Studien är en läromedelsanalys där fem böcker för årskurs 7-9 undersöks. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur läroböckerna följer den nya läroplanen som kom år 2011 där det ställs högre krav på att eleverna ska kunna problematisera och diskutera ämnesinnehållet än i tidigare läroplaner. Studien är begränsad till ett av de fyra långsiktiga mål som ges i den nuvarande kursplanen i geografi. Den valda punkten handlar om att eleverna ska kunna värdera olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling. Metoden som används är en kvalitativ textanalys där jag ställt tre frågor till lärobokstexterna vilka handlar om miljö- och utvecklingsfrågor. Resultatet visar att läroboksförfattarna till stor del tar upp liknande kunskaper i detta ämnesområde. Det finns dock skillnader då författarna valt att ta med olika alternativa förslag på lösningar som berör miljö- och utvecklingsfrågor. Vidare finns skillnader i hur omfattande kunskaper läroböckerna ger och hur eleverna ges förutsättningar till att själva bilda sig en egen åsikt i dessa frågor utan påverkan från läroboksförfattarna.

<p>Syftet med denna studie var att ta reda på hur några textillärare i grundskolan år 3-9 arbetar med hållbar utveckling i textilslöjden. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och en enkätundersökning. Litteraturstudiet ger svar på vad begreppet hållbar utveckling innebär. Studiens slutsats är att hållbar utveckling är en naturligt integrerad del av slöjdämnet. I slöjdämnet agerar eleven både som designer, producent och konsument och detta ger en tydlig integration med hållbar utveckling och alla de aspekter som detta innefattar. I slöjdämnet utvecklar eleven sin förmåga att göra medvetna val, samt en handlingsberedskap inför det dagliga livet. I slöjdprocessen, ifrån idé till färdig produkt ingår aspekter som ekonomi, miljö, resurshushållning, kultur och jämställdhet, vilka alla är viktiga delar inom hållbar utveckling. Genom aktiv problemlösning övar sig eleven att tänka konstruktivt och att se situationer ur ett helhetsperspektiv, vilket är centralt i frågor om hållbar utveckling. Tio lärare i grundskolan deltog i enkätundersökningen som speglar hur lärarna arbetar med hållbar utveckling i textilslöjden. Utifrån detta kan det konstateras att de flesta av lärarna försöker att medvetet införliva de olika aspekterna av hållbar utveckling i utbildningen. Då alla lärare har begränsade kunskaper inom ämnet har detta resulterat i svårigheter att få en tydlig koppling mellan de olika aspekterna i hållbar utveckling. Den övervägande delen av textillärarna har, inom lärarutbildningen, deltagit i en kurs i återbruk där hållbar utveckling bland annat har belysts i diskussioner. Lärarna anser att en ökad och bredare fortbildning behövs för verksamma lärare i skolan. Främst behövs kunskaper om hur utbildningen ska utformas och vad den ska behandla för att utgöra en gynnsam förutsättning för hållbar utveckling.</p>

Syftet med denna studie var att ta reda på hur några textillärare i grundskolan år 3-9 arbetar med hållbar utveckling i textilslöjden. I studien har jag använt mig av både litteraturstudier och en enkätundersökning. Litteraturstudiet ger svar på vad begreppet hållbar utveckling innebär. Studiens slutsats är att hållbar utveckling är en naturligt integrerad del av slöjdämnet. I slöjdämnet agerar eleven både som designer, producent och konsument och detta ger en tydlig integration med hållbar utveckling och alla de aspekter som detta innefattar. I slöjdämnet utvecklar eleven sin förmåga att göra medvetna val, samt en handlingsberedskap inför det dagliga livet. I slöjdprocessen, ifrån idé till färdig produkt ingår aspekter som ekonomi, miljö, resurshushållning, kultur och jämställdhet, vilka alla är viktiga delar inom hållbar utveckling. Genom aktiv problemlösning övar sig eleven att tänka konstruktivt och att se situationer ur ett helhetsperspektiv, vilket är centralt i frågor om hållbar utveckling. Tio lärare i grundskolan deltog i enkätundersökningen som speglar hur lärarna arbetar med hållbar utveckling i textilslöjden. Utifrån detta kan det konstateras att de flesta av lärarna försöker att medvetet införliva de olika aspekterna av hållbar utveckling i utbildningen. Då alla lärare har begränsade kunskaper inom ämnet har detta resulterat i svårigheter att få en tydlig koppling mellan de olika aspekterna i hållbar utveckling. Den övervägande delen av textillärarna har, inom lärarutbildningen, deltagit i en kurs i återbruk där hållbar utveckling bland annat har belysts i diskussioner. Lärarna anser att en ökad och bredare fortbildning behövs för verksamma lärare i skolan. Främst behövs kunskaper om hur utbildningen ska utformas och vad den ska behandla för att utgöra en gynnsam förutsättning för hållbar utveckling.

