Bakgrund: Sjuksköterskans arbete var ofta stressigt och långtidssjukskrivningar bland sjuksköterskor kunde till stor del kopplas till stress. Långvarig stress kunde leda till utbrändhet och tecken på utbrändhet var vanligt förekommande bland sjuksköterskor och försämrade deras arbetsförmåga. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av yrkesrelaterad stress som skulle kunna leda till utbrändhet. Metod: En beskrivande litteraturstudie där studier i databaserna MEDLINE via PubMed och CINAHL söktes med sökorden “Burnout, professional”, “Nurses”, “Experience”, “Qualitative studies”. 10 studier analyserades genom en förenklad tematisk analys. Huvudresultat: Sjuksköterskorna upplevde stress relaterat till påfrestande arbetsmiljö och emotionellt engagemang i vårdandet och dem beskrev positiva och destruktiva hanteringsstrategier. Motgångarnas omfattning och bristen på stöd var anmärkningsvärd hos sjuksköterskorna i studierna. Slutsats: Hög arbetsbelastning, bristfälligt stöd, stort ansvar och emotionellt engagemang i vårdandet framkom som erfarenheter av yrkesrelaterad stress som skulle kunna leda till utbrändhet. Hanteringsstrategierna var varierade och genom att ta del av sjuksköterskors erfarenheter skapades en förståelse för hur sjuksköterskor upplever yrkesrelaterad stress som skulle kunna leda till utbrändhet. / Background: Working as a nurse is often stressful and long term sick leave among nurses could often be connected to stress. Long term stress could lead to burnout and signs of burnout was common among nurses and impaired their work ability. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ experiences of work related stress that could lead to burnout. Method: A descriptive literature review, where the databases MEDLINE via PubMed and CINAHL was explored with the search words “Burnout, professional”, “Nurses”, “Experience”, “Qualitative studies”. 10 studies were analysed through a simplified thematic analysis. Main results: The nurses experienced stress related to a strenuous work environment and emotional commitment in nursing and they described positive and destructive methods of coping. The extent of adversities and the lack of support was noteworthy for the nurses in the studies. Conclusion: High workload, lack of support, big responsibility and emotional commitment in nursing was revealed as experiences of work related stress that could lead to burnout. The coping methods varied and through the nurses experiences an understanding was created for how nurses experience work related stress that could lead to burnout.

<p>D-uppsats vt 2004 vid Etnologiska avdelningen, Institutionen för kulturantropologi och etnologi, Uppsala universitet. Baserad på fältarbetet "Folklivsforskning i Roslagen" som bedrevs 2002-2003 och samfinansierades av Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI, senare ISOF) och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur som i sin tur var en fristående fortsättning på "Väddöprojektet" från 1972.</p> / Folklivsforskning i Roslagen

Bakgrund: Stress inom sjukvården är oundvikligt och är relaterat till arbetsbelastning. Stressade sjuksköterskor verkar leda till minskad kvalitet på omvårdnaden samt ineffektivitet. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor som arbetar med onkologisk omvårdnad tenderar att utsättas för hög stressnivå, som kan resultera i utbrändhet. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans stress relaterad till arbetsbelastning på onkologiska vårdavdelningar. Metod: En kvantitativ enkätstudie utfördes på fyra olika onkologiska vårdavdelningar i södra och sydvästra Sverige. Enkäterna Maslasch Burnout Inventory (MBI) och Stress-Energi-modellen (SE) användes för att mäta nivåerna av utbrändhet och stress hos sjuksköterskorna. Resultatet analyserades med deskriptiv statistik, parametrisk test samt regressionsanalys. Resultat: I studien deltog 42 sjuksköterskor från onkologiska vårdavdelningar av vilka 25 sjuksköterskor även hade ansvar för omvårdnaden av patienter med hematologiska och internmedicinska sjukdomar. Av de 42 sjuksköterskor som deltog i studien var 92,9% (n=39) kvinnor. Studien visade att det inte fanns ett signifikant samband mellan stress och arbetsbelastning (p-värde=0,203). Det visade också att det inte fanns något samband mellan utbrändhetsnivå och stressnivå geografiskt (p-värde= 0,707). Resultatet visade dock signifikanta värden för att utbrändhetsnivån var högre hos de sjuksköterskor som förutom onkologiska patienter även vårdade patienter med hematologiska och internmedicinska sjukdomar (p-värde=0,025). Slutsats: Den undersökta gruppen upplevde inte förhöjd utbrändhetsnivå eller stressnivå. Detta tyder på att undersökta vårdenheter följer riktlinjer för arbetsmiljö och hälsa på arbetsplats.

