Denna uppsats syftar till att redogöra för hur musikproducenter betraktar och hanterar det utbud av musikproduktionsrelaterad programvara som finns tillgängligt idag, samt att öka kunskapen om hur detta utbud kan inverka på musikalisk produktivitet. Föremål för den undersökning jag gjort är fem studenter på Medieproduktionsprogrammet vid Högskolan Dalarna. Undersökningen har genomförts i form av strukturerade kvalitativa intervjuer. Med utgång från denna empiri har en verbal analys gjorts av resultaten. Från resultatet kan utläsas att mängden tillgänglig programvara, och dess inneboende möjligheter, har gjort ramarna för vad man kan och inte kan göra i sitt musikproducerande diffusa. Tidigare har tekniska begränsningar utgjort ramar för vad som är genomförbart, idag är det i högre grad upp till människan själv att sätta begränsningar. En slutsats jag drar utifrån undersökningen är att de intervjuade kan uppleva detta ansvar för sina egna förutsättningar som hämmande för den musikaliska produktiviteten.

Upplevelseindustrin är en av de största och snabbast växande sektorerna i Sverige och det som främst driver tillväxten är turistnäringen. Turistdelegationen gav 2005 ut en rapport där det framgick att företag inom kategorin aktiviteter ökade med 25 % och museerna minskade med 7 % mellan 1998 och 2003. Problemet är att museerna har förlorat många besökare de senaste åren. Detta leder till uppsatsens frågeställning som är: Vad kan de avgiftsbelagda museerna göra för att öka antalet besökare? Syftet med uppsatsen är att undersöka om de avgiftsbelagda museerna gör något i sitt arbete för att öka antalet besökare och i så fall vad. Detta kommer sedan att ställas mot aktivitetsföretagens arbetssätt för att hitta framgångsfaktorer som kan öka antalet museibesökare. Uppsatsen bygger på en fallstudie av Eriksdalsbadet, Junibacken, Skansen och Tekniska museet, som alla riktar sig till barnfamiljer. För uppsatsen har företagsperspektivet valts. Till grund för analysen valdes teorier om extern- och intern marknadsföring, omvärldsbevakning och utbud. Uppsatsens slutsats visar att det är viktigt med omfattande och bra marknadsföring för att öka besöksantalet. Andra framgångsfaktorer är aktiv och organiserad omvärldsbevakning där nya trender och behov fångas upp. Denna omvärldsbevakning är viktig för att kunna utnyttja möjligheten att anpassa utbudet utifrån nya behov. Exempel på detta är att bredda utbudet med aktiviteter för alla åldrar, införa mer interaktivitet samt uppdatera utbudet för att få fler återkommande besökare.

The study explores the amount of books and other media containing LGBT themes available and the activities aimed towards LGBT people in Swedish public libraries. A comparison was also made between libraries with a LGBT-certification and a study of the librarians' opinions about the certification and their work with LGBT-issues. This is done through a survey sent to a sample of Swedish public libraries and all libraries with a LGBT-certification. The results show that media stocks and activities directed toward LGBT people is relatively small, the work of the LGBT-certified library was on average larger. The librarians were generally positive about the activities towards LGBT people but felt that these activities should be expanded.

