<p>The purpose of this essay was to research the level of condition and requirements of democracy which faces states applying for a membership in the European Union. The focal point was to research the levels of democracy requirements on two set enlargements which are the cases of the 1981 and 1986 enlargements together with the 2004 and 2007. The states that did reach the goal of becoming member states had similar political backgrounds that made them suitable for a most- similar system study. By using my theoretical framework which consists of democracy theories, together with the chosen method was I able to find answers to my research questions when examining the material. The result of the study is that even though the condition might have been quite similar but the reality of them was different. The EU was softer in their demands towards the first case of enlargement then in the second one which is further explained in this study.</p>

<p>Kan de olika föreställningar om vad det innebär att tillhöra Europa, och därmed också underförstått Europeiska unionen, synliggöras av Turkiets medlemsförhandlingar? Turkiet antas inte självklart vara Europeisk vare sig geografiskt eller värderingsmässigt. Jag vill visa att Turkiet kan vara den ”rumsprovocerarande” aktören som synliggör oförenliga uppfattningar om EU:s självbild. Jag utgår från två aspekter; dels en geografisk och dels en värderingsaspekt på unionens medlemskrav. Utifrån dessa analyserar jag diskursen hos aktörerna: Turkiet, rådgivande Europeiska kommissionen och beslutande Europaparlamentet. Efter kompletteringar med intervjuer i Turkiet framkom att medlemskap i unionen inte enbart handlar om formella krav, utan snarare om attraktion mellan nationalstater. EU:s avsaknad av en samstämmig värdegrund leder till en självbild definierad av negationer: ”vi är i alla fall inte som de”. Turkiet förhandlar därmed, paradoxalt nog, om att inkluderas i den självbild som definieras av att Turkiet inte är del av unionen.</p>

<p>Sedan Kol- och stålunionens grundande 1951 och fram till Europeiska unionen av idag har såväl antalet politikområden som antalet medlemsländer ökat i takt med att samarbetet utvecklats. EU består sedan utvidgningen 2004 av 25 medlemsländer och fler länder är intresserade av medlemskap samtidigt som det i unionen verkar finnas en oro för utvidgning. En intressant utmaning vid framtida utvidgningar är det faktum att de flesta länder utanför unionen har en svag ekonomi. Dessutom finns en diskussion inom unionen gällande Turkiets eventuella medlemskap där religionsfrågan har stått i fokus. Samtidigt står det i såväl EU-fördraget som i förslaget till konstitution för EU att unionen ska vara öppen för alla europeiska länder. Medan det i flera medlemsländer finns en oro för utvidgning av unionen så verkar de svenska partierna och regeringen eniga om fortsatt utvidgning.</p><p>Uppsatsens syfte har varit att studera unionens utvidgning och i synnerhet ur svenskt perspektiv där jag ville undersöka vilket stöd det finns i Sverige för fortsatt utvidgning och då med utgångspunkt från partiernas program, valmanifest och diskussioner. Uppsatsen teoretiska ram utgörs av de klassiska teoriperspektiven liberalism, marxism och realism samt av Frank Schimmelfennigs teori om retoriskt agerande.</p><p>Utifrån min analys av främst partiernas program, valmanifest och annan partiinformation kommer jag fram till att de svenska partierna har en positiv syn på fortsatt utvidgning trots att några av dem är kritiska till EU som organisation och egentligen önskar se en annan form av samarbete. Även EU-kritiska partiers företrädare har lyft frågan om medlemskap för länder utanför unionen. Den paneuropeiska visionen i unionens fördrag har stort stöd då de flesta partier tydligt betonar att unionen ska vara öppen för alla europeiska länder.</p><p>Inget av de svenska partierna är i särskilt hög utsträckning präglade av realismen men däremot i hög utsträckning av antingen liberalismen eller marxismen eller en kombination av båda teoriperspektiven. Ju mer partierna präglas av liberalismen desto mer positiv är synen på EU och utvidgning men även bland partierna som präglas av marxismen finns inget uttalat motstånd mot utvidgning. Schimmelfennigs teori om retoriskt agerande visar på alternativa förklaringsmodeller och på hur svårt det är för motståndare till utvidgningen att motarbeta utvecklingen. De partier som är positiva till EU skulle knappast kunna motsätta sig fortsatt utvidgning då de betonar unionens betydelse för Europas fredliga utveckling och återförening. De partier som är negativa till EU har bl a kritiserat unionen för att vara en kristen klubb av rika länder och kan därför knappast motsätta sig fortsatt utvidgning. Det är inte omöjligt att EU-kritiska partier ser utvidgningen som en möjlighet till att EU utvecklas i, en för dem, mer positiv riktning.</p>

