Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser av utbrändhet ur ett somatiskt, psy¬kiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet att belysa de copingstrategier som kvinnorna använt sig av för att kunna återgå till arbetet. Ett ytterligare syfte var att belysa hur ovanstående aspekter förändrats enligt kvinnorna efter utbrändheten och vilka copingstrategier de använt sig av för att förhindra ny utbrändhet. Fem kvinnor intervjuades och materialet analyserades med hjälp av teoristyrd och induktiv tematisk analys. Resultatet kopplades sedan till teo¬rin om kognitiv värdering, self-efficacy teorin och teorier om naturens och den fysiska aktivitetens betydelse för välmåendet. Resultatet visade att samtliga kvinnor upplevt somatiska, psykiska och sociala problem vid tiden innan, under och i viss mån efter utbrändheten. Kvinnorna använde sig inledningsvis av problemfokuserad coping (ex. samtalsterapi) i kombination med emotionsfokuserad coping (ex. socialt stöd) för att i slutskedet inbegripa enbart emo¬tionsfokuserad coping (socialt stöd, yoga, naturen) . Vidare var ett resultat att samtliga kvinnor upplevde högre grad av självtro och självmedvetenhet efter tiden som utbrända.

Stress i arbetslivet anses vara den främsta orsaken till utbrändhet/utmattningssyndrom, men det finns forskare som menar att det är värt att även studera individfaktorer i detta sammanhang. Syftet med denna studie var att fokusera på ohälsa bland medberoende individer genom att undersöka om dessa var mer utbrända/utmattade än icke medberoende. I undersökningen deltog 92 personer. 45 studenter ingick i en kontrollgrupp och 47 medlemmar i självhjälpsrörelsen Alanon ingick i experimentgruppen. Deltagarna besvarade en enkät, bestående av två självskattningsformulär; Karolinskas utbrändhetsformulär samt ”the Holyoake Co-Dependency Index”. Resultaten visade att medberoende individer var utbrända/utmattade i högre grad än icke medberoende. Grupperna skilde sig åt vad gällde upplevelsen av stress. I experimentgruppen var det främst problem i arbetsliv, studier och familjeliv och relationer som upplevdes som stress, medan det i kontrollgruppen främst var arbetstid, belastning och ansvar, som upplevdes som stress. Resultaten tyder på att utbrändhetsforskningen kan ha nytta av att utröna om och vilka individfaktorer som bidrar till utmattning.

Denna uppsats behandlar roller, social responsivitet och reflexivitet. Undersökningen gäller utmattning eller utbrändhet. Syftet med uppsatsen är att belysa processer som orsakat detta tillstånd men också bidragit till återhämtning. Informanters livshistorier används för att visa historik och situation för drabbade men också sätt att komma vidare. Beskrivningen sker utifrån möjliga sociologiska teorier vilka samtidigt utgör förklaringsmodeller. Frågeställningen är: 1.Vad är orsakerna till att de intervjuade blivit utmattade? 2. Vilka faktorer är avgörande för återhämtningen? Jag har använt kvalitativ metod med livsberättelse. Ett hermeneutiskt synsätt har använts under intervjuerna. Med hjälp av Hans Gerth & C Wright Mills rollteori beskrivs och tolkas situationen före och efter utmattningen. Utifrån Johan Asplunds teori om social responsivitet framhålls den konkreta socialitetens avgörande betydelse för återhämtningen. Insikter måste erövras med vad som Anthony Giddens beskrivit som reflexion i en senmodern tid.

Den psykiska ohälsan ökar alltmer i samhället och en utsatt grupp är universitetsstudenter. Ett uttryck för psykisk ohälsa är utbrändhet, som består av tre dimensioner: emotionell utmattning, cynism samt bristande upplevd prestation. Positiv hälsa har av tradition inte studerats lika mycket, men har kommit att intressera allt fler forskare. Ett begrepp inom positiv hälsa är psykologiskt välbefinnande, som består av sex olika dimensioner. Föräldraskapets betydelse för den psykiska hälsan har visat sig variera, varför syftet med studien var att undersöka hur föräldraskapet påverkar det psykologiska välbefinnandet och graden av utbrändhet hos studenter. En enkät fylldes i av 98 psykologistudenter. Resultaten visade på en lägre grad av utbrändhet hos studenterna med hemmavarande barn än hos övriga men inga skillnader i psykologiskt välbefinnande uppvisades mellan studenter med och utan barn. Studenter med barn tycks således inte ha sämre psykisk hälsa än de utan barn, vilket delvis går emot tidigare forskning.

Background: Exercise dependence is a behavior where some people get very strong feelings for their training. This dependency becomes a problem when it affects individuals’ life in a negative way. Individuals with low self-esteem have been found to have an increased risk for exercise dependence. Self-estem is associated with Self-compassion, which is to have compassion with oneself in pain and difficult periods. Self-compassion has been shown to reduce stress and stress has been shown to influence the onset of burnout. Objectives: The purpose with this study was to examine whether there is a connection between exercise dependence, self-compassion, perceived stress and burnout Method: A total 102 questionnaires were distributed at two local gyms in Karlstad. The study involved 61 men and 41 women and the age distribution was between 19-58 years. The questionnaire featured a self-constructed variant in which respondents answered questions about their training. The other part of the questionnaire contained, Exercise depedence scale-21, Perceived stress scale, Shirom Melamed Burnout Measure and Self-compassion scale: Result: Exercise dependence had a positive correlation with burnout and perceived stress and negative correlation with self-compassion. Self-compassion was negatively correlated with perceived stress and burnout. Perceived stress was positive correlated with burnout.