Denna kandidatuppsats inom företagsekonomi berör ämnet varumärkeslojalitet och hur Generation Y, generationen född mellan år 1980-2000, förhåller sig till fenomenet. Studiens övergripande syfte är att undersöka huruvida Generation Y är lojal eller inte och vad anledningarna är till varför de blir lojala eller väljer att byta varumärke. Det finns ingen bestämd definition av begreppet varumärkeslojalitet, men man kännetecknar det bland annat som återkommande köp, benägenhet att rekommendera och en positiv attityd till varumärket. Tidigare forskning inom området påstår att Generation Y är en illojal generation som ständigt är på jakt efter det senaste på markanden och utan eftertanke byter varumärken. Vi upplever att forskningen som berör ämnet är begränsad och att de egentliga orsakerna till varför Generation Y beter sig som de gör i sitt konsumtions- och lojalitetsbeteende inte tydliggörs. Vår studie har syftet att fördjupa sig i frågan och ge en ökad förståelse för Generation Y och deras beteende.Studiens tre forskningsfrågor är: Är Generation Y en illojal generation? Vad krävs för att Generation Y ska vara lojal? Varför slutar Generation Y konsumera ett varumärke? För att möta studiens syfte har en kvalitativ undersökningsmetod valts och för att besvara studiens frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts. 15 semistrukturerade intervjuer med personer i olika åldrar, födda mellan år 1980-2000 gjordes. Därmed kunde vi täcka kvoten för Generation Y. Till intervjupersonerna ställdes frågor angående konsumtion, lojalitet och byte för att få en övergripande bild av hur deras konsumtionsbeteende ser ut.Från intervjuerna och den teoretiska referensramen har vi sammanställt ett resultat som ger en övergripande bild av Generation Y och generationens förhållande till varumärkeslojalitet. Resultatet som framgår av studien visar att Generation Y är benägen till återkommande köp av varumärken, rekommendation och har en god attityd mot varumärken. Med detta kan slutsatsen dras att Generation Y är lojal. Dock finns en skiljelinje. Om lojalitet kräver exklusivitet, att man bara konsumerar från ett varumärke ur en bransch, är generationen generellt sett illojal. Om man istället utgår från att lojalitet kan vara multipel, att man regelbundet konsumerar ett antal varumärken ur en bransch, kan man dra slutsatsen att Generation Y är lojal. Ur studien framgår vad som påverkar varför en person ur Generation Y blir lojal. Det faktorer som främst leder till lojalitet hos Generation Y är bra service och god kvalitet. En kombination av de två faktorerna förstärker lojaliteten och ökar chansen för att den ska uppstå och bestå. Studien redovisar även de främsta orsakerna till varför Generation Y byter varumärke. Byte beror främst på olika typer av missnöjdhet. Byten utan upplevd missnöjdhet beror främst på ett stimuleringsbehov, viljan att testa något nytt och rekommendationer från betrodda personer i omgivningen. / This business bachelor thesis deals with the subject of brand loyalty and investigates how Generation Y (born 1980-2000) relates to this phenomenon. Conducted in Gothenburg, Sweden and published in Swedish the overall purpose of this study is to investigate whether Generation Y are loyal or not and identify the reasons for why one remains loyal or chooses to change to a different brand. There is no specific definition for the term brand loyalty, but it is commonly characterized as a tendency to recommend, to repurchase and having a positive attitude towards a brand. Previous research in this area states that Generation Y are disloyal and constantly on the lookout for the latest product on the market and that without reflection change brands. The research on the subject is limited and the root causes for this behavior within consumption and loyalty are not clearly explained. The aim of this study is to complete further research and provide a better understanding of Generation Y and their behavior with regards brand loyalty.The research questions of this study are: Are Generation Y disloyal? What is required for Generation Y to become loyal? What are the reasons for Generation Y demonstrating disloyalty towards brands? To this end a qualitative method was chosen along with the conduction of qualitative interviews. 15 semi-structured interviews were completed including people of different ages, born between 1980 and 2000. This allowed us to cover the full age spectrum of Generation Y. Questions asked to all respondents were focused towards consumption, loyalty and the switching of brands.From the interviews and the theoretical framework we have compiled a result which gives an overall picture of Generation Y and its relation to brand loyalty. The results of this study show that Generation Y are prone to repurchase, recommend brands and also show a good attitude towards brands. It can therefore be concluded that Generation Y are loyal. However, there is a dividing factor. If loyalty requires exclusivity, consuming one brand per industry, Generation Y are generally not loyal. If we instead assume that loyalty can be multiple, to regularly consume a number of brands within an industry, it can be concluded that Generation Y are loyal. This study documents the factors that influence whether a person from Generation Y is loyal. The main influencers that lead to loyalty among Generation Y are good service and good quality. A combination of these two reinforce loyalty and increase the chance for it to occur and persist. The study also summarizes the main reasons Generation Y switch brands. Switching is most often caused due to a form of dissatisfaction. Switching without perceived dissatisfaction is mainly influenced from a stimulation need, the willingness to try something new and alternative recommendations from a trusted advisor.

