I detta arbete undersöks en grupp ungdomars attityder till skrivet och talat ungdomsspråk utifrån dialoger i två textutdrag ur ungdomsboken Sandor slash Ida (Kadefors 2009). Syftet har dels varit att undersöka huruvida det fiktiva ungdomsspråket i ungdomslitteraturen är verklighetsförankrat eller inte, dels att försök spåra ungdomarnas upplevda och faktiska normer kring sitt eget talspråk. För att kunna mäta/jämföra det fiktiva ungdomsspråket i textutdragen mot informanternas språk har kategorin fiktiv norm tillförts. Undersökningen har gjorts utifrån kvalitativ etnografisk metod och har bedrivits i form av ett mellanting mellan aktionsforskning och deltagande observation som ett led i informanternas ordinarie svenskundervisning. Informanterna har i tre olika grupper diskuterat språket i textutdragen. Datainsamlingen består av inspelat och transkriberat material från diskussionerna samt informanternas markeringar i textutdragen. Analysen har gjorts utifrån tendenser som har kunnat spåras i det empiriska materialet med utgångspunkt i informanternas attityder till talat och skrivet ungdomsspråk. Analysen skedde i fyra steg: gruppanalys, jämförande analys, analys utifrån informanternas upplevda och faktiska norm samt slutligen en analys av den fiktiva normen i Kadefors två texter.Analysen visar att informanternas attityder till Kadefors texter generellt sett är negativa såtillvida att det fiktiva ungdomsspråket inte upplevs som verklighetsförankrat. Vidare belyser analysen vissa skillnader i flickors och pojkars språk och sätt att tala. Exempelvis ses detta i samtalsstil, användning av språkliga markörer och dramatiserande inslag. I detta arbete undersöks en grupp ungdomars attityder till skrivet och talat ungdomsspråk utifrån dialoger i två textutdrag ur ungdomsboken Sandor slash Ida (Kadefors 2001; 2009). Syftet har dels varit att undersöka huruvida det fiktiva ungdomsspråket i ungdomslitteraturen är verklighetsförankrat eller inte, dels att försök spåra ungdomarnas upplevda och faktiska normer kring sitt eget talspråk. För att kunna mäta/jämföra det fiktiva ungdomsspråket i textutdragen mot informanternas språk har kategorin fiktiv norm tillförts. Undersökningen har gjorts utifrån kvalitativ etnografisk metod och har bedrivits i form av ett mellanting mellan aktionsforskning och deltagande observation som ett led i informanternas ordinarie svenskundervisning. Informanterna har i tre olika grupper diskuterat språket i textutdragen. Datainsamlingen består av inspelat och transkriberat material från diskussionerna samt informanternas markeringar i textutdragen. Analysen har gjorts utifrån tendenser som har kunnat spåras i det empiriska materialet med utgångspunkt i informanternas attityder till talat och skrivet ungdomsspråk. Analysen har utformats i tre huvudsakliga steg: enskild gruppanalys, jämförande analys, samt analys kring normer där informanternas upplevda och faktiska norm först diskuteras och därefter den fiktiva normen i Kadefors två texter.Analysen visar att informanternas attityder till språket i Kadefors texter generellt sett är negativa, såtillvida att det fiktiva ungdomsspråket inte upplevs som verklighetsförankrat. Vidare belyser analysen vissa skillnader i flickors och pojkars språk och sätt att tala. Detta märks exempelvis i samtalsstil, användning av språkliga markörer och dramatiserande inslag. Tre slutsatser kan dras av undersökningen. För det första att informanterna har en relativt god uppfattning om sitt eget språk, dvs. deras upplevda norm motsvarar i hög grad deras faktiska norm utifrån empirin. För det andra att det fiktiva ungdomsspråket i Kadefors två texter enligt analysen bedöms vara inaktuellt och stereotypt samt sakna verklighetsförankring i dagsaktuellt ungdomsspråk, troligen även då boken publicerades. För det tredje bedöms det som sannolikt, trots att undersökningens generaliserbarhet är låg, att det finns osynliga normer som styr författares språkval i ungdomslitteraturens dialoger och att repliker och dialoger därför har en relativt hög grad av skriftspråklighet. Textutdragen ur Sandor slash Ida är exempel på det.