This thesis is about the definition of the public librarian’s profession and how they are affected by stress. Six public librarians were interviewed over the video-chat program zoom during the 2021-summer. It concluded that the democratic mission was not as clear to every participant and there was some confusion as to how they were supposed to work with it. There were two major stresses reaffirmed among the participants: namely role ambiguity and lack of professional autonomy.

Bakgrund: Empati kan definieras som förmågan att uppleva en annan människas känslor och sammanför kärnan inom vårdandet. Compassion fatigue är en form av utmattningssyndrom där sjuksköterskan förlorar förmågan att känna empati för patienten och dennes anhöriga. Tillståndet kan skapa negativa fysiska, psykiska och andliga besvär som påverkar sjuksköterskans välmående. Problem: När det emotionella engagemanget begränsas i mötet med patienten på grund av sjuksköterskans känslor av compassion fatigue leder det till att patientsäkerheten äventyras, samt att sjuksköterskans egen hälsa åsidosätts. Förebyggande åtgärder bör identifieras för att minska uppkomsten av utmattningen. Syftet: Att kartlägga faktorer för uppkomsten och strategier för att motverka compassion fatigue hos sjuksköterskor. Metod: En allmän litteraturöversikt har tillämpats med åtta kvantitativa, tre kvalitativa artiklar samt en artikel med mixad metod. Resultat: Faktorer som påverkar uppkomsten av compassion fatigue anses vara flertal demografiska och arbetsrelaterade faktorer. Förebyggande strategier för sjuksköterskor var stöd från kollegor samt tillvarata fritiden med familj och fritidsaktiviteter. Slutsats: Stödjande åtgärder från arbetsplatsen i samband med hållbara arbetstider samt ökad kunskap om faktorer kan minska risken att sjuksköterskor blir utbrända och utvecklar compassion fatigue. Fysisk aktivitet och tid med familj och vänner var strategier som minskade risken för uppkomst av compassion fatigue hos sjuksköterskor.

En hög psykosocial arbetsbelastning och relationell orättvisa kan medföra sömnstörningar, utbrändhet och en nedsatt arbetsförmåga. Arbetsförmågan påverkas av både arbetsrelaterade faktorer och hälsan enligt den teoretiska modellen Work Ability House. Sedan flygbranschens reform under 1990-talet har arbetskraven ökat för flygbolagsanställda, yrkesgrupperna riskerar därför att drabbas av utbrändhet och en nedsatt arbetsförmåga. Studiens syfte var att undersöka om sömnkvalitet medierar relationen mellan arbetsrelaterade psykosociala faktorer, symptom på utbrändhet och arbetsförmåga, hos flygbolagsanställda. Samband mellan arbetsrelaterade psykosociala faktorer, sömnkvalitet, symptom på utbrändhet och arbetsförmåga undersöktes därtill. Syftet var också att beskriva skillnader i livsstil och arbetsrelaterade faktorer mellan flygplanslastare, trafikassistenter och administrativ personal på flygbolaget. Studien genomfördes som en deskriptiv tvärsnittsstudie med en kvantitativ ansats, där flygbolagsanställda (n = 217) besvarade en elektronisk enkät, innehållande frågor kring livsstil, sömn, arbetsförhållanden, utbrändhet och arbetsförmåga. Tvärsnittssamband analyserades genom Pearsons produktmomentkorrelation respektive Spearmans rangkorrelation och mediering undersöktes genom Haye’s Conditional Process Analysis, ett makro för SPSS. Resultatet indikerade att sömnkvalitet medierar relationen mellan krav respektive stöd och utbrändhet samt arbetsförmåga. Höga krav, låg kontroll och lågt stöd var associerade med utbrändhet och nedsatt arbetsförmåga. Relationell rättvisa var associerat med arbetsförmåga. Signifikanta skillnader fanns i fysisk aktivitet, långvarigt stillasittande, arbetstidens förläggning och kontroll mellan yrkesgrupperna. Den här studien belyser värdet i att undersöka medierande faktorer, när anställdas hälsa riskerar att försämras på grund av arbetsmiljön.