Bakgrund Restaurang- och cafébesöken ökar, liksom antalet människor med födoämnesöverkänslighet. Utbudet av glutenfri mat upplevs dåligt av de med celiaki, vilket också innebär svårigheter att äta utanför hemmet. Detta kan medföra en negativ social påverkan av rädsla för att äta mat som kan vara kontaminerad med gluten. Tidigare studier har visat brist av kunskap om födoämnesallergener bland restaurangpersonal. Syfte Syftet med studien var att kartlägga restaurangers och caféers utbud av och kunskap om glutenfri mat, samt att undersöka om intresse fanns för mer information kring glutenfri mat. Metod En anonym enkätstudie genomfördes bland restauranger och caféer inom Umeå tätort, under perioden april till juni 2012. Enkäten bestod av 18 frågor, inklusive ett kunskapstest. Totalt tillfrågades 115 verksamheter varav 102 deltog. Materialet sammanställdes i SPSS 18.0 med signifikansnivån p<0,05. Resultat Glutenfri mat på menyn fanns hos 81 av 102 besökta verksamheter. Av dessa bedömdes 55 ha ett bra utbud, med fyra glutenfria alternativ eller fler. Majoriteten (n=92) kunde också ordna glutenfri mat vid förfrågan. Kunskapstestets resultat gav ett medelvärde på sju rätt av tolv möjliga. God kunskap hade 29 %, medelgod kunskap 36 % och dålig kunskap hade 35 %. Av de respondenter som angett att de kände till glutenintolerans mycket väl, klarade färre än hälften kunskapstestet med goda resultat. Mer information om glutenintolerans önskades av 43 respondenter (n=98). Slutsats Trots att de flesta caféer och restauranger i Umeå erbjuder glutenfri mat, och överlag upplever att efterfrågan är relativt stor, så motsvarar detta inte kunskapsnivån bland respondenterna. Det kan ha förekommit respondenter som övervärderat sin kunskap. Detta skulle kunna innebära en risk att äta mat som sägs vara glutenfri, men som kan vara kontaminerad med gluten. Något de med celiaki bör vara medvetna om. Dessa faktorer pekar mot vikten av att genomföra utbildningsinsatser bland personal inom branschen.

The purpose of this study has been to research how the low season affects tourism and how destination development is taken care of on the island of Gotland in Sweden. Gotland is a very popular travel destination during the busy summer months June, July and August, but the authors of this study felt that it would be interesting to investigate what happens with the tourism business during the rest of the year on the island. With the help of qualitative methods such as interviews with the local people, stakeholders, and observations made in the capital of Gotland Visby, the authors have gathered data to be analyzed and presented in this paper. The authors had the privilege to interview two tourism managers from Destination Gotland and Region Gotland, who provided important information for the study. To be able to find out how different aspects of destination development of low season tourism are taken to account, the authors prepared an interview guide for every specific interview, to match the topics discussed with the informants. It was important to the authors to fully engage to this study, so travelling to Visby and observe the island was a natural choice. This excursion gave the authors the possibility to discover the island not only from an academic perspective but also from a touristic one. / Syftet med denna kandidatuppsats har varit att undersöka hur lågsäsongen påverkar turismen och destinationsutvecklingen på ön Gotland. Gotland är ett mycket populärt resmål under sommarmånaderna juni, juli och augusti, men skribenterna av denna uppsats upplevde att det var av intresse att undersöka vad som sker inom turismen på ön under resterande delar av året. Med hjälp av kvalitativa metoder som intervjuer med lokalbefolkning och aktörer, men även observationer gjorda i residensstaden Visby har skribenterna samlat data som kommer att analyseras och presenteras i denna uppsats. Skribenterna fick även äran att intervjua två turistchefer från Destination Gotland och Region Gotland som bidrog med viktig information till undersökningen. För att kunna ta reda på hur olika aspekter inom destinationsutveckling av lågsäsongturism behandlas, har skribenterna utvecklat en intervjuguide för varje specifik intervju i syfte att stämma överens med temat som diskuterats med informanterna. Det var av vikt för skribenterna att fullständigt engagera sig i studien, vilket innebar att en resa till Visby på Gotland var ett naturligt val. Denna resa bidrog till att skribenterna fick möjligheten att upptäcka ön, inte endast från ett akademiskt perspektiv, men även från ett turistperspektiv.