The focus of this Minor Field Study is public libraries in Mali. The aim is to explore the perspectives of users, librarians, employers and local level decision makers on the significance of and obstacles confronting three public libraries. Interviews and observations have been conducted in three public libraries in different regions of Mali. The results have been analysed with concepts from Library and Information Science in Africa within a postcolonial theoretical framework. The study’s results disclose that the majority of library users are educated boys. The public libraries play a very important role for this particular group according to the informants. The users use the library for learning, for facilitating their schooling and also for leisure. Obstacles facing these public libraries today are rooted in the effects of colonialism and hinder development. Problems are linked to poverty which inhibits public libraries from providing adequate documentation and, in consequence, from fulfilling users’ requirements. / <p>Le centre d’intérêt de cette étude est les bibliothèques publiques au Mali. L’objectif est d’explorer les perspectives des utilisateurs, des bibliothécaires, des employeurs et des décideurs locaux sur l’importance de ces trois bibliothèques et les obstacles rencontrés. Interviews et observations ont été réalisés dans trois bibliothèques publiques dans différentes régions au Mali. Les résultats ont été analysés à l’aide de concepts de la science de l’information en Afrique, dans le cadre de théories post-coloniales. Les résultats de l’étude montre que la majorité des utilisateurs des bibliothèques sont des garçons éduqués. La bibliothèque publique joue pour ces utilisateurs un rôle très important selon les interviewés. La bibliothèque est utilisée pour apprendre, faciliter la scolarité et les loisirs. Les obstacles dus aux effets du colonialisme freinent le développement de ces bibliothèques. Les problèmes sont liés à la pauvreté et empêchent les bibliothèques publique de fournir des documentations adéquates et, par conséquent, de ne pas réaliser l’exigence du public.</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

This study focuses on the diverse leadership issues a Swedish primary school faces when responsibilities are not clearly defined between the management/operative organisation and the development organisation. To illustrate this, research results are analysed using Liljenberg’s model ‘Tensions in relation to the development aspects of school organisation’. The five aspects of the model are; Organisational Structure, Goals, Vision and Values, Responsibility and Decision-making, Reflection and Evaluation and Attitudes. They are used to identify to which extent the management team’s focus is operationally or developmentally oriented and how decisions are made. The information is derived from observations, document analysis and semi-structured interviews. The survey shows that the management team deals mostly with operational issues though what issues belong to the running of a school as compared to pedagogical development becomes difficult to distinguish as they can overlap. When it comes to which direction or solutions the school takes, other groups are influential without regard to the designated development group. This division shows that the school has a distributed leadership. The results indicated that without clearly defined division of labour, area of responsibility and leadership, the different groups within a school are less effective and would benefit from an overhaul. / Den här undersökningen fokuserar på en låg- och mellanstadieskolas ledningsgrupps frågor, för att se på fördelningen mellan driftsorganisationens och utvecklingsorganisationens frågor. För att belysa detta har undersökningens resultat analyserats utifrån en modell av Liljenberg över spänningsfälten mellan drifts- och utvecklingsorganisationen. Modellens fem aspekter är; organisationsstruktur, mål, vision och värden, ansvarstagande och beslutsfattande, reflektion och utvärdering samt attityder. Dessa har använts för att identifiera i vilken utsträckning ledningsgruppens fokus är drifts- eller utvecklingsorienterat. Ledningsgruppens arbete har undersökts i en fallstudie bestående av observation, dokumentanalys och semistrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att den undersökta ledningsgruppen mest hanterar driftsfrågor, trots att det är svårt att utskilja vilka frågor som handlar om att driva skolan eller att utveckla den. När det handlar om utvecklingsfrågor visar det sig att det också finns andra grupperingar än ledningsgruppen där dessa frågor diskuteras. Det kan handla om förstelärarnas uppdrag eller vad resursteamet planerar i utbildningsväg. Denna uppdelning visar på att skolan har ett distribuerat ledarskap. Den här undersökningen visar att utan en tydlig fördelning av arbetsuppgifter, ansvarsområden och ledarskap blir skolan inte så effektiv som den skulle kunna vara, och att strukturen skulle gynnas av en översyn.