. Genom en kvantitativ metod i form av enkäter, kom 178 respondenter att besvara frågor om bland annat beteende, avsikt, attityd, upplevt normsystem och upplevd känsla av kontroll, kopplat till motion och träning. Resultatet i denna studie visade att nästan 80 % motionerade i minst 150 minuter per vecka, och att över 90 % tycker att det är hälsosamt att träna. Vidare kan man se att de som tränar upplever en positivare attityd och högre upplevd känsla av kontroll, än de som inte tränar, något som också är statistisk signifikant. Framtida forskning bör fokusera på att öka attityden till motion och träning, främst genom att öka kunskaperna om effekterna som motion och träning ger till hälsan.

Syftet med studien var att undersöka vilka samband som finns mellan upplevd stress, kontroll, krav och stöd hos kommunernas budget- och skuldrådgivare. Hypotesen var att budget- och skuldrådgivare som upplever en hög stressnivå upplever högre krav, mindre grad av kontroll och mindre socialt stöd än de budget- och skuldrådgivare som upplever en lägre stressnivå. Den andra hypotesen var att kön, ensamarbete, hög arbetsbelastning, delad tjänst, deltidsarbete och frånvaro av handledning visar samband med en högre stressnivå. Ett frågeformulär konstruerades utifrån Perceived Stress Scale, The Swedish Demand Control Support Questionnaire samt frågor om kön, tjänstgöringsgrad, kollegor, delad tjänst, väntetid för besök och tillgång till handledning. Frågeformuläret förmedlades till 326 budget- och skuldrådgivare där svarsfrekvensen var 24 %. Resultatet visade att hög arbetsbelastning, höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd visar ett samband med hög stressnivå.

IT- och informationssäkerhet är ett ständigt aktuellt ämnesområde. ITsäkerhetsarbetei små organisationer framstår som ett underforskat område. Föratt göra en kartläggning av hur arbete med risk, hot och säkerhet kan se ut i småorganisationer har vi genomfört en explorativ intervjustudie med representanterför små organisationer om deras arbete med IT- och informationssäkerhet. Vihar dessutom genomfört intervjuer med experter på området för att få ettbredare perspektiv. Tolkningen och analysen av intervjusvaren har utförtsgenom att först tolka svaren utifrån Security Controls och därefter analyserasvaren utifrån fem temaområden som vi funnit i materialet. Vi går däreftervidare med en diskussion kring hur vi funnit att de studerade organisationernaser på hot, risk och säkerhet och hur de arbetar med Security Controls settgenom de tre säkerhetsdimensionerna. Avslutningsvis föreslår vi fortsattforskning inom området. / IT and information security is a recurring theme. IT security in smallorganizations appear to be an under-researched area. To make a survey of thework on risk, threat and security might look like in small organizations, weconducted an exploratory interview with representatives of small organizationsabout their work with IT and information security. We also conducted interviewswith experts in the field to get a broader perspective. The interpretation andanalysis of the interview responses have been carried out by first interpret theresponses based Security Controls, and then analyze the responses on fivethematic areas which we found in the material. We will then continue with adiscussion of how we have found that the studied organizations, look at threats,risk and safety and how they work with the Security Controls seen through thethree security dimensions. Finally, we suggest further research in this area.

Previous research has explored and explained the effect hardiness has on stress, but there is limited research on the use of physical activity in combination or in conjunction with hardiness. The present study aimed to examine if high school student's perceived stress level is affected by their level of hardiness and/or physical activity. The sample consisted of 370 high school students who were instructed to fill out a survey based on three instruments; Perceived Stress Scale, PSS-14 and Dispositional Resilience Scale, DRS-II as well as a separate self composed instrument on physical activity. A multiple regression analysis was calculated, indicating that hardiness predict stress and that there are gender differences. However, physical activity had no effect. / Tidigare forskning har undersökt och förklarat effekten som hardiness har på stress, men det finns begränsad forskning om användningen av fysisk aktivitet tillsammans eller i kombination med hardiness. Den nuvarande studien syftade till att undersöka om gymnasieungdomars upplevda stressnivå påverkas utav deras nivå av hardiness och/eller fysisk aktivitet. I undersökningen ingick 370 gymnasieelever som fick fylla i en enkät baserad på tre instrument; Perceived Stress Scale, PSS-14 och Dispositional Resilience Scale, DRS-II samt ett eget komponerat instrument om fysisk aktivitet. En multipel regressionsanalys genomfördes, resultatet tyder på att hardiness förutsäger stress och att könsskillnader existerar. Däremot fann undersökningen inget belägg för inverkan av fysisk aktivitet.