The aim of this paper is to investigate the internal and external supply in relation to citizens’ demand for radical populist parties. To explore how the Sweden Democrats between 2010 and 2018 has developed its party organisation and how this has changed over time. The essay is based on the theory of Cas Mudde which claims demand and supply as a reason and understanding for the increasing growth of radical right parties in Western democracies. The theory divides Sweden Democrats into three different aspects; demand, internal and external supply which explain the stability and increased support for the party. Socio-economic factors such as unemployment, education and level of immigration are significant explanation factors for radical right parties to establish on long term. However, the essay concludes that the internal aspects of the party organisation, in relation to lack of trust for the traditional parties and low party identification, are crucial explanations. The importance of these factors have gradually increased during the years 2010-2018, while the level of significance for socioeconomic factors have decreased.

Fantasy literature has a rather strong position in countries with an English-speaking population but not in Sweden. The supply of fantasy in Sweden is much smaller than that in for example United Kingdom. Does this affect the Swedish readers of this genre? If it does, how does it affect them? The aim of this thesis is to find out how a few fantasy-reading students at the Swedish School of Library and Information Science get hold of the fiction they want to read and who and/or what influence their decision of which book to read. In order to avoid confusion we are also going to try to find out how they define fantasy since it varies from person to person what is included in the genre. To get a result we interviewed eight students using the method of qualitative interviews. Then we analyzed the result using George Kingsley Zipf’s principle of least effort, the theory of the economic man and Patrick Wilson’s cognitive authority. The result show that almost all of the students have the same definition of fantasy and uses different ways to get hold of fantasy compared to how they get hold of other kinds of fiction. It also shows that most of them have different influences when choosing a book in the genre of fantasy and when choosing a book from a different genre. / Uppsatsnivå: D

The aim of the study was to examine how the public libraries participate in the integration of immigrants in the Malmö-/Lund region. Librarians and immigrants were interviewed about the services offered by the libraries in the area of multiculturalism and what kind of service that is requested by the immigrants. The interviews also included possibilities to contribute to increased knowledge among the native Swedish people about different cultures represented among immigrants in Sweden. From the qualitative analyses it is concluded that the libraries represented in the study contribute to the integration of immigrants. The respondents gave multiple examples of the libraries’ usefulness in the integration process by offering immigrants possibilities to develop their knowledge in the Swedish language, and also to find information about the Swedish society and culture. The libraries are also meeting places for people representing different cultures. The respondents also exemplified possibilities of future developments that could be of benefit in the integration process, such as informing the recently arrived immigrants about the services offered by the libraries. They also requested activities that could be useful when seeking employment, and also programs or study circles to spread knowledge about different cultures to prevent racism and hostility towards immigrants. The respondents also asked for a more extensive choice of literature in their different native languages and improved marketing of the services which the international library actually is able to provide. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Bachelor’s thesis is to find out what librarians think about the public libraries’ collections. How do they want to develop their collection and what do they want the collection to offer society?Sanna Talja has developed a theory about different attitudes regarding collection development. These are named ”the general education repertoire”, ”the alternative repertoire” and ”the demand repertoire”. In the analysis of this study, I use these three attitudes to structure the answers from my own interviews.To investigate how librarians think about the public libraries’ collections, I made telephone interviews with six librarians at six different libraries. In these interviews, I asked the librarians how they work with selection and acquisitions at their library, and about their personal attitude regarding the library’s collection.It seems like librarians have a strong will to form a collection that suits everyone. My conclusion is that librarians’ thoughts on what they want their collection to offer society, does not actually match how they practically work to develop their collections. I also suggest that librarians need to have more discussion about these thoughts than they do now. / Program: Bibliotekarie