Denna uppsats är ett resultat av en försöksstudie med användning av surfplattor som stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperationer på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. En av författarna är kliniskt verksam sjukgymnast sedan tio år tillbaka, den andre författaren har lika lång erfarenhet av ortopedisk sjukgymnastik ur ett patientperspektiv. Syftet med studien var att skapa förståelse för patienters uppfattningar om IKT-stöd vid rehabilitering efter knäprotesoperation. Det IKT-stöd som är i fokus i detta arbete är en egenframtagen innovativ informationsbroschyr med interaktiva träningsinstruktioner, samt den redan befintliga applikationen Min Hälsoplan. Författarna har valt att utgå ifrån ett sociotekniskt ramverk som teoretisk modell, och utifrån detta använt ramverkets tre perspektiv organisation, teknik och individ vid resultatanalys. I undersökningen deltog 24 patienter, som fick låna en surfplatta innehållande ovan nämnda IKT-stöd. Samtliga deltagare fick sedan svara på en enkät med frågor kring deras upplevelse av detta. Enkätundersökningen kompletterades med fem patientintervjuer och två personalintervjuer. Detta för att få med både patientperspektiv och personalperspektiv, precis som med författarnas egna perspektiv som följt med under hela processen genom studiens planering, utförande och sammanställning. Hela 82 % av de tillfrågade ville prova att använda surfplatta som stöd vid rehabiliteringen, och 79 % ställde sig även positiva eller mycket positiva till att använda IKT-stöd även i framtida vårdsammanhang efter att ha provat surfplattan som stöd. Studien visar att patienterna som deltagit i studien upplever stor nytta med instruktionsfilmerna. Nyttan beskrivs som stöd för minnet, känsla av trygghet, delaktighet samt ökad motivation till träning. Instruktionsfilmerna uppfattas även ge möjlighet till bättre tydlighet i träningsinstruktionerna. Hinder för IKT-stöd vid rehabilitering som författarna har tydliggjort i denna studie är organisatoriska strukturer, tekniska problem och lågt mått av tillgänglighet. Möjligheter med IKT-stöd kan i ett större, teoretiskt perspektiv vara högre vårdkvalitet, ökad trygghet i vård och behandling, bättre tillgänglighet, ökat främjande av goda kontakter mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal, jämnare patientflöden, arbetsinsatsvinster, ekonomiska vinster samt förbättrade utsikter för en mer jämlik och rättvis vård.

En bransch som vuxit kraftigt de senaste 20 åren är rekrytering-och bemanningsbranschen. Inom rekryteringsprocessen är det viktigt att behålla kandidaters intresse och vilja att arbeta via rekrytering-och bemanningsföretaget. Det finns ingen generell modell för hur man skapar en god service, utan idag handlar det främst om att skräddarsy en tjänst utifrån sin verksamhet. Studiens syfte är att analysera kandidaternas upplevda kvalite av rekryteringsprocessen. Utifrån SERVPERF-modellen och emotionell intelligens undersöker studien vilka kvalitetsaspekter och känslor som är viktiga under rekryteringsprocessen. Denna kvalitativa fallstudie undersöker kandidaters upplevda tjänst genom rekryteringsprocessen hos ett rekrytering-och bemanningsföretag genom semistrukturerade djupgående intervjuer med tio respondenter. Studien visar på tre känslor som inte kan härledas till SERVPERF-modellens dimensioner, trygghet, tillhörighet och oro/osäkerhet som i sin tur kan härledas till Maslows behovstrappa. De viktigaste kvalitetsdimensionerna under rekryteringsprocessen är försäkran och pålitlighet. / The staffing and recruitment industry has grown rapidly during the past 20 years. It is important to retain candidates interests and willingness to work through the staffing and recruitment company during the recruitment process. Today there is no general model for how to create good service, it is mainly about creating tailor-maid service. The purpose of the study is to examine the candidate's' perceived quality of the recruitment process with emphasis on emotions. Based on the SERVPERF model and emotional intelligence, this study examine the quality aspects and feelings that are important during the recruitment process. This qualitative case study investigates consultants perceived service through the recruitment process of a staffing and recruitment business through semi-structured, in-depth interviews, with ten respondents. The study shows three emotions that cannot be related to the dimensions; security, belonging and concern/uncertainty. These emotions are related to the Maslow hierarchy of needs. The most important quality dimensions under the recruitment process are assurance and reliability / <p>Betyg E, 170829</p>