Resultaten från kliniska studier tyder på att psykedeliska substanser i kombination med stödjande psykoterapi kan vara ett alternativ till befintliga behandlingsformer för patienter med psykiska sjukdomar. Tidigare undersökningar har dock indikerat allmänt negativa attityder till narkotika bland den svenska befolkningen. Undersökningarna har å andra sidan inte fokuserat på psykedeliska substanser och deras användning i samband med assisterad terapi specifikt. Denna studies syfte var att undersöka hurdana attityder svenskar har till psykedelisk assisterad terapi och hur attityderna påverkas av upplevd kunskap, attityder till psykedeliska substanser, attityder till lagändringar, kön och tidigare bruk av psykedelika. Totalt 127 respondenter över 18 år bosatta i Sverige besvarade enkäten. Resultaten visade relativt positiva attityder till psykedelisk assisterad terapi bland deltagarna. De oberoende variablerna i studien var signifikant korrelerade med attityder till psykedelisk assisterad terapi. Dock var det enbart upplevd kunskap och attityder till lagändringar som var unika prediktorer till attityder till psykedelisk assisterad terapi i multipel regressionsanalys. Den övergripande regressionsmodellen förklarade 53,9 % av variansen. Till skillnad från tidigare forskning verkar attityderna generellt vara mer positiva när det handlar om att använda psykedelika i medicinskt syfte i samband med assisterad terapi. Det behövs därför mer nyanserade studier som kan synliggöra dessa skillnader för att ge en mer rättvisande bild på de allmänna attityderna. Denna studie ger en inblick på hur svenskar ställer sig till frågor om psykedeliska substanser och psykedelisk assisterad terapi.

Självkörande fordon har tillskrivits fördelar såsom reducering av trafikolyckor samt bränsleutsläpp. Samtidigt återfinns en påtaglig upplevd osäkerhet för tekniken hos potentiella användare. Syftet med denna studie var att vidareutveckla och testa en acceptansmodell för självkörande fordon. De undersökta variablerna baserades på Technology Acceptance Model (TAM), utökad med tillägg för förtroende och risk samt kompatibilitet. Variablerna bildade studiens modell tillsammans med tolv formulerade hypoteser för sambanden mellan dessa. Med enkät som datainsamlingsmetod analyserades svar från 125 respondenter med partial least squares structural equation modelling (PLS-SEM). Resultatet som erhölls visade på att studiens modell har en betydande förklarande förmåga på 78 procent. Vidare kunde åtta av studiens tolv hypoteser accepteras, samtliga med en signifikansnivå på 0,1 procent (p < 0,001). De statistiskt signifikanta resultaten för upplevd säkerhetsrisk och initialt förtroende samt kompatibilitet motiverar dessa tillägg till TAM. För urvalet fann studien att attityd och kompatibilitet har en direkt positiv påverkan på avsikt att använda fullt självkörande bilar. Attityd i sin tur påverkas positivt av kompatibilitet och initialt förtroende. En reducerad upplevd säkerhetsrisk och ökad upplevd nytta samt upplevd användarvänlighet medför ett ökat initialt förtroende. Tre av de fyra icke-signifikanta hypoteserna som erhölls är samband som postuleras i den ursprungliga versionen av TAM, varvid fortsatt forskning och vidare bearbetning av studiens modell kan behövas. Studiens resultat kan praktiskt fungera vägledande för utvecklare och tillverkare av autonoma fordon, samt för politiska beslutsfattare i ett led att försöka uppnå målsättningar såsom nollvisionen.

