Sammanfattning Uppsatsen är en socialpsykologisk studie med syfte att försöka tolka och förstå några personers berättelser om hur deras psykosociala arbetsmiljö formats, förändrats och utvecklats vid lärosätet i Växjö som varit deras arbetsplats under närmare trettiofem års tid inom vilken det skett två stora organisationsförändringar dels vid bildandet av Växjö universitet och dels fusionen med Högskolan i Kalmar och bildandet av Linnéuniversitetet. Jag var intresserad att få veta något om deras upplevelser av att arbeta inom de tre organisationerna samt erfarenheter av de båda organisationsförändringarna. I studien redovisas vad som framkommit ur berättelser från fyra personer med en mycket lång anställningstid och som dessutom är mycket respekterade och har hög kompetens inom sina områden vilket enligt min bedömning, kan symbolisera något av trygga ankare inom universitetet. Upplevelsen av att arbeta inom Högskolan i Växjö 1977-1998 beskrivs av samtliga respondenter som en positiv tid.  Av intervjusvaren framgår en samstämmighet som enligt min tolkning innebar en demokratisk anda och mycket bra ledarskap. Upplevelsen av att arbeta inom Växjö Universitet 1999-2009, beskrivs inte lika samstämmigt som föregående.  Det framkommer åsikter som att det innovativa övergick till mer byråkratisk ordning och att man byggde på det som redan var och det som tillkom var forskningen. Den psykosociala arbetsmiljön inom  Linnéuniversitetet 2010 fram till våren 2012 beskrivs av merparten av respondenterna som stram hierarki, rätt utbildning är viktigt, alienation, osäkerhet, bekymmer, frågetecken, likgiltighet, passivitet, kulturkrock och personalflykt samt avsaknad av ledarskap. Fusionen ses inte helt negativt av alla men det finns ändå en oro över medarbetare som inte känner sig delaktiga, känner sig utanför, mår dåligt eller väljer att sluta.

Enlig SCB (2010) så var andelen kvinnliga chefer i Sverige 32 procent år 2008 vilket är en ökning med 6 procentenheter på sju år Mycket av tidigare forskning har handlat om vilka hinder och problem som kvinnliga ledare möter. Denna studie vill däremot förflytta fokus från kvinnors hinder till deras möjligheter. Studiens syfte är att lyfta fram kvinnliga mellanchefers egna berättelser om vad de anser har lett till deras framgång i karriären. En kvalitativ metod användes i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av tematiskanalys. Fyra stycken teman återfanns i materialet och de representerar de framgångsfaktorer som kvinnorna la störst vikt vid. Resultatet visar att praktisk hjälp i hemmet, stöd och uppmuntran, ett bra självförtroende samt bra prestationer och hög kompetens var de faktorer som kvinnorna själva ansåg hade lett till deras framgång i yrkeslivet.

Bakgrund: Droger är någonting som funnits under en lång tid. Många använder droger som hjälp mot olika psykiska problem och detta påverkar fysiken, psyket och det sociala livet på ett negativt sätt. Det finns en okunskap om missbruk inom vården. Syfte: Att belysa hur personer med tidigare missbruksproblematik upplever att de kunnat få stöd för att förhindra och avsluta sitt missbruk. Metod: En intervjustudie med fyra män och tre kvinnor med avslutat missbruk. Vid analys av material användes Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Samtliga informanter upplevde att deras otrygga bakgrunder med brist av stöd och närhet från föräldrarna var en anledning till deras låga självkänsla och därmed deras missbruksdebut. De upplevde stora brister i vården vad gällde stöd och hjälp för att kunna avsluta missbruket.  Slutsatser: Informanterna upplevde brister i vården som gjort att de inte fått det stöd och hjälp de var i behov av. Författarna till studien anser att en förbättring av vården behövs för att kunna stödja missbrukare och ge dem de rätta verktygen för att kunna avsluta missbruket. Det finns även ett behov av en större förståelse för missbrukares livsvärld och orsak till missbruk då de negativa attityder inom vården kan komma påverka kvalitén på den hjälp som ges.