Ett av de mest grundläggande fundamenten för att ett samhälle ska fungera friktionsfritt är att människor känner tillit. För att ett samhälle ska vara välmående behöver människor känna tillit både till samhällets institutioner och tillit till andra människor i allmänhet. Syftet med denna studie var att få en bredare förståelse av mellanmänsklig tillit och att undersöka hur den förhåller sig till olika typer av välfärdsregimer och upplevd kollektiv diskriminering, det vill säga om en upplevt att en tillhör en grupp som i samhället var utsatt för diskriminering. Studien utgår från Bo Rothsteins teori om tillit samt Gøsta Esping-Andersens teori om välfärdsregimer. Båda dessa teorier baseras på ett makroperspektiv vilket innebär att mellanmänsklig tillit studeras från ett strukturellt perspektiv. Studien har hämtat datamaterial från omgång 8 av European Social Survey (ESS) som genomfördes år 2016. ESS samlar in data från ett 30-tal olika länder och frågorna behandlar delvis tillit. För denna studies syfte användes data från länderna Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Norge och Sverige. Materialet omfattade ett urval på 25 506, i åldrarna 15 år och uppåt. För att studera mellanmänsklig tillit användes bivariata analyser samt linjär regression som analysmetod. Tillit i olika välfärdsregimer är ett välstuderat ämne men denna studie ämnade även undersöka om upplevd kollektiv diskriminering var en faktor mellan välfärdsregim och mellanmänsklig tillit. Resultatet var att mellanmänsklig tillit skilde sig åt beroende på typ av välfärdsregim och om en människa upplevt sig varit utsatt för kollektiv diskriminering. / <p>Slutversion</p>

Syftet med denna undersökning är bidra med förklaringar till varför upplevda ljudkvalitetsskillnader kan uppstå mellan olika akters framträdanden vid event och festivaler trots att de använder samma utrustning och är i samma lokal och att förklaringarna ska utgöra en kunskapskälla för dem som eftersträvar en god ljudkvalité vid liveframträdanden. De metoder som har används är fallstudie, webbenkät, intervjuer och egen observation. Webbenkäten användes på Dreamhack Winter 2014 där en grupp undersökningsdeltagare svarade på frågor om två olika DJ-akter på scenen i D-hallen, Elmia. Fem personer deltog som intervjupersoner: scenansvarig från Dreamhack, tre ljudtekniker ifrån olika ställen i Sverige och en person som jobbar med ljudteknisk konsultation och ljudmätning. Samtliga intervjuer genomfördes via mail. Intervjuerna eftersträvade att ge kunskap om dessa personers funderingar kring ljudkvalitetsproblemet och scenansvarig svarade på frågor om scenen på Dreamhack. En observation av upplevd ljudkvalitet och ljudteknikernas arbetssätt genomfördes av mig själv på Dreamhack Winter 2014. Resultatet från såväl enkätundersökningen som den egna observationen visar att inga stora upplevda skillnader fanns mellan de två akterna på Dreamhack Winter 2014. De upplevda skillnader som observerades var negativa anmärkningar, så som mängden bas och ljudstyrka. Intervjuerna visade på flera gemensamma åsikter bland ljudteknikerna angående förklaringar till ljudkvalitetsskillnader vid event som Dreamhack Winter 2014 där de ansåg att en kunnig och erfaren ljudtekniker, duktiga musiker, väl genomförd soundcheck och bra och rätt användande av utrustningen på scen krävs för att uppnå en upplevd god ljudkvalitet live. De förklaringar som finns enligt mina analyser och bland ljudteknikerna till negativa ljudkvalitetsskillnader inom liveljud i samma lokal är att ljudteknikern och musikerna är olika duktiga. Utrustning, soundcheck och akustik påverkar också kvalitén. Undersökningens sammantagna resultat tyder på att de upplevda ljudkvalitetetsskillnader som fanns på Dreamhack Winter 2014 berodde på bristande kompetens och engagemang hos tjänstgörande ljudtekniker och upplevda skillnader i bas- ljudnivå i de två DJ-akternas mixar.

No description available.

E-handel direkt från Kina har ökat kraftig de senaste åren och Kina är idag det land utanför Sveriges gränser där flest svenskar e-handlar. Trots de höga riskerna associerade med e-handel från Kina väljer alltså fler och fler svenskar att handla därifrån. Utifrån teorier om ursprungsland, upplevd risk samt engagemangsgrad har studien undersökt hur svenska konsumenter utifrån dessa perspektiv uppfattar risker med e-handel direkt från Kina. Via fokusgrupper och två expertintervjuer har en djupare förståelse kring konsumenters uppfattning och resonemang skapats. Undersökningen visar att det finns kopplingar mellan ursprungsland, upplevd risk och engagemangsgrad, samt att de påverkar varandra. Undersökningen visar även att konsumenter är villiga att sänka sina krav och förväntningar när de e-handlar direkt från ett land de associerar med hög upplevd risk, för att på så sätt reducera och skydda sig mot risken. Utav de fem riskdimensionerna som studien undersökte (finansiell-, funktionell-, fysisk-, psykisk-, och leveransrisk) framgick det att den finansiella riskdimensionen var av särskilt betydelse för konsumenterna. Trots hög upplevd risk valde konsumenterna att e-handla direkt från Kina då det låga priset upplevdes reducera betydelsen av negativa konsekvenser och osäkerheter kring de andra riskdimensionerna. Det låga priset innebär således att den upplevda risken accepteras och reduceras något. Studien visade även att konsumenter är mer benägna att köpa lågengagemangsprodukter för att skydda sig mot den upplevda risken.