Studien baseras på att flera rapporter visar att skolämnet teknik är ett ämne som ofta hamnar i skymundan i skolundervisningen, och att det finns stora brister i elevernas teknikkunskaper. Några av orsakerna som flera rapporter beskriver är att lärarnas ämneskunskaper ibland inte är tillräckliga vilket kan bidra till att läraren inte känner sig trygg eller har självförtroendet för att undervisa i teknik. Rapporterna visar även att teknikundervisningen sällan utgår från elevernas intresse, erfarenheter eller vardag, vilket i sin tur kan bidra till att eleverna inte anser att teknik är ett ämne som dom finner användbart, och att det då blir ointressant för eleverna. Syftet med denna studie var att ta reda på och jämföra om lärarens målsättning med undervisningen överensstämmer med elevernas uppfattning om vad lektionen handlar om. Svaren har analyserats med stöd av bland annat Goodlads teori som handlar om hur genomförd läroplan upplevs av eleverna. De kvalitativa metoderna, klassrumsobservationer, lärarintervjuer och elevintervjuer används för att uppfylla syftet med studien. Två lärare och sju elever, har deltagit i studiens intervjuer. Resultatet från denna studie visar att elevernas uppfattning av lektionens innehåll till viss del tycks stämma överens med lärarens målsättning. Det är viktigt att lärarna erbjuds möjlighet till utveckling inom teknikämnet då samhället idag gör en snabb utveckling inom teknik. Lärarnas ämneskunskaper behöver ständigt uppdateras så att de ligger i fas med det som eleverna upplever som intressant och användbart, vilket bidrar till att teknikundervisningen upplevs relevant för dem.

Bakgrund Fibromyalgi är en kronisk smärtsjukdom som främst påverkar muskler och leder. Diagnosen kräver tre månaders smärta och minst elva ömma punkter på kroppen. Utöver smärtan kännetecknas sjukdomen av trötthet och sömnsvårigheter. Globalt lider 2-6 procent av fibromyalgi, och av dessa är 80-90 procentkvinnor. Orsakerna till sjukdomen är inte helt klara. Det krävs flera vårdbesök för att diagnostisera sjukdomen, vilket leder till olika behandlingar och tester för att hantera symtomen. Syfte Syftet är att belysa personers upplevelse av att leva med fibromyalgi. Metod I översikten användes Fribergs metodologiska ramverk (2022) för en systematisk litteraturöversikt. Det innebär att sammanfatta och analysera befintlig forskning inom ett specifikt område med noggrann granskning och vetenskaplig ansats för att belysa ett aktuellt problemkomplex. Resultat Resultatet lyfte fram smärta och trötthet som centrala hinder för arbetslivet och vardagsuppgifter. Dessa utlöste ofta depression och påverkade starkt den mentala hälsan. Utöver detta påverkade tillståndet även familjeliv och identitet negativt. Särskilt tydligt var stressen på arbetsplatsen och den ekonomiska osäkerheten. Tre huvudteman framkom, Fångad av smärta och trötthet, Kampen mot nedstämdhet och identitetsförändringar och Familjens roll och sociala utmaningar. Slutsatsen Personer drabbade av fibromyalgi lider av smärta, trötthet och psykisk påverkan, vilket påverkar arbete, identitet och familj. Det innebär att de behöver samhällets och hälso- och sjukvårdens stöd. / Background Fibromyalgia is a chronic pain condition that primarily affects muscles and joints. The diagnosis requires three months of pain and at least eleven tender points on the body. Apart from pain, the condition is characterized by fatigue and sleep disturbances. Globally, 2-6 percent suffer from fibromyalgia, with 80-90 percent of them being women. The causes of the disease are not entirely clear. Diagnosing the condition necessitates multiple healthcare visits, resulting in various treatments and tests to manage the symptoms. Aim To illuminate individuals' experiences of living with fibromyalgia. Method The study utilized Friberg's methodological framework (2022) for a systematic literature review. This involved summarizing and analyzing existing research in a specific area with meticulous scrutiny and a scientific approach to shed light on a current complex problem Results The results highlighted pain and fatigue as central obstacles in both work and daily tasks. These often triggered depression and significantly impacted mental health. Additionally, this condition negatively affected family life and identity. Particularly evident were workplace stress and financial insecurity. Three main themes emerged: Trapped by Pain and Fatigue, Struggle against Depression and Identity Changes, and the Role of Family and Social Challenges. Conclusion: Fibromyalgia patients suffer from pain, fatigue, and psychological impact, affecting work, identity, and family. They require support from society and healthcare.

