Abstract This study examines how perceived self efficacy is affected by structural support after an introduction course in Motivational Interviewing. The effects the support may have on perceived self efficacy in executing Motivational Interviewing is analyzed by comparing means between experimental group and control group. In implementation studies structural support is shown to be of great value for further use of the actual method in an organization. Structural support involving evaluation and feedback increases the learning of Motivational Interviewing. The result in this study shows that the group receiving structural support, has a higher mean at a second measuring of the perceived self efficacy compared to the group with no support. The comparison of means has been tested for statistical significance using t-test. The result shows that the increased mean in the group receiving support is statistically significant in two out of four variables. The validity of the conclusions is discussed. Factors, including feedback and role-play, that convey the increased in perceived self efficacy are suggested. It is argued that understandings of perceived self efficacy may help in implementing new methods. Structural support involving feedback knowledge on perceived self efficacy may help both teachers and professionals.

I denna kvalitativa studie har vi genomfört fokusgruppssintervjuer med elever på gymnasieskolans introduktionsprogram (IM) som ännu inte nått kunskapskraven för matematik i år 9. Syftet med studien är att få en förståelse av hur elever kan uppleva situationen att befinna sig i matematiksvårigheter samt deras syn på grundskolans matematikundervisning. Eftersom matematik är det ämne som störst mängd elever inte når målen i anser vi att det är väsentligt att se problematiken ur ett elevperspektiv för att kunna sätta in lämpliga åtgärder.  Resultaten har analyserats utifrån Brosseaus teorier om den didaktiska triangeln och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. De visar att elevernas negativa uppfattning om matematik till stor del beror på otydliga förklaringar och brist på hjälp. Lektionerna upplevdes som enformiga och långtråkiga och matematiken som alltför uppdelad i olika fristående områden. Dessutom upplevs ämnet som irrelevant. Resultaten visar på brister som rör den didaktiska triangelns samtliga sidor samt att problem handlar om faktorer på samtliga nivåer utifrån Bronfenbrenners systemteori.

Tillgänglighet via jobbmail utanför arbetstid i relation till upplevd stress har uppmärksammats i media under de senaste åren. Studier som har undersökt sambandet har dock visat motsägande resultat. Syftet med denna studie var därför att undersöka om arbetstagares upplevda stressnivå kan förklaras utifrån graden av tillgänglighet via jobbmail utanför arbetstid. Studien utfördes bland arbetstagare på företag i södra och mellersta Sverige av olika yrkeskategorier där 61 personer deltog, varav 23 var män och 38 var kvinnor. Instrumentet som användes var Perceived Stress Scale 10 (PSS-10) tillsammans med egenkonstruerade frågor angående demografisk information, antal arbetstimmar per vecka samt grad av tillgänglighet utanför arbetstid. Resultatet visade inget signifikant samband mellan grad av tillgänglighet via jobbmail utanför arbetstid och upplevd stress hos studiedeltagarna. Dock visade resultatet en signifikant negativ trend mellan ålder och upplevd stress, där upplevd stress avtog med stigande ålder. / Availability through work e-mail outside of working hours in relation to perceived stress has got more attention in the media during the last few years. Previous studies about the topic has shown contradictable results. The purpose of this essay was to investigate if the perceived stress-level among employees could be explained by the availability through e-mail outside of working hours. The study was conducted among workers in the southern and middle part of Sweden with different occupations. There were 61 participants, 23 males and 38 females. To measure stress-level Perceived Stress Scale 10 (PSS-10) was used. The participants were also asked to answer demographic questions, working hours per week and availability outside of working hours. The results did not show any statistically significant relationship between the amount of availability through e-mail outside of working hours and perceived stress-level among the participants. However, we did find a significant negative trend between age and perceived stress, where the perceived stress level decreased with increased age.

Bakgrund: Hälsa är ett centralt begrepp inom omvårdnaden och är skolsköterskans största fokus. Ett sätt att ge eleverna möjlighet att samtala och undersöka sin hälsa är genom ett hälsosamtal. Tidigare studier har visat att den upplevda hälsan försämras under ungdomstiden samt att tjejer upplever sämre hälsa än killar. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga gymnasieungdomars upplevda hälsa utifrån en hälsoenkät som använts inför ett hälsosamtal. Metod: Som metod användes retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Den data som analyserats kom från elever i årskurs 1 på gymnasiet i de kommuner i Region Jönköpings Län som använder enkäten “Min Hälsa” inför ett hälsosamtal. Data samlades in höstterminen 2014 och vårterminen 2015. Resultat: Resultatet visade att tjejer rapporterar  en sämre upplevd hälsa generellt. Psykosomatiska symtom förekommer hos alla, men oftare hos tjejer. Tjejers största bekymmer är koncentrationssvårigheter och killars är sömn och koncentration. Killar känner sig friskare och mindre stressade än tjejer. Slutsats: Resultatet visar att de flesta ungdomar upplever en bättre hälsa. Dock syns tydliga skillnader mellan killar och tjejer. Dessa skillnader skulle kunna förklaras genom att de flesta symtom som nämns i hälsoenkäten är inåtvända symtom, vilket tjejer oftare uppger att de besväras av.

