Denna studie undersöker hur förskollärare menar att de befrämjar barnens samspel under utomhusleken. Våra forskningsfrågor är: Vilka strategier använder förskollärarna sig av för att främja barns samspel i utomhusmiljön och hur deras förskolegård bidrar till barns sociala samspel. Vi har använt oss av kvalitativ metod och har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärarna använder olika metoder för att främja barnens samspel. De strategier som nämns i resultatet är planerade aktiviteter, “hålla handen” och skapa lekar tillsammas med ett eller flera barn. Resultatet visar även att förskollärarna prioriterar att vistas utomhus och tycker att deras respektive gårdar är bra utformade för att bidra till barnens sociala samspel. Det framgår att när barnen är ute så samspelar de i andra konstellationer jämfört med inomhus. Alla förskollärare beskriver att det är viktigt att få med barnen in i det sociala samspelet samt att det är deras ansvar att det sker. Förskollärarna berättar att de inte har så mycket färdigkonstruerade material och menar att detta gynnar barnens fantasi och kreativitet i samspel med andra barn. De uttrycker ändå att de önskar göra förändringar i utomhusmiljön för att ytterligare bidra till barnens samspel. Det framkommer också olika åsikter kring om det är lätt eller inte att göra dessa förändringar.

No description available.

Syftet med denna kvalitativa studie är att genom fyra semistrukturerade intervjuer av förskollärare få en inblick i hur de ser på utemiljön som lärmiljö med inspiration av ett relationellt perspektiv. Följande frågeställningar ligger till grund för studien:   Hur talar förskollärarna om förskolans utomhusmiljö? Hur används utemiljön i den dagliga verksamheten?   Resultatet av studien visar att det finns en medvetenhet om utemiljöns potential som lärmiljön men att det skiljer sig i om den ses som ett komplement till inomhusmiljön eller som en del av verksamheten. Flertalet förskollärare ser sig själva som ett redskap att använda i barnens lärande och utveckling och att deras roll i att erbjuda utforskande och lärande miljöer är att tolka och skapa. Resultatet visar också att det krävs närvarande och engagerade pedagoger för att uppmärksamma vad varje nytt möte med miljö eller andra personer innebär och vilka möjligheter det i sin tur skapar.  Utemiljön är ett begrepp som innefattar både gården, skogen, närmiljön och ibland ännu längre bort. Gården ses som en bra miljö för barnen att använda hela sitt rörelsespektra i och vår tolkning av studien är att den tillskrivs mer pedagogiskt värde än vad miljön bortom staketet gör.

No description available.

Elever lär på olika sätt och läraren måste därför tillämpa varierande inlärningsmetoder som möjliggör för eleverna att uppnå målen i läroplanen. Utomhuspedagogik kan vara en alternativ inlärningsmetod, för att få en varierad undervisning. Syftet med studien var att undersöka hur sex lärare i grundskolans tidigare år ser på utomhuspedagogik som metod. Studien baserades på en kvalitativ undersökning där strukturerade intervjuer utgjorde huvudmetoden.  Resultatet av studien visade att lärarna uppfattade utomhuspedagogik som ett komplement till klassrumsundervisningen, där ett praktiskt, utforskande och upplevelsebaserat lärande sker. Utomhuspedagogik som metod används för att konkretisera undervisningen och skapa en djupare förståelse. Studien visar att lärarna har en samstämmig syn på att utomhuspedagogik är en möjlighet att få med fler barn i lärandet. Utomhuspedagogik ger möjlighet att använda sig av flera olika arbetssätt för att befästa lärandet. Något som lyftes fram i undervisningen var elevernas motivation. Utomhusmiljön ger möjlighet till fler pedagogiska rum på skolgården, i naturen och i närmiljön. De utmaningar med att arbeta med utomhuspedagogik som lärarna tog upp är, att det kräver mer och utförligare planering.

Lek är en viktig del för barns utveckling. I leken lär sig barn att kommunicera. Därför är studien baserad på: Syftet är att undersöka om hur barn kommunicerar med varandra genom lek i utomhusmiljön på förskolan. Även hur pedagogerna gör för att bli delaktiga i barns kommunikation genom leken i utomhusmiljön på förskolan. Frågeställning är: Hur kommunicerar barn både yngre och äldre med varandra genom lek i utomhusmiljön på förskolan? Hur pedagoger bli delaktiga i barnens kommunikation i lek utomhus på förskolan? Intervjuer och observationer genomförs utifrån en kvalitativ ansats, där pedagogernas egna tolkningar och erfarenheter kom fram i studien. Intervjuerna görs på tre olika förskolor med fem pedagoger i två olika kommuner. Svaren vi fick i samtliga intervjuer var snarlika med varandra. Pedagogerna har ungefär samma tänk och upplevelser av hur de ser att barnen kommunicerar med varandra i leken. I observationerna vi gör på barnen i deras lek ser vi att de kommunicerar med varandra genom att använda både kroppsspråk och verbalt språk. Eftersom observationerna görs i utomhusmiljön på förskolan, studeras barn i alla åldrar när de leker och kommunicerar med varandra.

No description available.

Examensarbetet berör vilka faktorer som de boende i ett visst område värdesätter i sin utomhusmiljö. Arbetet baseras på en enkätundersökning där svaren har sammanställts i tabeller och diagram. Vad som gör ett område attraktivt är personligt och beror på många olika aspekter, vilka vi har försökt att fastställa i arbetet.

Den här studien handlar om utevistelsen i förskolan. Studien har utgått från tre metoder, observation, intervju och enkät för att ta reda på vad barn gör och befinner sig på förskolans gård, pedagogens roll och syn på utevistelse och vad föräldrarna vet om förskolans utevistelse. Resultatet av studien visar att barnen helst befinner sig i den oplanerade miljön och den planerade miljön används mest som starthjälp, för att leken ska komma igång, men överges snabbt. Resultatet av pedagogens roll utomhus är att övervaka barnens lek samt ingripa vid konflikter eller andra problem som kan uppstå. Samtliga pedagoger i studien ansåg att utevistelsen är oerhört viktig men att den sällan planeras utan utgår mest från frilek. Föräldrarnas vetskap om utevistelsen i förskolan varierar men de flesta vet hur strukturen är, att de är ute minst en gång om dagen, på förmiddagen och ibland även på eftermiddagen under det varmare halvåret.

Studien handlar om fysisk aktivitet i förskolan. Syftet med studien är att undersöka förekomst av fysisk aktivitet på förskolan utifrån tre aspekter: miljö, pedagoger och barnen själva. Jag har valt två metoder för att undersöka dessa saker: intervju och observation. Jag har intervjuat tre verksamma pedagoger och en biträdande förskolechef för att ta reda på hur de tänker kring fysisk aktivitet. Jag har observerat barnen i olika situationer som utomhusvistelse, planerade aktiviteter inomhus och planerade aktiviteter utomhus. För att få bredare kunskap i ämnet har jag tagit hjälp av aktuell forskning genom att läsa avhandlingar, böcker och styrdokument. Jag har undersökt hur forskningsläget ser ut, vikten av fysisk aktivitet för barn både fysiologiskt och motoriskt och hur forskning kring utomhusmiljön ser ut. Resultatet av studien visar på att det finns en medvetenhet hos pedagogerna och förskolechefen på förskolan och att man har planerade rörelseaktiviteter minst en gång i veckan. Ut över det vistas man utomhus på förskolan varje dag med syfte om att detta ska verka hälsofrämjande och att barnen ska få möjlighet att röra sig med större rörelser.