Den här uppsatsen handlar om cyklisters trygghet och säkerhet. Malmö är en bra cykelstad med många fina cykelstråk och Malmö stad satsar mycket på att få fler invånare att börja cykla. Det är dock viktigt att planera staden så den känns trygg och säker att cykla i. Syftet med vår undersökning blev därför att ta reda på om de som cyklar i Malmö idag känner sig trygga och på vilket sätt tryggheten påverkas av olika faktorer som planerare arbetar med. Vi har gjort snabbintervjuer med cyklister som cyklar dagligen och efter det gjorde vi djupare intervjuer med två av dessa cyklister. Vi har även intervjuat två planerare som arbetar på gatukontoret i Malmö, samt dokumenterat olika platser som upplevs osäkra att cykla på.För att analysera vårt empiriska material har begreppen plats, mobilitet och trafikseparering använts. Definitioner av risk och riskbedömning används också för att förstå hur cyklisters upplevda trygghet påverkas av olika trafiksituationer. Uppsatsen behandlar dessutom hur cykelplanering i Malmö prioriteras och de åtgärder som finns för att öka cyklisternas framkomlighet och säkerhet i staden. / This thesis is about cyclists and their safety in the city. Malmö is a very good city for cyclists with a lot of different bicycle paths and the municipality (Malmö stad) makes a lot of efforts to make more people choose the bicycle as a transport. It is important to plan the city to make it safe and secure for cyclists. The purpose of our essay is therefore to see if the cyclists of Malmö feel safe and in what way the safety is affected by different elements that the planners work with. We have made quick interviews with everyday cycists and with two of them we made deeper interviews. We have also interviewed two planners from the roadworks department in Malmö and documented different places that feels unsafe for the interviewees to use.To analyze our empirical material we use the the concepts place, mobility and traffic separation. We also define risk and risk assessment to better understand how cyclists perceive their safety in different situations in traffic. The essay also discuss how the planning for cyclists are prioritized in Malmö and the existing arrangements for the cyclists passability and safety in the city.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kuratorer på ungdomsmottagningen upplever att deras kunskap om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ser ut och hur kuratorerna tillskriver betydelse av kunskap i bemötandet. Studien är av kvalitativ ansats, där resultatet baseras på halvstrukturerade intervjuer med sju kuratorer på olika ungdomsmottagningar i Sverige. Empirin analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys där tre teman identifierades; Betydelse av kunskap i mötet med ungdomar, Kunskapssyn på funktionsnedsättning samt Förutsättningar för kunskapsanvändning. Resultatet analyserades med hjälp av begreppet kunskap samt handlingsutrymme, där resultatet visar på att kuratorerna besitter gedigen kunskap om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning där den praktiska kunskapen tillskrivs mest betydelse. Kunskap om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har betydelse för att kunna hänvisa och remittera adekvat samt för att kunna anpassa bemötandet i samtal och miljö. Kunskap är också en förutsättning för förståelse över individens förutsättningar och att kunna ifrågasätta stereotyper och fördomar om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Kunskapsanvändandet möjliggörs och begränsas av kuratorernas handlingsutrymme som villkoras av organisatoriska aspekter och samverkan med övriga vård- och stödinstanser. Kuratorerna jobbar inte utifrån något metod- eller kunskapsstöd avseende neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och arbetet innebär mycket eget ansvar att själv reflektera och skaffa sig tillräckliga kunskaper om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning / The purpose with this study was to examine how counsellors at Swedish youth clinics experience their knowledge about neurodevelopmental disorders and how they describe the importance of knowledge when meeting youths. This is a qualitative study where the results are based on semi structured interviews with seven counsellors working at different youth clinics around Sweden. The empirics were analysed with a qualitative content analysis where three themes were identified: The importance of knowledge when meeting youths, View of Knowledge towards disability and Conditions for the use of knowledge. The results were analysed with the concept of knowledge and discretion, where the results shows that the counsellors have good knowledge about neurodevelopmental disorders where the practical knowledge was the most significant. Knowledge about neurodevelopmental disorders is important for the counsellors to be able to remit and refer adequately, also to adjust the meeting with the youths and in the environment. Knowledge is also important so the counsellors can understand the individual better and be able to question stereotypes and preconceptions concerning neurodevelopmental disorders. The use of knowledge is both possible and limited by the counsellor’s discretion, which is conditioned by organizational aspects and collaboration with other care- and support instances. The counsellors don’t work with any methodological- or knowledge-based support in terms of neurodevelopmental disorders and the work requires a lot of own responsibility to reflect and gain enough knowledge about neurodevelopmental disorders.