Bakgrund: Pandemins utbrott resulterade till att arbetet sjuksköterskor utförde blev högintensivt. Sjuksköterskor arbetade efter sin profession genom att ta ansvar och främja omvårdnadsarbetet. Tidigare forskning visar att pandemin påverkade sjuksköterskor på olika sätt. Sjuksköterskor önskade klara direktiv och riktlinjer samt adekvat skyddsutrustning. En annan sida av pandemin beskrivs genom närstående och patienters perspektiv, hur isolering och restriktioner påverkat dem. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av psykisk ohälsa vid vård av patienter med covid-19. Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017), där fyra kvalitativa och sju kvantitativa artiklar analyserades. Resultat: I temat patientnära arbete som orsak till psykisk ohälsa upptäcktes att sjuksköterskor erfor PTSD, stress, ångest, depression, ensamhet, sömnlöshet, rädsla och utbrändhet. I temat rädsla för smitta som orsak till psykisk ohälsa upptäcktes att sjuksköterskor erfor oro, rädsla, dödsångest, stress, skuldkänslor, samvetskval, ensamhet, isolering, sömnsvårigheter och moraliska dilemman. I temat ett ökat välbefinnande upptäcktes att sjuksköterskor erfor tacksamhet, uppmuntran, plikt och ansvar. I temat en bevarad hälsa genom hälsofrämjande strategier upptäcktes att sjuksköterskor erfor hjälpsamhet, omhändertagande, stöttning och uppmuntran gentemot arbetskamrater. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av psykisk ohälsa orsakade ett psykiskt och fysiskt lidande. Det framkom också att positiva känslor och tillväxt som individer i sin yrkeserfarenhet kunde erfaras.

Bakgrund Hälsa innebär att inneha ett fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte bara en frånvaro av sjukdom. Utbrändhet förekommer efter en lång period av stress och kan ses som ett första stadie till utmattningssyndrom. Vid utbrändhet finns det en minskad motståndskraft mot stress, som även beskrivs vid låg känsla av sammanhang (KASAM). Stress gör vissa individer sjuka medan andra som utsätts för ännu mer stress fortsätter att vara friska. Utbrändhet definieras som depersonalisation, emotionell utmattning och minskad personlig prestation. Utbrändhet har många konsekvenser och orsakar lidande för individen. Syftet med prevention är att förhindra att sjukdomar bryter ut genom att påverka individens levnadsvanor. Sjuksköterskan ska ta till vara på det friska hos patienter och kunna identifiera hälsorisker och förebygga dem. Likväl ska sjuksköterskan motivera till förbättrade levnadsvanor för att förhindra ohälsa. Den fysiska aktiviteten medför både omedelbara och långvariga positiva effekter. Fysisk aktivitet har betydande positiva effekter när det kommer till att förebygga, behandla och lindra sjukdom. Syfte Syftet var att beskriva effekter av fysisk aktivitet som prevention vid utbrändhet. Metod Metoden som valdes för uppsatsen var en litteraturöversikt. Nitton artiklar hittades genom sökningar i PubMed, CINAHL och PsycInfo samt genom manuella sökningar. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats med en integrerad analys som sedan sammanställdes i resultatet. Resultat Genom dataanalysen framkom åtta kategorier. Huvudfynden var att fysisk aktivitet hade effekter på livskvalitet, välbefinnande, mental motståndskraft, utbrändhet, emotionell utmattning, fatigue och mentala symtom. Slutsats Fysisk aktivitet hade effekt på flera områden vid utbrändhet. Det behövs mer forskning inom området för att ta reda på hur mycket träning som behövs och vad för typ av träning. Sjuksköterskan behöver kunskap om prevention och förebyggande åtgärder. Genom att förstå vilka effekter fysisk aktivitet har på utbrändhet kan sjuksköterskan stötta patienten innan insjuknandet av utmattningssyndrom. Fysisk aktivitet hade positiva effekter på utbrändhet och kan därigenom sannolikt förebygga utmattningssyndrom.

