<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad lärare i grundskolan anser om utom¬husmatematik, varför och när de själva arbetar med det. Arbetet innehåller utomhusmatemati¬kens yttre ramar. Jag har valt att intervjua sex lärare som arbetar med utomhusmatematik eller som tycker att det verkar vara ett intressant arbets¬sätt. Alla lärare arbetar i grundskolan och representerar två olika skolor. Två av lärarna arbe¬tar med utomhusmatematik en gång i veckan. De flesta lärarna anser att det är ett positivt ar¬betssätt, att det är ett praktiskt sätt att lära sig på. När lärarna har arbetat med detta arbetssätt tycker de att de flesta elever ser ut att ha roligt. Under intervjuerna kom några hinder upp mot arbetssättet, vädret och gruppen man har, har stor betydelse. Samtliga deltagande lärare vill ha mer utomhusmatematik i skolan. Vissa människor är mer prak¬tiska och lär sig lättare på det viset.</p> / <p>The aim of this examination was to find out what teachers in elementary school think about outdoor mathematics, why and when they work with it. I have chosen to interview six teach¬ers who work with outdoor mathematics or think it’s an interesting way to teach. All included teacher’s works in elementary school and represent two different schools. Most of the teach¬ers think that it’s positive with outdoor mathematics, that it’s a practical way to teach. When the teachers have worked with outdoor mathematics, they all agree that most of the students enjoy it. During the interviews a few obstacles came up regarding this way to work, it’s de¬pending on the weather and the group you have. All of the par¬ticipated teachers would like to have more outdoor mathematics in school, it is another way to learn. Some people are more practical and will learn easier in this way.</p>

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad lärare i grundskolan anser om utom¬husmatematik, varför och när de själva arbetar med det. Arbetet innehåller utomhusmatemati¬kens yttre ramar. Jag har valt att intervjua sex lärare som arbetar med utomhusmatematik eller som tycker att det verkar vara ett intressant arbets¬sätt. Alla lärare arbetar i grundskolan och representerar två olika skolor. Två av lärarna arbe¬tar med utomhusmatematik en gång i veckan. De flesta lärarna anser att det är ett positivt ar¬betssätt, att det är ett praktiskt sätt att lära sig på. När lärarna har arbetat med detta arbetssätt tycker de att de flesta elever ser ut att ha roligt. Under intervjuerna kom några hinder upp mot arbetssättet, vädret och gruppen man har, har stor betydelse. Samtliga deltagande lärare vill ha mer utomhusmatematik i skolan. Vissa människor är mer prak¬tiska och lär sig lättare på det viset. / The aim of this examination was to find out what teachers in elementary school think about outdoor mathematics, why and when they work with it. I have chosen to interview six teach¬ers who work with outdoor mathematics or think it’s an interesting way to teach. All included teacher’s works in elementary school and represent two different schools. Most of the teach¬ers think that it’s positive with outdoor mathematics, that it’s a practical way to teach. When the teachers have worked with outdoor mathematics, they all agree that most of the students enjoy it. During the interviews a few obstacles came up regarding this way to work, it’s de¬pending on the weather and the group you have. All of the par¬ticipated teachers would like to have more outdoor mathematics in school, it is another way to learn. Some people are more practical and will learn easier in this way.

Syftet med denna studie är att redogöra för forskning kring muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar till att se över vilka arbetssätt elever möter när muntlig kommunikation i matematik är i fokus, samt lärares val av matematiskt språk vid matematikundervisning. Syftet är dessutom att ta reda på vilken betydelse muntlig kommunikation i matematik har för kunskapsutvecklingen hos elever, bland annat för elever med dyslexi och elever med annat modersmål än svenska.   I denna studie beskrivs muntlig kommunikation i matematik, arbetssätt, matematiskt språk samt kunskapsutvecklingen hos elever, utifrån existerande forskning, föregående läroplan samt nuvarande läroplan.   Resultatet visar att utomhusmatematik är ett lämpligt arbetssätt för att elever ska kunna utveckla matematisk kommunikation. Även laborativ matematik har visat sig vara ett arbetssätt som bidrar till grupparbete och muntlig kommunikation. Elevers logiska tänkande utvecklas i samband med muntlig kommunikation i matematik och eleverna får möjlighet att utveckla förmågor som lyfts fram i Lgr11. Lärares val av det matematiska språket påverkar vilket språk elever använder när de kommunicerar med varandra. Det är viktigt att lärare möter elever på ett vardagsspråk men samtidigt måste lärare presentera matematiska begrepp på ett vetenskapligt språk för att undvika förvirring hos eleverna. Forskning visar även att det är viktigt för elever med svenska som andraspråk att lärare inte växelvis blandar mellan ett vardagsspråk och vetenskapligt språk.