Bakgrund I Sverige sker en ökning av Cannabis bruk bland tonåringar. Rapporter uttrycker oro över att tonåringar kommer att bli beroende. Bakom varje tonåring finns anhöriga, föräldrar eller syskon, som kan utveckla ett medberoende. Medberoende personer låter sig ofta styras av personen som missbrukar och tappar därför många gånger fokus på sig själv och sitt eget välbefinnande. Genom livsvärldsteorin betonas människans upplevelser och erfarenheter i hennes dagliga liv. Om livsvärldsperspektivet används i vården blir inriktningen på de anhörigas perspektiv naturligt för vårdpersonalen och de anhörigas situation och behov uppmärksammas.   Syfte Syftet är att belysa anhörigas upplevelser av att leva med en missbrukande tonåring.   Metod Genom en forskningsöversikt redovisar studien det nuvarande kunskapsläget om hur anhöriga upplever det att leva med en missbrukande tonåring. Sammanlagt 14 artiklar har kritiskt granskat och därefter analyserats och sammanställts till ett resultat i enlighet med Forsberg och Wengströms (2008) beskrivning.   Resultat Föräldrar till missbrukande tonåringar förnekar många gånger tidiga tecken på missbruksproblematik och inser inte allvaret förrän problemet är väl etablerat. Föräldrar skuldbelägger sig själva för sina barns problem och upplever ofta skam till följd av samhällets dömande åsikter. Missbrukaren får ett förändrat beteende och livsstil. Stöld och hot förekommer både inom och utanför familjen. Syskon påverkas av missbrukarens beteende och upplever ilska och rädsla. Många gånger hamnar syskon i skymundan för missbrukaren och deras behov kommer ofta i andrahand. Missbruksproblematiken inverkar på hela familjen och resulterar ofta i upplevelser av stress, isolering och förstörda familjerelationer.   Slutsats Anhöriga upplever skuld, skam, rädsla, sorg och lidande i vardagen med den missbrukande tonåringen, med försämrad livskvalitet och hälsa som följd. Vården måste uppmärksamma anhörigas livssituation och erbjuda vård och stöd för att hjälpa denna utsatta grupp. Forskning kring ämnet har visat sig vara mycket begränsad och behöver därför kompletteras ytterligare.

No description available.

BAKGRUND:   En   av   de   vanligaste   orsakerna   till   akut   sjukhusvård   i   Sverige   är kranskärlssjukdomar.  Cirka  90%  av  denna  patientgrupp  behandlas  med  en  PCI  (Percutan Coronar  Intervention).  Mycket  få  studier  visar  patienternas  upplevelser  av  denna  sjukdom. SYFTE: Syftet med denna litteraturbaserade studie är att beskriva patienters upplevelser av hjärtinfarkt behandlad med PCI. METOD: En litteraturbaserad studie enligt Fribergs (2006) modell  med  11  stycken  kvalitativa  artiklar.  RESULTAT:  I  studien  framkom  tre  olika huvudkategorier:  Kommunikationsbehovet,  Lidande  och  Hälsokonsekvenser.  Resultatet  i denna  studie  visar  att  i  samband  med  en  hjärtinfarkt  upplever  patienterna  mycket  oro  och ångest. De upplever att en god kommunikation före, under och efter sjukdomsförloppet med vårdpersonalen som viktig för en ökad förståelse och en fortsatt lyckad rehabilitering.