Kan de olika föreställningar om vad det innebär att tillhöra Europa, och därmed också underförstått Europeiska unionen, synliggöras av Turkiets medlemsförhandlingar? Turkiet antas inte självklart vara Europeisk vare sig geografiskt eller värderingsmässigt. Jag vill visa att Turkiet kan vara den ”rumsprovocerarande” aktören som synliggör oförenliga uppfattningar om EU:s självbild. Jag utgår från två aspekter; dels en geografisk och dels en värderingsaspekt på unionens medlemskrav. Utifrån dessa analyserar jag diskursen hos aktörerna: Turkiet, rådgivande Europeiska kommissionen och beslutande Europaparlamentet. Efter kompletteringar med intervjuer i Turkiet framkom att medlemskap i unionen inte enbart handlar om formella krav, utan snarare om attraktion mellan nationalstater. EU:s avsaknad av en samstämmig värdegrund leder till en självbild definierad av negationer: ”vi är i alla fall inte som de”. Turkiet förhandlar därmed, paradoxalt nog, om att inkluderas i den självbild som definieras av att Turkiet inte är del av unionen.

Denna rapport är ett examensarbete utfört av Per Jonsson, student vid Karlstads Universitet. Examensarbetet omfattar 22,5 högskolepoäng och är ett obligatoriskt moment inom högskoleingenjörsprogrammet i ämnet maskinteknik.    Företaget Trollspeed tillverkar högeffektiva racingmotorer för användning av racingteam på elitnivå. Stora turboaggregat samt tillhörande utrustning sätts samman med specialbyggda avgasgrenrör för att uppnå största möjliga effektuttag. Tillsammans bildar dessa sammansatta delar en hög vikt och måste därför stagas upp.    Detta arbete handlar om att ta fram en ny lösning för uppstagningen, då dagens lösning leder till oundviklig spänningspåverkan i grenröret som bidrar till att sprickbildningar uppstår.   Projektet är indelat i två delar där första delen omfattar framtagning av ett mätverktyg för analysering av rörelse samt kraftpåverkan hos grenröret. Framtagningen av mätverktyget resulterade i en mätskala med visare för visualisering av rörelser och monterade lastceller för analysering av kraftpåverkan. Detta ligger som grund för projektets andra del där omfattningen innebär att hitta en lösning för en ny uppstagning av grenröret.    Valet av stag har baserats på mätresultaten från analyseringen av rörelser samt kraftpåverkan där staget resulterar i en M6 vantskruv.    Montering av detta stag är en viktig del för att öka kvaliteten hos grenröret. Motorn måste varmköras minst fem gånger före montering av staget samt att grenrörets egenvikt måste förspännas med hjälp av vantskruven motsvarande ¾ varvs vridning på denna. / This report is an examination conducted by Per Jonsson, a student at the University of Karlstad. The examination includes 22.5 credits and it’s a compulsory part in the Bachelor of Science in mechanical Engineering topic. The company Trollspeed, manufactures high-performance racing engines used by racing teams at the elite level. Big turbochargers and related equipment are assembled together with custom built exhaust manifolds to achieve maximum power output. Together, these parts contribute to a high mass and have to be braced up.     Today’s bracing solotion lead to inevitable tension effects within the manifold that makes cracking occur. This work is about developing a new bracing solution that can handle higher tensions.   The project is divided into two parts. The first part covers the development of a measurement tool for analyzing motion and force effects within the manifold. The development of the gauge resulted in a measurement scale with pointers for the visualization of movements and mounted load cells for analyzing the impact force. This gauge is the basis for the project's second part that covers finding a solution for a new bracing of the manifold.      The selection of strut is based on the measurement results that shows analyzes of motion and force effects. The brace resulted in a M6 turnbuckle.     The installation of this strut is an important element to improve the quality of the manifold. The engine has to be warmed up at least five times before mounting the strut and the manifold weight must be pretensioned using a turnbuckle with ¾ turns turning at that.

I denna uppsats studerar vi kommutativitet i polynomringar i en variabel med icke-kommutativ multiplikation över en domän, så kallade Ore-utvidgningar. Vi Ore-utvidgar en polynomring i en variabel med koefficienter tillhörande en kropp. Vi studerar centralisatorer i denna Ore-utvidgning. Centralisatorn av ett icke-konstant element visar sig vara kommutativa och fria moduler. Vi undersöker även när centralisatorerna som en algebra är genererade av ett element. Några nya exempel av sådana centralisatorer presenteras. Vi undersöker också en ny metod för att bestämma om centralisatorn som en algebra är genererad av ett element. / In this thesis, we study commutativity in polynomial rings in one variable with noncommutative multiplication over a domain, which is called Ore extensions. We look at the Ore extension of a polynomial ring in one variable with coefficients belonging to a field. We study centralizers in this Ore extension. The centralizer of a nonconstant element turns out to be commutative and a free module. We also investigate when the centralizers as an algebra are generated by one element. Some new examples of such centralizers are presented. We also look into a new method to determine if the centralizers as an algebra are generated by one element.