Syftet med studien är att genom intervjuer lyfta fram pedagogers utsagor om matematik, samt genom pedagogers yttranden bidra med förståelse om användandet av förskolans utomhusmiljö i matematikundervisningen. Syftet har operationaliserats ned till följande två forskningsfrågor; Hur beskriver pedagoger sina egna arbetssätt med matematik i förskolan? och Vad uttrycker pedagoger om användandet av utomhusmiljön i matematikundervisningen? Studiens syfte har grundats i problemområdet att undersöka vilka arbetssätt pedagoger använder för att tillämpa matematik i relation till förskolans utomhusmiljö, som tagit avstamp i litteratur som lyfter att det finns pedagoger som inte har tillräckligt med djupgående kunskaper i ämnet matematik för att kunna stötta barn i det, samt att det är få som talar för att använda utomhusmiljön som undervisningsmetod trots de gynnsamma effekter det ger på barns lärande och utveckling. Forskning belyser matematiken som ett fenomen som barn upptäcker med hjälp av kroppen och alla dess sinnen och att matematik är ett sätt för barn att kunna relatera till verkligheten. Studier skriver även fram att elever i bland annat årskurs fyra i Sverige, presterar sämre än andra nordiska länder i ämnet matematik. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt samt metod har inspirerats av hermeneutikens allmänna tolkningslära. Centrala begrepp inom hermeneutiken som hermeneutisk cirkel, förförståelse och förståelse samt tolkning har använts som analysverktyg. Tio pedagoger från totalt tre förskolor har deltagit i studien, där enskilda semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet i föreliggande studie synliggörs utifrån pedagogers utsagor, att pedagoger lyfter att de använder sig av olika arbetssätt, som att tillföra material och använda de naturliga material som utomhusmiljön erbjuder för att närma sig matematiken i förskolan. Pedagoger uttalar sig om att arbetet med matematik i förskolans kontext sker för att förbereda barnen för framtiden och att utomhusmiljön kan bidra till att med fysisk aktivitet upptäcka större matematiska fenomen, som exempelvis kilometer och symmetri i djur och natur.

The purpose of this thesis was to research what factors determines the teachers choice in using outdoor educational activities in their mathematics teaching as well as when and where the outdoors mathematics teaching is being used. The research that lies behind the study shows that there is a knowledge gap in the research on outdoor mathematics, since most of the research conducted today is focusing on a more general use of outdoor pedagogical activities irrespective of which subject content it`s applied on. The relevance of the study therefore becomes an important source of knowledge for teachers and students in teaching education. The survey was conveyed by a questionnaire as a research method with the purpose of being able to examine how the use of outdoor mathematics occurs today, in correlation to factors such as professional experience, education or which grade the teacher mostly teaches. The result of the survey showed that many teachers today use outdoor educational activities in their mathematics teaching. The purpose of the use of outdoor mathematics was primarily to vary their teaching and to concretise the subject content. The result also shows that the forest was the place that is best suited for outdoor mathematics according to the teachers. The teachers, however, shed light on the lack of time when planning and implementing lessons, class sizes and human resources as obstacles for outdoor educational activities. / Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjliga faktorer som påverkar lärares val att använda sig av utomhuspedagogiska aktiviteter i matematikundervisningen samt när och var matematikundervisning utomhus används. Tidigare forskning som ligger till grund för studien visar att det finns ett kunskapsglapp om utomhusmatematik i undervisningen då merparten av forskning behandlar en mer generell användning av utomhuspedagogiska aktiviteter oberoende vilket ämnesinnehåll som tillämpas. Studiens relevans blir då en viktig kunskapskälla för verksamma lärare och studenter vid lärarutbildningen.  Undersökningen genomfördes med enkät som datainsamlingsinstrument med syfte att undersöka hur användningen av utomhusmatematik ser ut idag, i relation till faktorer såsom yrkeserfarenhet, utbildning eller vilken årskurs läraren till störst del undervisar i. Resultatet av undersökningen visade att många lärare använder sig av utomhuspedagogiska aktiviteter i sin matematikundervisning. Syftet med utomhusmatematik anser lärare framförallt är att variera sin undervisning och för att konkretisera ämnesinnehållet. Resultatet visar även att skogen är den plats som lämpade sig bäst för utomhusmatematik. Lärare belyser dock tidsbrist vid planering och genomförande av lektioner, klasstorlek och personalresurser som hinder.