Sammanfattning Sedan 1980-talet har det varit genomgående i svenska undersökningar om socialsekreterares upplevda arbetsvillkor att de upplever flera delar av sin psykosociala arbetsmiljö som påfrestande. Socialsekreterare upplever även ett lägre välbefinnande på arbetsplatsen jämfört med andra yrkeskategorier. Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares och den administrativa personalens upplevelse av olika aspekter av den psykosociala arbetsmiljön (OSA) och se om denna   upplevelse skilde sig åt beroende på om deltagaren arbetadegentemot barn/unga, vuxna eller är administrativ personal. Som undersökningsmetod användes en kvantitativ enkätstudie. För att mäta individernas upplevelse av deras psykosociala arbetsmiljö användes den svenska versionen av enkäten COPSOQ. Enkäten besvarades av 140 respondenter. Variansanalyserna visade att det inte fanns några skillnader i någon av de fyra dimensionerna (krav i arbetet, arbetets organisering och innehåll, samspel mellan individ och arbete samt hälsa och välbefinnande) som ingick i studien av den psykosociala arbetsmiljön. De respondenter som arbetar mot barn/unga och vuxna upplevde högre känslomässiga krav i sitt arbete jämfört med administrativ personal samt att för dessa två grupper var känslomässiga krav också signifikant negativt relaterat med hälsa, men det var inte fallet för administrativ personal.

Unga vuxna är en åldersgrupp som beskrivits vara i riskzonen för ökade nivåer av upplevd ensamhet under covid-19-pandemin. Forskning tyder på att olika copingstrategier och emotionsreglerande förmågor kan bidra till minskad ensamhet. Studiens syfte var därför att undersöka copingstrategier och emotionsreglerande förmågor hos unga vuxna som känner sig ensamma under covid-19. 309 unga vuxna, 18-29 år, deltog i den tvärsnittliga enkätstudien. Copingstrategin distraktion användes mest frekvent av deltagarna, medan aktiv coping och stödsökande strategier användes mindre frekvent än övriga strategier. Resultatet av den multipla regressionsanalysen visade att de inkluderade copingstrategierna (känslomässigt socialt stöd, positiv omtolkning, planerande coping) samt de emotionsreglerande förmågorna (svårigheter med att acceptera sina känslor samt att vidmakthålla målinriktat beteende vid känslomässig upprördhet) tillsammans förklarade 29.4 % av variansen i upplevd ensamhet. Känslomässigt socialt stöd uppvisade ett signifikant bidrag till den förklarade variansen i upplevd ensamhet, vilket också var fallet för de två emotionsreglerande förmågorna. Resultaten ger en indikation om att användande av coping och förmågan till emotionsreglering kan fungera skyddande mot upplevd ensamhet. För att kunna dra säkrare slutsatser om detta behövs dock framtida studier med longitudinell design. Det finns även ett behov av att undersöka ytterligare faktorer som kan tänkas förklara variansen i upplevd ensamhet.

I detta examensarbete belyser vi vikten av att veta vad man vet och inte vet. En kvantitativ studie genomfördes med samhällslärarstudenter som underlag där de fick skatta sin upplevda självförmåga. Ett instrument användes sedan för att mäta benägenhet att erkänna egna kunskapsluckor. Resultatet analyserades med en rad statistiska metoder och flertalet teorier applicerades för att förklara resultatet och dess innebörd, däribland teorin om den reflekterande praktikern. En medelstark korrelation återfanns mellan upplevd ämneskompetens och upplevd självförmåga. I övrigt fanns inga signifikanta resultat. Resultatet är på grund av urvalet icke generaliserbart, men öppnar för framtida forskningförslag.

Streaming is currently the main method used to watch videos, and with this a significant portion of all Internet traffic is occupied by streaming. In order to efficiently store and transfer this large quantity of data, compression is necessary for the streaming services. This compression causes loss of information, which could have detrimental effects on the experienced quality of the video. In this study, in order to examine how quality of video is experienced, 14 participants were asked to grade the visual quality of several clips of two different scenes. The varying factors within the clips were set to two different parameters: bitrate, and image resolution. Two different types of scenes were examined: one being still, and the other being more dynamic with plenty of movement and cuts within the scene. Depending on the scene, the two different parameters were shown to have different impacts on the perceived image quality of the clips. The video clips with higher resolution performed better during still scenes, while bitrate contributed more to the perceived quality during dynamic scenes. The compression method that was used proved to be rather effective at compressing the data with relatively small losses in experienced image quality, which was true for both scenes. / Videostreaming är den primära metoden för att titta på videor för många människor, vilket medför att streaming idag utgör en signifikant andel av världens totala internettrafik sett till mängden överförd data. För att effektivt förvara och överföra dessa stora mängder data, blir komprimering ett nödvändigt krav för distribueringstjänsterna av video på marknaden. Denna videokomprimering orsakar förluster av information i videon, vilket kan ha en negativ påverkan på den upplevda kvaliteten. I denna studie, i syfte att undersöka hur videokvalitet upplevs, och vad som påverkar detta, fick 14 deltagare subjektivt betygsätta den visuella kvaliteten hos flera videoklipp innehållandes två olika scener. De varierande faktorerna inom videoklippen begränsades till två parametrar: bitrate, och bildupplösning. Två olika scener undersöktes: en stillsam, och en dynamisk med mycket rörelse i bilden. Beroende på scen visade sig de två parametrarna ha varierande inflytande på den upplevda videokvaliteten. Resultaten visade på mönster där framförallt upplösning hade en avsevärd påverkan på den upplevda videokvaliteten under stillsamma scener, medan bitrate bidrog mer till tittarupplevelsen vid dynamiska scener. Den komprimeringsmetod som användes visade sig vara väldigt effektiv på att komprimera data till relativt små förluster i den upplevda bildkvaliteten, någonting som gällde för båda scenerna.