Denna kvantitativa studie inriktar sig på fysisk aktivitet i vardagen och dess påverkan på upplevd stress hos individer som tränar regelbundet. I ett samhälle där stillasittande och stress ökar kan den fysiskt aktiva vardagen vara en viktig faktor till ett hälsosamt liv. Syftet med studien var att undersöka om det finns skillnader i upplevd stress mellan individer som tränar regelbundet och är fysiskt aktiva på olika nivåer i vardagen, jämfört med individer som enbart tränar. Studien baserades på en enkät som 601 stycken individer besvarade. Insamlat material studerades sedan via ett statistikprogram, GraphPad Prism 8, för att finna signifikanta skillnader. Resultatet i studien visade att det inte fanns någon statistisk signifikant skillnad mellan grupperna i det totala värdet på frågorna om upplevd stress (PSS-14) (p=0,2467). Däremot fanns det signifikanta skillnader mellan grupperna i svaren på hälften av frågorna i PSS-14. Resultatet visade ett mönster som tenderade att peka på att en högre nivå av fysisk aktivitet bidrog till en lägre nivå av upplevd stress. / This quantitative study focuses on everyday physical activity and its impact on perceived stress in individuals who exercise regularly. In a society where sedentary lifestyles and stress increase, everyday physical activity can be an important factor in a healthy life. The purpose of the study was to investigate differences in perceived stress between individuals who exercise regularly and are physically active at different levels in everyday life, compared to individuals who only exercise alone. The study was based on a questionnaire that 601 individuals answered. Collected data material was then investigated using studied through a statistically program, GraphPad Prism 8, to determine significant differences. The results showed that there was no statistic significant difference between the groups in the total score on the perceived stress scale (PSS-14) (p=0,2467). However, there were significant differences between the groups in the answers to half of the questions in the questionnaire. The results showed a pattern that tended to indicate that a higher level of everyday physical activity contributed to a lower level of perceived stress.

Efter avtjänat fängelsestraff kan individen befinna sig i ett socialt och ekonomiskt utanförskap, vilket gör att risken för återfall ökar. Trots att dessa individer förväntas försörja sig själva efter avtjänat fängelsestraff, visar forskning att de möts av flera hinder. Syftet med denna studie var att försöka förstå och förklara hur individers upplevda självförmåga påverkar deras möjligheter att skaffa sig en laglig sysselsättning efter avtjänat fängelsestraff för narkotikabrott. Ett socialpsykologiskt perspektiv valdes, som studerades med hjälp av Albert Banduras teori om den upplevda självförmågan. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta personer som avtjänat fängelsestraff för narkotikabrottoch som lyckats hitta laglig sysselsättning. Den insamlade empiriska datan bearbetades med tematisk analys. Resultatet visade att individens upplevda självförmåga hade både en positiv och en negativ inverkan på deras möjlighet att skaffa sig en laglig sysselsättning efter avtjänat fängelsestraff. Samtliga respondenter berättade att den motivation som stödet från deras familj, bekanta och/eller partner gav dem var nyckeln till den lyckade omställningen. Samhällets antistöd i form av krav på utdrag ur belastningsregister samt deras avsaknad av arbetslivserfarenhet och körkort minskade deras möjlighet att hitta en laglig sysselsättning. / After serving a prison sentence, an individual may experience social and economic exclusion, which further increases the risk of recidivism. Although it is expected that such individuals should be able to support themselves after serving a prison sentence, the study highlights the fact that they may encounter several obstacles in their attempt to obtain legal employment. The research questions concerned the sources of information that contribute to the individual's perceived self-efficacy. The purpose of this study is to gain an understanding of how an individual’s perceived self-efficacy affects her/his opportunities to obtain legal employment after serving a prison sentence for drug offenses. A social psychological perspective was chosen, which was studied with the help of Albert Bandura's theory. This qualitative study is based on semi-structured interviews with eight individuals who served prison sentences for drug offenses and managed to find legal employment afterwards. The collected empirical data were processed by means of thematic analysis. The results showed that perceived self-efficacy had both a positive and a negative effect on the possibility of obtaining legal employment after serving a prison sentence. All respondents stated that the motivation derived from family, acquaintance or partner support was the key to a successful transition. Society's anti-support/ in the form of criminal record as well as lack of work experience and a driving license reduced the possibility of obtaining legal employment