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter samt hinder pedagoger verksamma inom tre olikt profilerade förskolor ser med utomhuspedagogik och utomhusmatematik i förskolans verksamhet samt att lyfta fram likheter och skillnader i pedagogernas synsätt relaterat till förskoleprofilen. En kvalitativ forskningsansats har använts med intervju som metod. Sex pedagoger har intervjuats - två pedagoger på en Reggio Emilia - inspirerad förskola, två på en I ur och skur förskola samt två på två olika oprofilerade förskolor. Resultatet av studien bygger på vår tolkning av pedagogernas utsagor och visar att pedagogerna, oavsett profilering, ser övervägande fler möjligheter än hinder med utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken. De möjligheter som framkommit i resultatet beskrivs med hjälp följande rubriker; konkret och sinnligt lärande, hälsa, socialt samspel, motorisk utveckling, eget ansvar, fysiska miljön, naturmaterial och pedagogens inställning. De hinder som resultatet pekar på är relaterade till faktorer som tid, personalbrist, material, väder och pedagogens inställning. Samtliga pedagoger ser möjligheter med den sinnliga inlärningen och den grovmotoriska träningen utomhus. De poängterar vikten av medvetenhet hos pedagogen för att kunna fånga de lärandetillfällen som utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken erbjuder. Skillnaderna mellan pedagogernas syn på utomhuspedagogik och utomhusmatematik förefaller vara relativt obetydliga. Ett mönster som gick att uppfatta tyder på att pedagogerna på I ur och skur - förskolan urskiljde sig något från de övriga pedagogerna som deltog i studien och att profileringarna tycks ha en viss betydelse i synsättet på utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken i förskolans verksamhet. / The aim of this study was to find out what possibilities and what obstacles preschool pedagogues’ in three different preschool profiles see with outdoor education and outdoor mathematics, and to find out if their views differ in these three preschool profiles. The study was done with a qualitative direction with qualitative interviews as an approach. Six preschool pedagogues’ were interviewed, two from a Reggio Emilia –preschool, two from an outdoor profiled preschool (I ur och skur) and two from twodifferent preschools without any profile. The result of the study is an interpretation of the preschool pedagogues’ statements.The result shows that, regardless the profile, the preschool pedagogues’ see mostly possibilities with outdoor education and outdoor mathematics. The possibilities’ revealed are presented under the following headings: a concrete learning with all senses involved, health, social interaction, motor development, natural materials and the preschool teachers’ attitude. The obstacles that were found through this study are related to facts as: time, lack of personnel, material, weather and the preschool pedagogues’ attitude. All the pedagogues’ see possibilities of learning with all senses and the gross motor training outdoors. They stress the importance of the consciousness of the pedagogue in recognising and using the opportunities of learning given by outdoor education and outdoor mathematics. The view of the pedagogues’ on outdoor education and outdoor mathematics seem relatively insignificant. There are certain indications that the views of the pedagogues’ at the preschool with an outdoor profile, differ from the others included in the study. The preschool profile seems to have a certain effect on the views and use of outdoor education and outdoor mathematics in preschools.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter samt hinder pedagoger verksamma inom tre olikt profilerade förskolor ser med utomhuspedagogik och utomhusmatematik i förskolans verksamhet samt att lyfta fram likheter och skillnader i pedagogernas synsätt relaterat till förskoleprofilen.</p><p>En kvalitativ forskningsansats har använts med intervju som metod. Sex pedagoger har intervjuats - två pedagoger på en Reggio Emilia - inspirerad förskola, två på en I ur och skur förskola samt två på två olika oprofilerade förskolor.