The purpose of this essay is to examine the approach of the EU towards the reform efforts of Turkey and Bosnia and Herzegovina in the countries ambitions for EU memberships. The question formulation of the essay is whether there is differences in Turkey’s and Bosnia and Herzegovina’s qualifications for an EU-membership from an EU perspective. In order to better answer the question, we use two part questions. One is about the criterias and qualifications that need to be met in order to get a membership. The other one is about the approach of the EU towards the two countries concerning EU memberships. Primarily we use official EU documents from which we make a qualitative content analysis. As an advanced feature, we use a comparative analysis in which the countries are compared in relation to each other. The conclusion of our study is that the EU's approach to Turkey's qualification for EU membership is more positive than to Bosnia and Herzegovina. We also conclude that other circumstances may affect our conclusion, and therefore our findings cannot be considered definite. Keywords: EU, Turkey, Bosnia and Herzegovina, The Copenhagen criteria, democracy, rule of law, human rights, protection of minorities, enlargement.

No description available.

EU:s utvidgning 2004 var den största enskilda utvidgningen i unionens historia då tio nya medlemsländer inkorporerades i den Europeiska unionen. Enligt artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen kan varje europeisk stat som respekterar EU:s grundläggande demokratiska principer ansöka om medlemskap i unionen. Detta anlägger en viktig principiell fråga som är av stor vikt för utvidgningspolitiken. Tillhör Turkiet Europa? Denna typ av fråga framförs ofta i samband med utvidgningen av EU. Turkiet står på tur för medlemskap i unionen inom en snar framtid, men anses fortfarande vara ett kontroversiellt land då många bedömare inte anser att Turkiet ligger i Europa. Mitt syfte har varit att studera politiska dokument författade av Europeiska kommissionen, avseende Turkiet som ansökarland. En textanalys med starka influenser av kritisk diskursanalys har använts som metod för att analysera den bild av Turkiet som framkommer i texterna. Därigenom har jag undersökt de olika diskurser som framkommer i dokumenten och således granskat EU:s syn på Turkiet som ansökarland. Medlemskap i unionen uppnås genom att uppfylla Köpenhamnskriterierna, det vill säga det politiska kriteriet, det ekonomiska kriteriet och det administrativa kriteriet. Mitt fokus i uppsatsen har legat på det politiska kriteriet av integrationsprocessen då det anses vara det största hindret för ett Turkiskt medlemskap. Även andra integrationsaspekter på medlemskapet har undersökts då Turkiet beskrivs som en komplex stat, med stora olikheter jämförelsevis med staterna från tidigare utvidgningar. Exempel på integrationsfrågor som behandlas i uppsatsen är ; Det fjärde informella kriteriet, jordbruk och regionalstöd samt Cypernkonflikten.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, ekonomistyrning EKC362/FEC399, VT 2007 Författare: Johan Andersson och Johan Ståhl Handledare: Per-Erik Falk Titel: Småländska åkeriers konkurrenskraft när marknaden avregleras? Bakgrund: Hur försäljningen än sker, måste produkten transporteras mellan säljaren och köparen. EU utvidgas ständigt och 2004 anslöts ytterligare 10 länder. Marknaden blir större, samtidigt anpassas reglerna för en gemensam inre marknad. Genom en större marknad, blir aktörerna fler och konkurrensen hårdnar. Syfte: Att förstå hur dagens åkare ser på utvecklingen och på vilka sätt de anpassar sig för att fortfarande vara konkurrenskraftiga. Avgränsningar: Undersökningen är avgränsad till landsvägstransporter med lastbil. Företagen är godstransportörer, vilket innebär att rundvirkestransportörer, flyttfirmor osv. sorterats bort. Företagen är belägna i Jönköpings och Kronobergs län, och är av varierande storlek och inriktning. Huvuddelen av vagnparkerna är tunga fordon, dvs över 3 500 kg. Metod: Underlaget till uppsatsen kommer huvudsakligen från intervjuer genomförda hos fem företag inom åkeribranschen. Tillvägagångssättet bygger på hermeneutisk tolkning. Vi har använt oss av kvalitativ primärdata och kvantitativ sekundärdata. Åkeriernas svar har jämförts för att finna likheter och olikheter mellan företagens åsikter. Även nyckeltal för branschen har studerats för att därigenom försöka tolka utvecklingen. Tolkningar: För att vara fortsatt konkurrenskraftig på en växande marknad med fler aktörer, tolkar vi differentierade produkter och personliga relationer som två avgörande huvudfaktorer. Att åkerierna i dagsläget inte känner av någon större konkurrens från utlandet gör det svårt att avgöra hur de verkligen påverkas av avregleringen. Åkerierna ser ett stort problem i gällande regelverk i Sverige och EU, som upplevs missgynnande för svenska transportörer. Vi ser det fria cabotaget som ett steg i harmoniseringsprocessen inom EU. Vi avfärdar även inhyrning av utländska chaufförer som en lösning på dagens chaufförsbrist. Fortsatt forskning: En undersökning huruvida Sveriges inträde i EU påverkat nyckeltalen och åkeriernas ekonomi. Liknande undersökningar i andra regioner. Undersökning huruvida den rådande högkonjunkturen påverkat svaren i undersökningen.