Intresset för miljöfrågor, grön marknadsföring och gröna märkningar på livsmedel har ökat de senaste åren. Under året 2020 ökade den totala försäljningen av livsmedel i Sverige, men ekologiska livsmedel och KRAV-märkta livsmedel minskade i försäljning, trots den ökade efterfrågan på hållbara produkter generellt. Syftet med den här studien är därför att undersöka samt förklara vilka faktorer som påverkar en konsuments köpintention till KRAV-märkta produkter inom livsmedelsindustrin.Baserat på studiens syfte utgår studien från en deduktiv forskningsansats med en kvantitativ forskningsmetod. Den kvantitativa forskningsmetoden utfördes genom en enkätundersökning där 307 svar samlades in för dataanalys. Resultatet från korrelationsanalysen visade att samtliga variabler som formulerats i det teoretiska ramverket hade ett signifikant samband med köpintentionen, vilka var attityd, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll, miljöhänsyn, miljökunskap, upplevd konsumenteffektivitet, skepsis, pris, kvalitet samt varumärke.Statistiska analyser genomfördes även på de demografiska segmenten av respondenterna, vilket visade att kvinnor och individer över 30 år har högre köpintention än övriga segment. Sammanfattningsvis visades att variablerna subjektiv norm, miljöhänsyn, miljökunskap, upplevd konsumenteffektivitet, pris samt varumärke i kombination med varandra var variabler som var mest betydelsefulla för att förklara köpintentionen enligt den multipla linjära regressionsanalysen. Det innebär att företag kan prediktera en individs köpintention genom att beräkna de variablerna. / Do Eco-labels really matter? - A quantitative study of consumers' purchase intention for Eco-labeled foodThe interest in the environment, green marketing, sustainable consumption, and green labels on food products has increased over the last years. During 2020 the food consumption in general in Sweden increased but the consumption of eco-labelled food products decreased. Due to this conflict of decreasing eco-consumption of food and increasing interest in the environment this study aims to explain what factors affect consumers intentions of purchasing KRAV-labelled food products.Based on the purpose of the study the research approach was deductive. The research method for the study was quantitative which was conducted through a survey that collected 307 responses from consumers with different demographics and backgrounds.The results given from the data showed that all variables that were constructed and formulated in the theoretical framework had a significant relationship with the purchase intention. The variables that were tested were attitude, subjective norm, perceived behavioural control, environmental concern, environmental knowledge, perceived consumer efficiency, skepticism, price, quality and brand. A statistical analysis was also conducted on the demographics of the respondents which showed that women and individuals over 30 are more likely to have a higher purchase intention than the other segments. Furthermore, the multiple linear regression analysis showed that the variables subjective norm, environmental concern, environmental knowledge, perceived consumer efficiency, price and brand in combination are valuable when it comes to understanding the purchase intention of KRAV-labelled products, meaning that companies can predict consumers purchase intention by calculating these variables.

Time Perspective (TP) describes the attitude individuals have towards the past, present, and future. This study investigated the associations between TP and self-reported everyday prospective and retrospective memory problems, controlling for stress. Ninety-five participants (18-60 years) completed an online survey which included the Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory (S-ZTPI), the Prospective Retrospective Memory Questionnaire, and the 10-item Perceived Stress Scale. Bivariate correlation analysis revealed that Past Negative, Present Fatalistic, and Future Negative views were associated with more self-reported prospective and retrospective memory problems. Moreover, a Future Positive view was associated with better prospective memory scores. TP biases were assessed using the Deviations From a Balanced Time Perspective measure (DBTP). Hierarchal regression analyses revealed that DBTP accounted for almost 30% of the variance in prospective memory scores and for 25% of the variance in retrospective memory scores, beyond stress. Taken together, the results show a significant link between TP and self-reported everyday memory problems. Future studies should take other variables such as depression, anxiety, mood, and personality into account to shed further light on the association between TP and everyday memory problems. Regarding practical implications, interventions that are aimed at promoting a balanced TP might be used to enhance everyday memory ability. / Tidsperspektiv (TP) beskriver attityden individer har till det förflutna, nuet och framtiden. Denna studie undersökte sambanden mellan TP och självrapporterade vardagliga prospektiva och retrospektiva minnesproblem, som kontrollerat för stress. Nittiofem deltagare (18-60 år) fyllde i en onlineenkät som inkluderade Swedish Zimbardo Time Perspective Inventory (S-ZTPI), Prospective Retrospective Memory Questionnaire och 10-item Perceived Stress Scale. Bivariat korrelationsanalys avslöjade att tidigare negativa, nuvarande fatalistiska och framtida negativa åsikter var associerade med mer självrapporterade prospektivt och retrospektivt minnesproblem. Dessutom var en framtidspositiv syn förknippad med bättre prospektivt minnespoäng. TP-biaser utvärderades med hjälp av måttet Deviations From a Balanced Time Perspective (DBTP). Hierarkiska regressionsanalyser visade att DBTP stod för nästan 30 % av variansen i prospektiva minnespoäng och för 25 % av variansen i retrospektiva minnespoäng, bortom stress. Sammantaget visar resultaten ett signifikant samband mellan TP och självrapporterade vardagsminnesproblem. Framtida studier bör ta hänsyn till andra variabler som depression, ångest, humör och personlighet för att ytterligare belysa sambandet mellan TP och vardagsminnesproblem. När det gäller praktiska implikationer kan interventioner som syftar till att främja en balanserad TP användas för att förbättra vardagsminnesförmågan.