Bakgrund: Bristen på sjuksköterskor är ett globalt problem som inverkar på vårdkvaliteten och riskerar patientsäkerheten och sjuksköterskors hälsa. Utbrändhet är en konsekvens av bland annat långvarig arbetsrelaterad stress och kan leda till sjukskrivningar. Enligt statistik förväntas det att sjuksköterskebristen kommer att fortsätta åtminstone de kommande tio åren baserad på antalet invånare, yrkesverksamma sjuksköterskor samt sjuksköterskestudenter. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser av arbetsrelaterade stressorer och utbrändhet samt dess inverkan på omvårdnadsarbetet bland sjuksköterskor inom slutenvården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databassökningar gjordes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Tio artiklar kvalitetsgranskades och därefter gjordes en innehållsanalys för att identifiera övergripande kategorier och subkategorier. Resultat: Efter analysen identifierades två övergripande kategorier och sju subkategorier. Den första kategorin var: Sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterade stressorer, med tillhörande subkategorier: Tidsbrist, Underbemanning och Personalbrist, Bristande stöd från organisation och ledningsamt Samverkan i team. Den andra kategorin var: Utbrändhetens inverkan på omvårdnadsarbetet, med tillhörande subkategorier: Symtom vid utbrändhet, Utbrändhetens effekt på arbetsprestationen samt Vikten av kunskap och utbildning. Resultatet visade att olika arbetsrelaterade stressorer bidrog till utvecklandet av utbrändhet samt inverkade negativt på omvårdnadsarbetet. Konklusion: Sjuksköterskor upplever att arbetsmiljön inom slutenvården bidrar till utbrändhet och har en negativ påverkan på omvårdnaden som ges. / Background: The shortage of nurses is a global problem that affects the quality of care and puts patient safety and nurse health at risk. Burnout is a consequence of, among other things, long-term work-related stress and can lead to several sick leaves. According to statistics, it is expected that the nursing shortage will continue for at least the next ten years based on the number of residents, professional nurses as well as nursing students. Purpose: The purpose of this literature review was to shed light on experiences of work-related stressors and burnout and it’s impact on nursing work among nurses in inpatient care. Method: A literature review with a qualitative approach. The database searches were made in Cinahl, PubMed and PsycInfo. Ten articles were quality checked and then a content analysis was made to identify overarching categories and subcategories. Results: After the analysis, two overarching categories and seven subcategories were identified. The first category was: Nurses’ experiences of work-related stressors, with associated subcategories: Lack of time, Understaffing and staff shortages, Lack of support from organization and management and Cooperation in teams. The second category was: The impact of burnout on nursing work, with associated subcategories: Symptoms of burnout, The effect of burnout on work performance and The importance of knowledge, and education. The results showed that various work-related stressors contributed to the development of burnout and had a negative impact on nursing work. Conclusion: Nurses feel that the work environment in inpatient care contributes to burnout and has a negative impact on the care that is given.

Bakgrund: En kraftig ökning av sjukskrivningar orsakade av stressrelaterade sjukdomar som utmattningssyndrom ses i Sverige under de senaste tio åren. Stressrelaterad ohälsa och utmattning kan leda till nedsatt aktivitetsförmåga, sjukskrivning och svårigheter med sociala aktiviteter. Forskning om vilka arbetsterapeutiska åtgärder som är effektiva för denna population är begränsad. Syfte: Syftet är att sammanställa effekterna av arbetsterapeutiska åtgärder för personer med stressrelaterad ohälsa eller utmattningssyndrom, på stressnivå, utmattningsnivå och andra hälsoutfall. Metod: En litteraturstudie används för att svara på syftet. Artiklarna söktes fram i databaserna Cinahl with Full text, Medline, PsycInfo och GreenFILE. Resultatet baseras på tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod som blivit kvalitetsgranskade. Resultatet i artiklarna analyserades och sammanställdes till en syntes. Resultat: Resultatet visade olika arbetsterapeutiska åtgärder för personer med stressrelaterad ohälsa och utmattningssyndrom och dess effekt på utfallsmått som stressnivå, utmattningsnivå, upplevd hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Åtgärderna bestod av naturbaserade interventioner och olika program inriktade på stresshantering, kognitivt beteende och rehabilitering. De flesta studiernas resultat visade på minskad stress och utmattning efter åtgärderna, men endast en studie kunde bekräfta en skillnad mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp. Slutsats: Resultatet kan vara användbart för arbetsterapeuter som arbetar inom områden där de träffar personer med stressrelaterad ohälsa eller utmattning. En vägledning i valet av åtgärd kan fås genom denna litteraturstudie. Majoriteten av studierna hade en studiedesign som gör det svårt att fastställa orsakssamband, därför behövs mer forskning om arbetsterapeutiska åtgärders effekt för vald population.