Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur fyra förskolor arbetar med skogen som resurs för att utveckla kunskaper i rumsuppfattning. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att få svar på våra tre frågeställningar. Resultatet visar att det sker ett lärande i rumsuppfattning i skogen. På två förskolor var lärarnas arbete med rumsuppfattning mycket medvetet och genomtänkt. På övriga förskolor var inlärningen av rumsuppfattning av mer slumpmässig karaktär. Samtliga lärare eftersöker mer kunskap i rumsuppfattning. Skogens miljö med dess skiftande terräng skapar en mångfald av möjligheter för lärarna att bidra till barnens kunskaper i rumsuppfattning.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka vad pedagoger på olika förskolor har för syn på barns lärande i utomhusmiljö, betydelsen av utomhusmiljöns utformning och pedagogens närvaro i utomhusleken. Studien är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer med nio pedagoger som är verksamma inom förskolan. Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger betraktar utomhusmiljön som en viktig arena för barns lärande. Pedagogerna lyfter fram att det är viktigt att vara lyhörd för barns önskemål och behov vad gäller material till miljön. Det finns en medvetenhet hos pedagogerna att barnen behöver närvarande vuxna i leken för att ge stöd, stimulans och utmaningar som leder till utveckling i lärandet. Samtliga pedagoger är överens om att barn alltid skall ha inflytande över sin fria lek men det kan se olika ut.

Syftet med studien är att undersöka och analysera hur inomhus- samt utomhusmiljön påverkar interaktionen mellan förskollärare och barn vid den fria leken. De forskningsfrågor som skapades utifrån syftet var: Vilka former av interaktioner uppstår i inomhus- respektive utomhusmiljön? Vem tar initiativ till interaktionerna i inomhus- respektive utomhusmiljön och vad är anledningen med initiativet? För att besvara studiens syfte och frågeställningar har strukturerade observationer använts som metod. Observationer genomfördes på en avdelning med 16 barn i åldrarna 1-4 år samt två förskollärare och en barnskötare. Vid observationerna användes ett observationsschema och för att kunna besvara studiens frågeställningar utvecklades egna kodningskategorier utefter tidigare forskning. Kodningskategorierna är: Lekkamrat, vägledare, övervakare, brobyggare och omsorgstagare. Resultatet som framkom ur observationerna har analyserats utifrån tidigare forskning samt teorierna; Det sociokulturella perspektivet som utvecklats av Säljö (2014) som är en utveckling av kulturhistoriska teorin av Lev Semenovich Vygotskij samt Affordance som är utvecklat av James. J. Gibson. Studiens resultat visar att inomhusmiljön bidrar till mer interaktion mellan pedagoger och barn än vad utomhusmiljön gör. I inomhusmiljön var interaktionsformerna övervakare och lekkamrat dominerande medan i utomhusmiljön var den dominerande interaktionsformen övervakare. Resultatet visar att det är främst pedagogerna som tar initiativ till interaktion och syftet med interaktionen är: igångsättare av lek, tillrättavisningar, barns behov av omsorg samt delaktighet i barnens lek och lärande medan barnen hade andra syften med interaktionerna: bekräftelse, be om lov eller säga till samt inbjuda till lek och lärande. I resultat kunde vi även se att pedagoger och barn ofta såg olika affordance i artefakter och miljöer vilket gjorde att pedagogerna tillrättavisade barnen mycket i leken.

Syftet med den här studien är att få en inblick i hur pedagoger främjar barnens fysiska aktivitet och hur miljön på förskolan påverkar detta. De frågeställningar som ligger till grund för studien är följande:Hur uppmuntrar pedagogerna till barnens fysiska aktivitet? Hur påverkar inne- och utemiljön på förskolan barnens fysiska aktiviteter? Hur upplever pedagogerna att deras kunskap kring fysisk aktivitet ser ut? För att uppfylla syftet och undersöka frågeställningarna har vi intervjuat sju pedagoger i förskolan och analyserat svaren utifrån ett sociokulturellt perspektiv. De resultat som framkommit vid de undersökta förskolorna visar att pedagogerna är eniga om att miljön spelar stor roll för barns fysiska aktivitet. De anser även att det är av stor vikt att man som pedagog har ett inspirerande förhållningssätt och främjar fysisk aktivitet.

Under vår utbildning har det varit ett mindre fokus på utomhusmiljön och hur vi fritidspedagoger kan arbeta för att stärka barnens motivation för utomhusaktiviteter. Det var något som vi även reagerade på under vår praktik, hur lite fritidsverksamheten nyttjade utomhusmiljön som de har tillgång till och utbudet av uteaktiviteter för barnen. Utifrån det vi fått se växte våra funderingar och frågor kring hur fritidspedagoger värdesätter utomhusmiljön och hur dem väljer att nyttja den under fritidstiden. Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om hur pedagoger inom fritidsverksamheten arbetar för att motivera eleverna till deltagande av aktiviteter i utomhusmiljöer. Även med observationer belysa skolors olikheter av skolgårdar och tillgång till naturmiljöer. I vår undersökning använde vi oss av en kvalitativ metod som bestod av observationer och intervjuer. Vi valde två olika skolor där vi utgick ifrån frågeställningar som handlar om utemiljöns betydelse för fritidsverksamheten, pedagogers arbetssätt och deras åsikter gällande uteaktiviteter. Utifrån det samlade materialet bearbetar vi fram skillnader mellan skolor, pedagogers åsikter och utevistelsens betydelse i en bra utomhusmiljön. I resultatet får vi fram hur utomhusmiljön nyttjas på de båda skolorna, utomhusmiljöns betydelse för fritidsverksamheten och hur skillnaderna mellan skolor och deras olika arbetsmetoder ser ut. Det som också framkommer av resultatet var en svårighet rörande tiden, som fritidspedagogerna känner inte är tillräcklig för att kunna utforska olika utomhusmiljöer som finns runt omkring. Dessutom visar observationerna av de två skolgårdar deras olikheter gällande tillgången till naturmiljöer runt omkring skolområdet. Utomhusmiljön runtskolområdet har förändrats med åren och blivit mer begränsade, naturmiljöer runt om har blivit glesare på grund av att bostadsområden växer sig större.