The outbreak of the COVID-19 pandemic has had an enormous impact worldwide and is posing a threat to the physical and mental health of world citizens. The present study examines the extent to which a sample of Swedish university students have experienced loneliness during COVID-19. Furthermore, it also examines if there is a correlation between a high degree of loneliness and increased alcohol consumption. Participants consisted of Swedish university students recruited online using opportunity sampling (N=224). Loneliness was measured using the UCLA Loneliness Scale translated into Swedish. Results showed that the sample displayed higher levels of loneliness compared to normative scores but lower levels when compared to students elsewhere who have been quarantined. A logistic regression found no connection between high degrees of loneliness and increased alcohol consumption in the sample. The results and their implications are discussed. A pre-post measurement design and longitudinal studies are encouraged for future research to evaluate long term consequences of loneliness, along with an increased focus on ways to reduce loneliness. Finally, we suggest that loneliness should continue to be a priority in research in order to fully understand the psychological impact of COVID-19. / Utbrottet av COVID-19 pandemin har haft en enorm påverkan världen över och utgör ett hot mot den fysiska och mentala hälsan. Vår studie syftade till att undersöka i vilken utsträckning ett urval av svenska universitetsstudenter upplevt ensamhet under COVID-19. Vidare har studien undersökt om det fanns ett samband mellan en hög grad av upplevd ensamhet under COVID-19 och ökad alkoholkonsumtion. Deltagarna bestod av svenska universitetsstudenter vilka rekryterades online genom bekvämlighetsurval (N=224). Deltagarna fyllde i en enkät där subjektiv ensamhet mättes med hjälp av en översatt version av UCLA Loneliness Scale till svenska. Resultaten visade att studenterna i vårt urval uppvisade högre nivå av ensamhet jämfört med normvärden, men lägre jämfört med studenter i andra länder som suttit i karantän. En logistisk regression fann inget samband mellan upplevd ensamhet och ökad alkoholkonsumtion. Resultaten och deras implikationer diskuteras. För framtida forskning uppmuntras en för- och eftermätningsdesign samt longitudinella studier att utvärdera långsiktiga konsekvenser av ensamhet, samt ett ökat fokus på sätt att minska ensamhet. Slutligen föreslås att ensamhet blir ett fortsatt fokus i forskningen för att fullt ut förstå psykologiska effekterna av COVID-19.