</p><p>Resultatet av studien bygger på vår tolkning av pedagogernas utsagor och visar att pedagogerna, oavsett profilering, ser övervägande fler möjligheter än hinder med utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken. De möjligheter som framkommit i resultatet beskrivs med hjälp följande rubriker; konkret och sinnligt lärande, hälsa, socialt samspel, motorisk utveckling, eget ansvar, fysiska miljön, naturmaterial och pedagogens inställning. De hinder som resultatet pekar på är relaterade till faktorer som tid, personalbrist, material, väder och pedagogens inställning. Samtliga pedagoger ser möjligheter med den sinnliga inlärningen och den grovmotoriska träningen utomhus. De poängterar vikten av medvetenhet hos pedagogen för att kunna fånga de lärandetillfällen som utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken erbjuder. Skillnaderna mellan pedagogernas syn på utomhuspedagogik och utomhusmatematik förefaller vara relativt obetydliga. Ett mönster som gick att uppfatta tyder på att pedagogerna på I ur och skur - förskolan urskiljde sig något från de övriga pedagogerna som deltog i studien och att profileringarna tycks ha en viss betydelse i synsättet på utomhuspedagogiken och utomhusmatematiken i förskolans verksamhet.</p> / <p> </p><p>The aim of this study was to find out what possibilities and what obstacles preschool pedagogues’ in three different preschool profiles see with outdoor education and outdoor mathematics, and to find out if their views differ in these three preschool profiles.</p><p>The study was done with a qualitative direction with qualitative interviews as an approach. Six preschool pedagogues’ were interviewed, two from a Reggio Emilia –preschool, two from an outdoor profiled preschool (I ur och skur) and two from twodifferent preschools without any profile.</p><p>The result of the study is an interpretation of the preschool pedagogues’ statements.The result shows that, regardless the profile, the preschool pedagogues’ see mostly possibilities with outdoor education and outdoor mathematics. The possibilities’ revealed are presented under the following headings: a concrete learning with all senses involved, health, social interaction, motor development, natural materials and the preschool teachers’ attitude. The obstacles that were found through this study are related to facts as: time, lack of personnel, material, weather and the preschool pedagogues’ attitude. All the pedagogues’ see possibilities of learning with all senses and the gross motor training outdoors. They stress the importance of the consciousness of the pedagogue in recognising and using the opportunities of learning given by outdoor education and outdoor mathematics. The view of the pedagogues’ on outdoor education and outdoor mathematics seem relatively insignificant. There are certain indications that the views of the pedagogues’ at the preschool with an outdoor profile, differ from the others included in the study. The preschool profile seems to have a certain effect on the views and use of outdoor education and outdoor mathematics in preschools.</p>

Mobiltelefoner används i dagsläget knappt som lärverktyg i matematikundervisningen trots att den digitala tekniken är en stor del av det svenska samhället. Genom mobile learning ges elever möjlighet att utnyttja mobiltelefonen som lärverktyg både i formella och informella sammanhang. Syftet med studien är att öka kunskapen om huruvida lärare ser mobiltelefonen som ett potentiellt lärverktyg i grundskolans tidigare år. Studien besvarar frågor om elva lärares inställning till och kunskap om mobiltelefonen, vad de ser som möjligheter och svårigheter med verktyget samt deras syn på mobile learning i utomhusmatematik. För att besvara dessa frågor används kvalitativa intervjuer och teorierna Technological Pedagogical and Content Knowledge och Radical-local teaching and learning. Resultatet visar att lärare generellt är positivt inställda till mobiltelefonen som lärverktyg och mobile learning, dock i olika utsträckning. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att lärare behöver fortbildning för att bli mer förtrogna med mobiltelefonens användning som lärverktyg i matematikämnet. / Cellphones are currently barely used as a learning tool in mathematics education, even though digital technology is a large part of the Swedish society. Through mobile learning, students are given the opportunity to use the cellphone as a learning tool in both formal and informal contexts. The purpose of the study is to increase knowledge about whether eleven teachers see the cellphone as a potential learning tool in the previous years of primary school. The study answers teachers' attitudes to and knowledge of the cellphone, what they see as opportunities and difficulties with the tool and their view of mobile learning in outdoor mathematics. To answer these questions, qualitative interviews and the theories Technological Pedagogical and Content Knowledge and Radical-local teaching and learning are used. The results show that the teachers in general are positive to the cellphone as a learning tool and the concept of mobile learning, but in varying degrees. Based on the results, it can be concluded that teachers need further training to become more confident to use cellphones as a learning tool in the subject of mathematics.