Den fjärde industriella revolutionen (Industri 4.0) anses enligt forskare och internationella röster ha enorm inverkan på individens framtida karriärupplevelser, vilket fortfarande är obeforskat. Därmed syftar studien till att undersöka individens karriärupplevelse med anledning av smart teknologi inom Industriell 4.0. Studien är av kvalitativ karaktär med empiri från tio yrkesverksamma personer i olika redovisningsbyråer med AI- eller automatiseringsteknik. Resultatet visar på individuella skillnader i karriärupplevelsen samt i upplevda möjligheter och hinder på den fortsätta karriären i organisationen. Begreppet karriär har i studien bestått av erfarenheter som möjliggör professionell utveckling och som bidrar till individens anställningsbarhet. Den smarta tekniken tillför med klart professionellt avancemang – ifall organisationer haft lyckade transformationer och implementeringar – men bidrar även med minskad anställningsbarhet för vissa grupper. Dessa är nyutexaminerade och individer utan teknisk kompetens. Individer med teknisk kompetens intar därmed ett försprång i sin karriärutveckling och karriärjustering i syfte att hålla sig anställningsbara i en framtid präglad av smart teknologi.

Syftet med denna studie är att undersöka hur bibliotekarier upplever tryggheten på sin arbetsplats och hur eventuell otrygghet kan påverka dem. Det är en kvalitativ intervjustudie bestående av semistrukturerade intervjuer för att komma så nära bibliotekariernas personliga erfarenhet som möjligt. Intervjuerna analyseras sedan tematiskt med grund i teorier om imagined victimisation och psykologisk trygghet. Studien visar att bibliotekarierna känner sig trygga, men att det ibland sker händelser som gör dem osäkra och otrygga. Det upptäcks också att det finns viss osäkerhet kring handlingsplaner och vilka åtgärder som kan vidtas vid otrygga händelser.

Syftet med denna uppsats var att undersöka huruvida upplevd stress påverkar alkoholkonsumtionen hos vuxna (individer från 18 år). De hypoteser som undersöktes var att riskfylld och skadlig alkoholkonsumtion varierar beroende på ålder och kön och att det finns ett positivt samband mellan upplevd stress och alkoholkonsumtion. Med andra ord, stress kan möjligtvis öka alkoholkonsumtionen genom att alkohol fungerar som en coping-mekanism för att hantera stress. Hypoteserna besvarades med kvantitativ metod. Ett urval av vuxna deltagare (N=49) besvarade en digital enkät bestående av frågeformulären AUDIT och PSS-10. Analysen genomfördes med hjälp av statistiska metoder, såsom t-test, korrelations- och regressionsanalyser. Resultatet visade att män hade högre alkoholkonsumtion än kvinnor, vilket stöds av andra studier. AUDIT korrelerade med de tre variablerna kön, ålder och stress men regressionsanalysen påvisade att endast ålder och kön predicerade AUDIT signifikant. Studiens resultat visade att kön och ålder predicerade AUDIT signifikant men stress predicerade inte AUDIT signifikant. Stress har ett samband med alkoholkonsumtion men studien kunde inte påvisa att stress exklusivt bidrar till alkoholkonsumtion, när kön och ålder togs i beaktande. I resultatet påvisades det att ålder hade ett negativt samband i korrelations- och regressionsanalysen gällande alkoholkonsumtion. / The purpose of this thesis was to investigate whether perceived stress affects alcohol consumption for an adult population (individuals from 18 years old). The hypotheses investigated were that risky and harmful alcohol consumption varies depending on age and gender and that perceived stress and alcohol consumption have a positive correlation, i.e., stress can cause an increase in alcohol consumption, in circumstances in which alcohol becomes a coping strategy for individuals under high levels of perceived stress. The hypotheses were investigated using quantitative methods. A sample of adult participants (N=49) answered a digital survey consisting of the AUDIT and PSS-10 questionnaires. The analysis was carried out using statistical methods, such as t-test, correlation, and regression analyses. The results showed that men had higher alcohol consumption than women, which is supported by other studies. AUDIT correlated with the three variables gender, age and stress, but the regression analysis showed that only age and gender predicted AUDIT significantly. The results of the study showed that gender and age predicted AUDIT significantly, but stress did not predict AUDIT significantly. Stress is associated with alcohol consumption, but the study could not demonstrate that stress exclusively contributes to alcohol consumption, when gender and age were considered. The results showed that age had a negative connection in correlation- and regression analysis regarding alcohol consumption.