I Sverige äter vi ca 11 g salt per dag, vilket är dubbelt så mycket som rekommenderat. Eftersom ett för högt saltintag innebär risker för hälsan, har livsmedelsföretag i ett Vinnovafinansierat projekt, på uppdrag av Regeringskansliet, gått ihop för att ta fram metoder för saltreduktion, bland annat en så kallat multisensorisk verktygslåda. Syftet med studien var att i ett sensoriskt hemtest undersöka om gillandet och upplevelsen av sälta skiljde sig mellan saltreducerade tomatsoppor med tillsatta kryddor eller aromer och en referenssoppa med ursprunglig salthalt. Ett andra syfte var att undersöka konsumenters upplevelse av sälta i livsmedelsprodukter som är vanligt förekommande i svensk matkultur, genom en enkätundersökning. I det sensoriska hemtestet visade det sig att två av de saltreducerade sopporna, en med chili och en med kryddblandning av basilika, vitlök och chili, upplevdes som mer salta än referenssoppan. Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad i gillandet mellan sopporna, vilket betydde att de saltreducerade sopporna gillades lika mycket som referensen. I enkätundersökningen visade resultatet att de livsmedel som upplevdes saltast var bordssalt, sojasås, örtsalt samt rostade och saltade jordnötter. Flertalet livsmedel som innehöll en låg mängd eller inget salt alls, upplevdes ändå som salta. Studien visade att saltreduktion genom multisensorisk påverkan av en tomatsoppa var möjlig. I framtiden kan aromer eller toppings från livsmedel som associeras med salt användas i saltreducerade produkter. / In Sweden we eat about 11 g of salt per day, which is twice as much as recommended. Since too high salt intake poses risks to health, food companies in a project funded by Vinnova, on behalf of the Government Offices, have joined forces to develop methods for salt reduction, including a so-called multisensory toolbox. The aim of the study was to investigate in a sensory home use test, whether the acceptance and perception of salt differed between a salt reduced tomato soup compared to a reference soup. A second aim was to investigate consumers' perception of saltiness in food products that are commonly found in Swedish food culture, through a survey. In the sensory home use test, it turned out that two of the salt reduced soups, one with chili and one with spice blend, were perceived as most salty even though the reference soup had a higher salinity. There was no significant difference in the liking between the soups, which meant that the salt reduced soups were liked as much as the reference soup. In the survey, the results showed that the foods that were most salty were table salt, soy sauce, herb salt and roasted and salted peanuts. Most foods that contain a low or no salinity at all, were still perceived as salty. The study showed that salt reduction of a tomato soup, by multisensory influence, was possible. In the future, aromas or toppings from foods that are associated with salt can be used in salt reduced products.

Denna studie har för avsikt att undersöka sambandet mellan kvantitativ och kvalitativ jämställdhet på svenska börsnoterade företag. Den kvalitativa jämställdheten har utgångspunkt i två delar, upplevd arbetsmiljö och upplevda arbetsmöjligheter, och ämnar jämföra skillnader och likheter inom dessa områden mellan könen kvinna och man. Den mest förekommande marknadsföringen som företag gör kopplat till jämställdhet bygger enbart på kvantitativ jämställdhet. Detta ger inte en fullständig bild av jämställdhet då kvalitativ jämställdhet utelämnas. Detta är problematiskt och därav ett viktigt område att undersöka. Insamlade data från en självadministrerad enkätundersökning ligger till grund för den kvalitativa aspekten, den kvantitativa delen baseras på redan befintliga data. Studiens resultat antyder på ett samband mellan den kvantitativa jämställdheten och upplevda arbetsmöjligheter. Ett företag som är mer kvantitativt jämställt är fördelaktigt för både män och kvinnor, medan ett företag som är mansdominerat är fördelaktigt för enbart män. Sambandet mellan kvantitativa jämställdhet och upplevd arbetsmiljö är vagt. Undersökningen visar på att kvinnor i en mansdominerad organisation har bättre arbetsmiljö än män, medan kvinnor i en kvantitativt jämställd organisation har sämre arbetsmiljö än män.

Ideella föreningars existens är beroende av motiverade volontärer men de har sällan möjlighet att använda sig av monetära ersättningar som exempelvis löner och bonusar som vinstdrivande företag. Syftet med denna studie är därav att öka förståelsen kring hur informella och formella motivationssystem kan vara utformade i ideella föreningar och hur det påverkar volontärers motivation. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer där en av Sveriges största Friskis &amp; Svettis-föreningar valts som studieobjekt. En inledande genomgång av teoretiskt ramverk resulterade i studiens fokus på tre grundbehov; social samhörighet, upplevd kompetens och självbestämmande. Dessa användes som utgångspunkt för studien och med inspiration från en abduktiv ansats justerades innehållet i kategorierna under studiens gång. Utifrån intervjuer med sex respondenter från olika områden och hierarkiska nivåer drogs slutsatsen att motivationssystem i ideella föreningar kan vara utformade efter social samhörighet, upplevd kompetens och självbestämmande, varför benämningarna på kategorierna återfinns i analysen. Studiens resultat visar vidare att motivationssystem med denna uppbyggnad kan öka motivationsnivån hos volontärer som redan drivs av självbestämd inre motivation men inte hos det fåtal som drivs av yttre motivation. Detta tillsammans med att motivationssystem i ideella föreningar kan bestå av ett högt antal åtgärder för att motverka att volontärer säger upp sig över dagen står i kontrast med de vinstdrivande företag som motiverar anställda med hjälp av löner.