Varumärkesutvidgning är i dag en trend inom affärsutveckling, då metoden underlättaringången på nya marknader. Utvidgningar är dock ingen genväg till en garanteradpublikframgång. Om utvidgningen ska fungera måste den struktureras så att den framstår somsjälvklar i konsumentens huvud, förutsatt att man vill att utvidgningsprodukterna ska köpas.Många är företagen som lyckats med sin utvidgning men många är även de som misslyckats,och som med det fått betala ett högt pris för lärdomen. I takt med att utvidgningsstrategiernahar ökat bland företag, är det också många som glider in på närbesläktade marknader, eller påhelt andra branscher. Varumärket får då fungera som en garant för den nya produkten. Utifråndet har företagsnamnet fått en huvudroll att spela, både för företag såväl som förkonsumenter. Eftersom det vi köper indirekt får en betydelse för oss själva, och för andragenom det varumärket symboliserar. Produkten är således så mycket mer i dag än en fysiskvara. Det är en känsla, och en visualisering av köparens livsstil. Det transcendenta varumärketanvänds därför som en plattform när företaget branschglider.Syftet med studien är att undersöka och beskriva branschglidningens spelregler. Samtanalysera om livsstil kan komma att påverka branschutvidgningar inom mode- ochmöbelbranschen. Ralph Lauren och Lexington är båda aktörer på livsstilsmarknaden.Företaget Chilli karakteriseras som en diversehandel, men gemensamt för de tre företagen äratt de alla har branschglidit. Därför känns det intressant att ta reda på om livsstil kan påverkakundens acceptans av en ny kategori.Uppsatsen består av en kvalitativ studie med en deduktiv metodansats. Vilket innebär attutgångspunkten varit från teoristudier, även fast empirin och den teoretiska referensramen ipraktiken bearbetats sida vid sida. Studiens teoridel behandlar varumärkets territorium ochvarumärkets betydelse för varumärkesutvidgningar. Medan empiridelen undersökeracceptansen för utvidgningsprodukter i korrelation med vanligt varumärke vs. livsstilsföretag.Det är först efter en introduktion på marknaden som det syns om varumärkesutvidgningenkommer att lyckas. Företag kan emellertid ändå i förväg pröva branschglidningens chanser,genom att analysera de basfaktorer som avgör hur kunden kommer att ta emotvarumärkesutvidgningen. Studien visar att identiteten måste föregå imagen eftersom det ärföretagets varumärke som bestämmer vad som faktiskt är en möjlig branschglidning.

<p>EU:s utvidgning 2004 var den största enskilda utvidgningen i unionens historia då tio nya medlemsländer inkorporerades i den Europeiska unionen. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan varje europeisk stat som respekterar EU:s grundläggande demokratiska principer ansöka om medlemskap i unionen. Detta anlägger en viktig principiell fråga som är av stor vikt för utvidgningspolitiken. Tillhör Turkiet Europa? Denna typ av fråga framförs ofta i samband med utvidgningen av EU. Turkiet står på tur för medlemskap i unionen inom en snar framtid, men anses fortfarande vara ett kontroversiellt land då många bedömare inte anser att Turkiet ligger i Europa.</p><p>Mitt syfte har varit att studera politiska dokument författade av Europeiska kommissionen, avseende Turkiet som ansökarland. En textanalys med starka influenser av kritisk diskursanalys har använts som metod för att analysera den bild av Turkiet som framkommer i texterna. Därigenom har jag undersökt de olika diskurser som framkommer i dokumenten och således granskat EU:s syn på Turkiet som ansökarland.</p><p>Medlemskap i unionen uppnås genom att uppfylla Köpenhamnskriterierna, det vill säga det politiska kriteriet, det ekonomiska kriteriet och det administrativa kriteriet. Mitt fokus i uppsatsen har legat på det politiska kriteriet av integrationsprocessen då det anses vara det största hindret för ett Turkiskt medlemskap. Även andra integrationsaspekter på medlemskapet har undersökts då Turkiet beskrivs som en komplex stat, med stora olikheter jämförelsevis med staterna från tidigare utvidgningar. Exempel på integrationsfrågor som behandlas i uppsatsen är ; Det fjärde informella kriteriet, jordbruk och regionalstöd samt Cypernkonflikten.</p>

No description available.

<p>The purpose of this essay is to examine the approach of the EU towards the reform efforts of Turkey and Bosnia and Herzegovina in the countries ambitions for EU memberships. The question formulation of the essay is whether there is differences in Turkey’s and Bosnia and Herzegovina’s qualifications for an EU-membership from an EU perspective. In order to better answer the question, we use two part questions. One is about the criterias and qualifications that need to be met in order to get a membership. The other one is about the approach of the EU towards the two countries concerning EU memberships. Primarily we use official EU documents from which we make a qualitative content analysis. As an advanced feature, we use a comparative analysis in which the countries are compared in relation to each other. The conclusion of our study is that the EU's approach to Turkey's qualification for EU membership is more positive than to Bosnia and Herzegovina. We also conclude that other circumstances may affect our conclusion, and therefore our findings cannot be considered definite.</p><p>Keywords: EU, Turkey, Bosnia and Herzegovina, The Copenhagen criteria, democracy, rule of law, human rights, protection of minorities, enlargement.</p>