Den här studien handlar om lärandet utomhus. Studiens syfte är att studera hur pedagoger på fritidshem värderar utemiljöns betydelse för lärande i fritidshem. Studiens teoretiska utgångspunkt är ur ett didaktiskt perspektiv med ett fokus på utomhusdidaktik. Våra forskningsfrågor är: Hur uppfattar pedagogerna på fritidshemmen att de tar till vara på lärandemiljön utomhus och i vilken utsträckning arbetar pedagogerna med utevistelsen som ett formellt lärande. För att få svar på våra frågor har en kvantitativ undersökning genomförts med en enkät som har publicerats i fyra grupper för fritidshem på Facebook. Studiens resultat visar att en stor del av pedagogerna tycker att lärandet utomhus på fritidshemmet är viktigt. Mycket av elevens tid på fritidshemmet spenderas utomhus. Det är en förhållandevis liten tid av den som är ett formellt lärande trots att de flesta pedagogerna anser att de har den kompetens som erfordras och fritidshemmets närområde ger en stor möjlighet till lärande. Slutsatsen är att det formella lärandet i utemiljön inte tas till vara i den omfattningen som pedagogerna anser att de vill och har kompetens till.

I arbetet undersöker vi vad förskollärare säger om utomhuspedagogik och hur de använder uterummet i sin verksamhet. Via studien besvaras undersökningsfrågan vilka faktorer som förskollärare ser som betydande för arbetet med utomhuspedagogik i förskolan. 19 förskollärare har genomfört en enkätundersökning online. I bakgrunden tas relevant litteratur och tidigare forskning upp, som beskriver utomhuspedagogik och dess möjligheter samt vad förskollärare internationellt och nationellt säger om utomhuspedagogik och uterummet. Vidare beskrivs hur utevistelse och uterummet kan stödja barns lek, utveckling och lärande. Det teoretiska ramverket, sociokulturellt perspektiv och begreppet scaffolding har använts i diskussionen för att synliggöra hur förskolläraren vägleder barnen, till ett möjligt lärande och utveckling genom att agera stödfunktion i uterummet. Resultatet visar på att de faktorer som förskollärarna i studien anser vara betydelsefulla för arbetet med utomhuspedagogik i förskolan är; Upplevelsebaserat lärande, Kroppslig utveckling, Hälsoaspekter, Förskollärarens förhållningsätt, Fri lek kontra undervisning, Fortbildning & kompetensutveckling, Förskolegårdens utformning, Aspekter som begränsar samt Vinster med utomhuspedagogik och aspekter som stödjer. Utifrån vårt resultat kan vi dra slutsatsen att förskollärarna i studien tycker att utomhuspedagogiken är viktig och att de anser sig ha tillräckligt med kompetens för att bedriva undervisning utomhus. Trots detta visar resultatet på att förskollärarna oftast genomför spontan undervisning i uterummet.

Studiens syfte är att studera förskollärares uppfattningar om barns möjligheter till lek i förskolors utomhusmiljö oavsett könstillhörighet. Vi har uppmärksammat att det finns en avsaknad av forskning när det kommer till hur förskollärare beskriver att alla barn kan få samma möjligheter till lek i förskolors utomhusmiljö oavsett könstillhörighet. Studien utgår från Hirdmans (1988, 1993, 2001), Davies (2003) och Connells (2009) genusteori och har en kvalitativ forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att förskolemiljöer, yttre faktorer och inre faktorer har en påverkan på barns möjligheter till lek i förskolors utomhusmiljö oavsett könstillhörighet. Samhället och hemmets stereotypa könsnormer har en påverkan på om alla barn får samma möjligheter till lek som inte är könskodad. Därför är det avgörande för barns möjligheter till lek att förskollärare är medvetna, närvarande och medlekande i förskolors utomhusmiljö.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare i landsbygdsmiljö- och stadsmiljö ser på förskolegårdens utomhusmiljö som en plats för lärande och utveckling samt vilka didaktiska överväganden och resonemang som de menar ligger till grund för genomförandet av utomhusaktiviteter på gården. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomförts. Respontenterna är verksamma på åtta olika förskolor, varav fyra i stadsmiljö och resterande fyra i landsbygdsmiljö. Empirin analyserades med en innehållsanalys som identifierade fem olika teman. Tidigare forskning visar att i förskolans utomhusmiljöer finns det en rad olika möjligheter för barn att utvecklas och läras att förskollärare behöver besitta kunskaper om utomhusmiljöns möjligheter för att ett lärande ska kunna ske hos barnen. De teoretiska utgångspunkterna denna studie utgår ifrån är den didaktiska triangeln, de didaktiska frågorna samt hård och mjuk funktionalism. Studiens resultat visar att förskollärare i både stadsmiljö och landsbygdsmiljö belyser vikten av att skapa undervisning utomhus på förskolegården men att det fanns olika faktorer som påverkade deras möjlighet att genomföra undervisning i deras utomhusmiljö som en gynnsam plats för att bedriva undervisning men att verksamhetens ramfaktorer och vädret är avgörande faktorer för deras genomförande av utomhusaktiviteter. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>