Lärare har i min studie visat sig ha en intensiv arbetsmiljö med hög arbetsbelastning. I denna undersökning har jag gjort kvalitativa intervjuer och undersökt dels hur lärare och rektorer menar att lärares arbetsmiljö påverkar den pedagogiska verksamheten, och dels hur skolorna arbetar med lärares arbetsmiljö. I studien menade informanterna att lärares arbetsmiljö har en viss påverkan på undervisningen, elevkontakterna, fortbildningen, lärarnas motivation och engagemang och elevprestationerna, men såväl rektorer som lärare ansåg sig trots detta kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet. Däremot visade det sig att lärarna fick betala priset för att kunna genomföra en god pedagogisk verksamhet, i form av exempelvis uteblivna återhämtningspauser, ingen lunchrast och hårt arbete, vilket enligt lärarna ledde till trötthet, irritation och minskad ork för familjen. Samtidigt menade lärarna att arbetsmiljöarbetet på skolorna var bristfälligt. Inte på någon av de aktuella skolorna upplevde lärarna att arbetsmiljöarbetet lett till några större förändringar i arbetsmiljön och inte heller rektorerna kunde peka på att några större förändringar skett som ett resultat av arbetet med arbetsmiljön på skolorna.

Arbetsmarknaden är ständigt under utveckling vilket ställer krav på anställda att vara effektiva, anpassningsbara, motiverade och välmående. Syftet med studien var att undersöka om anställda kan inneha arbetsengagemang under en längre tid genom måluthållighet, alltså om det finns ett samband emellan dem. Anställda som besitter måluthållighet kan bli framgångsrika då måluthållighet innebär att anställda uthålligt arbetar mot mål. Framgångsrika kan även anställda som innehar arbetsengagemang bli då de besitter entusiasm, begeistring och känslan av att vara fängslad i arbetet. Utbrändhet förknippas ofta med arbetsengagemang och har sedan 90-talet blivit vanligare på Svenska arbetsplatser. Detta har undersökts i studien genom krav, kontroll och stöd med tyngd i Karasek och Theorells krav- och kontroll modell. Detta för att undersöka om anställda och ledning kan vara engagerade på arbetet utan att det resulterar i utbrändhet samt om krav, kontroll och stöd påverkar det. En enkätstudie utfördes på anställda och ledning inom offentlig sektor vilket resulterade i 100 enkätsvar. Resultatet av studien visade en signifikant korrelation mellan arbetsengagemang och måluthållighet och en korrelation mellan krav, kontroll samt stöd och arbetsengagemang. Anställda och ledning kan alltså vara engagerade på arbetet i ett långsiktigt uthållighetsperspektiv och det behöver inte resultera i utbrändhet. Kvinnor var i studien mer engagerade på arbetet än männen, dock påvisade männen en starkare korrelation mellan arbetsengagemang och måluthållighet. Arbetsengagemang påverkas enligt studien negativt av kraven medan kontrollen och stödet som finns på arbetsplatsen påverkar positiv, vilket en sambandsanalys visade.

En god stress resulterar i att hjärnan reagerar med skärpt vakenhet och därefter sker fysiologiska förändringar; ökad andnings- och hjärtfrekvens. Stressreaktionen är praktisk om den aktiveras vid rätt tillfällen, men vid ett konstant påslag kan det leda till både psykisk och fysisk ohälsa. Sjuksköterskor har ofta en hög arbetsbelastning som inkluderar bland annat ett högt arbetstempo, ansvar för flera patienter och övertidsarbete. Detta kan innebära en ökad risk för att omvårdnaden och patientbemötandet blir bristande, vilket i sin tur kan leda till ett vårdlidande då patienter inte får en bra behandling. Den ökade stressen kan därmed leda till en försämring av patientsäkerheten. Syftet med examensarbetet var att beskriva hur sjuksköterskor upplever stress på arbetet. Författarna valde att göra en litteraturstudie. Datainsamling har gjorts via databasen Cinahl och både kvantitativa och kvalitativa artiklar har använts. Totalt 13 artiklar har använts varav två artiklar är kvalitativa. Artiklarna har analyserats för att hitta gemensamma teman och underteman. Ur resultatet urskiljdes tre teman och nio underteman. Resultatet visar att en hög arbetsbelastning och patientbrist är vanligt där sjuksköterskan arbetar. Detta leder till stress och det kan resultera i utmattning, utbrändhet och en ökad sjukfrånvaro. Hanteringsstrategier, förebyggande metoder och stöd från chefer och ledning är viktiga faktorer som flera sjuksköterskor tar upp och som beskrivs i resultatet. I längden är sjuksköterskans stress varken bra för henne/honom själv eller för patienten. Sjuksköterskans hälsa kan påverkas negativt och ett sämre patientbemötande och brister i patientsäkerheten kan leda till ett vårdlidande för patienten.

Burn-out is a wide concept and similar to other medical diagnoses and concepts, for example fatigue syndrome. In this study we chose to use burn-out. Burn-out unfortunately occurs both in the working life and the elite sport world, which brings very large consequences for both individuals and society. What does it take for a person to recover from burn-out? This study is about the recovery process from a burn-out among workers and elite athletes and how educated people work to help people in this condition. The results of this qualitative study show that it mostly is about recovery. A concrete concept is not available because of the difference between individuals, but methods exist.

No description available.