Efterfrågan på organ att transplantera är större än tillgången och väntelistan för nya organ är lång världen över. En transplantation innebär både fysiska och psykiska påfrestningar för mottagaren. Sjuksköterskan kan hjälpa den organtransplanterade patienten med omvårdnadsåtgärder, stöd och råd om livet efter transplantationen. Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva organtransplanterade patienters upplevelser efter mottagandet av ett nytt inre organ. Systematisk sökning av vetenskapliga artiklar inom området utfördes för en sammanställning av det nuvarande kunskapsläget inom området. Urval gjordes stegvis och elva artiklar inkluderades till studien som bearbetades och sammanställdes till studiens resultat med inspiration av innehållsanalys. Resultatet visade att personer som mottagit ett nytt organ upplever många känslor, både positiva och negativa. De tre huvudfynden som presenterades i kategorier var upplevelserna av en andra chans, priset att betala samt behov av stöd. Vanliga upplevelser var beskrivna som tacksamhet, livskvalitet, rädsla och oro, skuld, leva med biverkningar och att bli sedd annorlunda. Relationer till andra människor hade betydelse för upplevelsen. Med kunskap om organtransplanterade patienters upplevelser kan sjuksköterskan tillämpa den i klinisk verksamhet och öka förståelsen för patienternas upplevelser i omvårdnadsarbetet. För att få en bättre förståelse för upplevelsen av att ta emot ett specifikt sorts organ krävs ytterligare forskning. Nyckelord: Organtransplantation, patient, upplevelser

The study aimed to capture the institutionalized adolescent´s life stories and identified their thoughts and experiences of being institutionalized. This to understand and analyze the process that they go through to become adults with respect to three selected aspects: family relationships, school attendance and self-esteem. The adolescent´s in this study are or have been institutionalized by and according to Swedish law. It was based on 14 life stories and the purpose were to identify the adolescents thoughts and experience and which was later on used to understand and analyze the results with respect to the three selected aspects. Our analysis was based on two theories; symbolic interactionism and labeling theory. The study concludes that the adolescent´s experience their time in institutions as both good and bad in different levels. Some adolescent´s had realized that the life they were living before they got to the institution was bad for them and that they now have come to conclusion that they deserve to have a “normal” and worthy life. Others are so affected by their life situation and background that they can’t bring themselves to improve their future.

Background: When a parent loses its child life will change drastically and assume other conditions. The loss of a child affects the whole human existence, the grief can be very intense as well as in-depth and find expression both on an emotional, physical, mental and spiritual level. Aim: The aim is to describe parents’ experiences of losing a child to illness. Method: Graneheim and Lundmans manifest content analysis method was used to the method based on qualitative raw material in forms of three Swedish autobiographies. Results: The analysis resulted in three categories "interactions in existential chaos", "the unimaginable has happened" and "to live with the grief". The categories describe different stages in the loss of a child, from the contact with health professionals to fighting their way through and live with the grief following the death of their child. Conclusion: The interaction parent’s get from health professionals have big impact on the experience of losing their child. It is not possible to escape from the grief that manifests when you lose a child, the grief has to be processed during a long time but this is necessary for the ability to get through the grief and to finally get on with life.

Studiens syfte var att undersöka hur fyra mödrar beskriver sina upplevelser av att ha en son med Aspergers syndrom. Fokus låg särskilt på beskrivningar av hur vardagslivet såg ut i kontakt med professionella, så som myndigheter och skolan, samt det sociala nätverket i form av familj och vänner. För att uppfylla syftet formulerades följande frågeställningar: Hur upplever mödrar till söner med Aspergers syndrom sin vardag? Vilka copingstrategier använder de i vardagslivet? För att besvara frågeställningarna genomfördes semi-strukturerade intervjuer med tre teman. Studiens vetenskapsfilosofiska utgångspunkt var social konstruktivism. Resultatet analyserades med hjälp av teorierna stigma och coping. Studiens resultat visade att mödrarna upplevde att de ständigt fått kriga för att tillgodose sina söners särskilda behov. Gemensamt för mödrarna var att de alla upplevde ett dåligt samarbete mellan de ansvariga vilket ledde till långa, utdragna processer. Det visade sig att de viktigaste copingstrategierna för mödrarna var struktur och rutiner.