Inom hälso- och sjukvården bedrivs verksamhet dygnet runt, därmed är skiftarbetet en nödvändighet för sjuksköterskor inom slutenvården. Tidigare forskning visar att skiftarbetet kan påverka hälsan negativt, i form av både gastrointestinala besvär, sömnstörningar och inverkan på livsstilsfaktorer. Det lyfts att allt fler sjuksköterskor går ner i arbetstid för att orka arbeta inom slutenvården. Detta ses kunna påverka både patientsäkerhet och möjligheten att säkerställa en god vård. Syftet med litteraturöversikten var att belysa skiftarbetets betydelse för upplevd hälsa bland sjuksköterskor inom slutenvården. Metoden som användes var en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa ansatser inkluderades. I resultatet identifierades två teman skiftarbetets betydelse för möjligheten till ett gott liv och skiftarbetets betydelse för att finna balans mellan arbete och privatliv. Resultatet synliggör därmed sjuksköterskors upplevelser av skiftarbetets påverkan på både den fysiska och psykiska hälsan. Det handlade även om upplevelser om påverkan på privatlivet och möjligheten till en hälsosam livsstil. Skiftarbetet upplevdes inverka på både sömnvanor och hälsan i stort, vilket resulterade i oro över att begå misstag och förbise förändringar i tillståndet hos patienten. Främjandet av hälsa bland skiftarbetande sjuksköterskor ses därav som betydelsefullt för att bibehålla en stärkt yrkeskår och upprätthålla god vård. Denna litteraturöversikt ses bidra till förståelse kring upplevd hälsa i relation till skiftarbete. I sin tur kan detta främja ett förebyggande arbete avseende sjuksköterskors hälsa inom slutenvården. Kopplingen mellan ohälsa och skiftarbete är styrkt men det kvarstår ett behov av empirisk kvalitativ forskning kring sjuksköterskors upplevelse av hälsa i relation till skiftarbete.

Introduktion: Arbetsskador är förekommande i världen och Sverige när det gäller yrken som inkluderar handintensivt arbete, t.ex. brevbärare, kassabiträde och lagerarbetare. Vanliga skador som ofta drabbar dessa yrkeskategorier är karpaltunnelsyndrom och lateral epikondylit. Med hjälp av riskbedömningsinstrumentet The Distal Upper Extremity Tool (DUET) kan man beräkna skaderisken vid handintensivt arbete. I DUET inkluderas instrumentet OMNI-Resistance Exercise Scale (OMNI-res) som är en skattningsskala för upplevd ansträgning. OMNI-res finns i nuläget inte på svenska och är inte heller anpassat för handintensivt arbete.   Syfte: Syftet med studien var att översätta och kulturellt anpassa OMNI-res från engelska till svenska, samt anpassa den till handintensivt arbete.   Metod: Med hjälp av en mall från Beaton et al. har detta arbete följt en arbetsordning. Det ingick en översättning från originalspråket engelska till svenska och sedan en ny tillbakaöversättning från svenska till engelska. Därefter diskuterades sammanställningar av översättningarna med en expertgrupp samt en anpassning av instrumentet skapades för handintensivt arbete, både språkligt och bildligt.    Resultat: Resultatet blev en översatt och kulturellt anpassad OMNI-res samt en anpassad OMNI-Scale Hand (OMNI-S Hand) för handintensivt arbetet. OMNI-S Hand anpassades både i text och bild för att passa in för bedömning av handintensivt arbete i Sverige.   Konklusion: En översatt och kulturellt anpassad OMNI-res, både till svenska och handintensivt arbete, kan vara behjälpligt för yrkesprofessioner som arbetar med att bedöma och testa risken för uppkomsten av arbetsskador kopplat till handintensivt arbete. Vidare forskning behövs gällande test av reliabilitet och validitet i verkliga arbetsmiljöer innehållande hanintensivt arbete för att undersöka och testa hur väl instrumentet fungerar i kliniskt syfte.