Since 2008 the EU has, through Operation Atalanta, supported the UN in protecting humanitarian trans- ports off the Somali coast. This thesis examines if Operation Atalanta has also contributed to the de- creased pirate activity, which is evaluated by applying counterinsurgency theories to the operation. Can theories on counterinsurgency explain the success of Operation Atalanta in reduced piracy? A theoretical framework has been developed based on factors believed to trigger piracy and discourage insurgence. This has been applied to the operation to test if its actions can be related or linked to coun- terinsurgency. The result shows that the operation’s activities can be connected to counterinsurgency and is therefore believed to have contributed to the decrease in pirate activity.

Uppsatsens syfte är att pröva doktrin JP 3-24 mot en teoretisk grund samt hur underrättelseproblematik kopplat till upprorsbekämpning i Afghanistan relaterar till doktrinen. I syftet ingår också att koppla problematiken till svensk relevans då Sverige lutar sig mycket på amerikanska erfarenheter i underrättelsearbetet.   Arbetet utgår från en bred teorigrund som operationaliseras i ett analysverktyg där fyra dimensioner ur ett befolkningscentrerat perspektiv genomlyser empirin. Empirin är ett subjektivt urval med exempel från Afghanistan mellan 2006-2012. Resultatet visar att trots en teoretiskt och doktrinellt stabil bas så fokuserar fortfarande många amerikanska förband felaktigt avseende underrättelsearbetet. Relationen mellan teori-doktrin-praktik påvisar en tydlig korrelation i att om doktrinen följs maximeras sannolikheten för seger i upprorsbekämpning. Övergripande slutsats är att det krävs ett omtag gällande utbildning och förberedelse av förbanden där resurser bör styras om till kulturell förståelse, bättre databassystem, metodöversyn, analytikerutbildning, samordning av informationsintegrering samt en mer utvecklad underrättelseledning. / The purpose of this thesis is to examine the JP 3-24 doctrine against a theoretical basis and investigate how the intelligence problems of counterinsurgency inAfghanistanrelate to the doctrine. The aim is also to link the problem to its relevance forSwedensinceSwedenleans heavily onU.S.experience in intelligence matters.The thesis is grounded on a broad theoretical basis which is operationalized in an analysis in which five dimensions of a people-centered perspective are applied to the empirical data. The empirical data is a subjective selection of examples fromAfghanistanbetween 2006-2012.The result shows that despite JP 3-24’s theoretical and doctrinal solid foundation, manyU.S.units are still improperly focused. The relationship between theory, doctrine and practice shows a clear correlation between following the doctrine and maximizing the probability of victory in counterinsurgency. The overarching conclusion is that a new approach to the training and preparation of units is required, where resources should be redirected to cultural understanding, better database systems, method revision, analyst training, coordination of information integration and intelligence management and leadership.

Mau Mau var en illegal upprorsmakande organisation i Kenya, sprungen ur det Afrika främjande partiet Kenya African Union under mitten av 1900-talet då Kenya var en brittisk koloni. Mau Maus anhängare kom från den etniskt kenyanska folkgruppen kikuyu som medelst våld ville uppnå målet att skapa ett kikuyukontrollerat Kenya fritt från vita européer. Britternas svar på Mau Mau blev upprorsbekämpning vilken av britterna anses lyckad och präglades av deportering av civila. Undersökningen besvarar frågan huruvida Galulas teori om upprorsbekämpning hade varit tillämpbar på konflikten i Kenya genom en fallstudie på britternas agerande utifrån Galulas teori. För att identifiera likheter och skillnader mellan empiri och teori används textanalys samt Gordon McCormicks Magiska Diamant som ett analys- och operationaliseringsverktyg. Resultatet av fallstudien visar att Galulas teori hade kunnat tillämpas av britterna och genererat en, för britterna, framgångsrik upprorsbekämpning.

For almost two decades Sweden has been a part of NATO: s missions in Afghanistan to create security and ensure that the country will not become a safe haven for terrorist organisations. The discussion how to counter terrorism and insurgency in the 21st century is today a topic where the foundation of modern counterinsurgency is questioned. Critiques against counterinsurgency strategy states that counterinsurgency does not work but merely is a utopia. This essay has studied two periods of the ISAF mission in Afghanistan by testing Zambernardis theory of counterinsurgency trilemma, with the purpose to contribute with new information of conditions within counterinsurgency to the discussion. The theory aims to show that of the three main goals of all counterinsurgency’s; force protection, distinction between enemy combatants and non-combatants and the physical elimination of insurgents, only two can be achieved simultaneously. The study compared the two cases differences regarding casualties to reach the conclusions.The result of the study shows that ISAF achieved two goals simultaneously during the two periods in line with Zambernardis theory. The result of the study shows that when discussing counterinsurgency operations, the relationship between casualties in counterinsurgency’s ought to be included.

Upprorsbekämpning på taktisk nivå är problematiskt därför att konflikter som kräver sådanbekämpning, alltid är unika. Det finns inte heller någon generell teori som leder tillframgång.Syftet med uppsatsen är att undersöka ifall Kilcullens 28 artiklar går att tillämpa på denlyckade upprorsbekämpningen i Malaya.Metoden som användes är kvalitativ textanalys av britternas taktiska doktrin underkonflikten, the conduct of anti-terrorist operations in Malaya (ATOM), utifrån Kilcullens 28artiklar. Även artiklar skrivna av officerare och soldater under konflikten har använts för attge stöd till påståenden samt för att belysa ifall britterna faktiskt följde sin taktiska doktrineller ej.Resultatet visar att det inte går att applicera Kilcullens teori på britternas taktiska agerande iMalaya. Endast 10 av 28 artiklar var applicerbara.Författaren drar slutsatsen att Kilcullens 28 artiklar möjligen inte är användbara somgenerella riktlinjer för handlingsalternativ på taktisk nivå. Författaren lyfter emellertid att flerstudier på andra konflikter behövs för att fastställa påståendet. / Counterinsurgency (COIN) on the tactical level is difficult because these conflicts are alwaysunique and there is no theory that generally leads to victory.The purpose of this study is to analyze if there is a resemblence between Kilcullens 28articles and the succesful COIN of the brittish security forces in the Malayan emergency.The method that has been used is the qualitativ analysis of documens. The main documentthat has been analyzed is ATOM, the brittish tactical doctrine during the emergency. Articlesthat have been written during the emergency, 1948-1960, by officers and soldiers, have beenused to to elucidate if the brits actually followed their tactical doctrine or not.The author concludes that Kilcullens 28 articles might not be useful as general guidelines foraction at the tactical level. The author highlights, however, that more studies on otherconflicts are needed to establish the claim.