<p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, ekonomistyrning EKC362/FEC399, VT 2007</p><p>Författare: Johan Andersson och Johan Ståhl</p><p>Handledare: Per-Erik Falk</p><p>Titel: Småländska åkeriers konkurrenskraft när marknaden avregleras?</p><p>Bakgrund: Hur försäljningen än sker, måste produkten transporteras mellan säljaren och köparen. EU utvidgas ständigt och 2004 anslöts ytterligare 10 länder. Marknaden blir större, samtidigt anpassas reglerna för en gemensam inre marknad. Genom en större marknad, blir aktörerna fler och konkurrensen hårdnar.</p><p>Syfte: Att förstå hur dagens åkare ser på utvecklingen och på vilka sätt de anpassar sig för att fortfarande vara konkurrenskraftiga.</p><p>Avgränsningar: Undersökningen är avgränsad till landsvägstransporter med lastbil. Företagen är godstransportörer, vilket innebär att rundvirkestransportörer, flyttfirmor osv. sorterats bort. Företagen är belägna i Jönköpings och Kronobergs län, och är av varierande storlek och inriktning. Huvuddelen av vagnparkerna är tunga fordon, dvs över 3 500 kg.</p><p>Metod: Underlaget till uppsatsen kommer huvudsakligen från intervjuer genomförda hos fem företag inom åkeribranschen. Tillvägagångssättet bygger på hermeneutisk tolkning. Vi har använt oss av kvalitativ primärdata och kvantitativ sekundärdata. Åkeriernas svar har jämförts för att finna likheter och olikheter mellan företagens åsikter. Även nyckeltal för branschen har studerats för att därigenom försöka tolka utvecklingen.</p><p>Tolkningar: För att vara fortsatt konkurrenskraftig på en växande marknad med fler aktörer, tolkar vi differentierade produkter och personliga relationer som två avgörande huvudfaktorer. Att åkerierna i dagsläget inte känner av någon större konkurrens från utlandet gör det svårt att avgöra hur de verkligen påverkas av avregleringen. Åkerierna ser ett stort problem i gällande regelverk i Sverige och EU, som upplevs missgynnande för svenska transportörer. Vi ser det fria cabotaget som ett steg i harmoniseringsprocessen inom EU. Vi avfärdar även inhyrning av utländska chaufförer som en lösning på dagens chaufförsbrist.</p><p>Fortsatt forskning: En undersökning huruvida Sveriges inträde i EU påverkat nyckeltalen och åkeriernas ekonomi. Liknande undersökningar i andra regioner. Undersökning huruvida den rådande högkonjunkturen påverkat svaren i undersökningen.</p>

Using Eli Gateva’s theory of the EU enlargement’s conditionality and the balance in the incitement structure between the terms of rewards and threats, the purpose of the study is to examine the EU commission’s reports of the ongoing negotiation process with Serbia and Montenegro. Furthermore, the study discusses Serbia’s and Montenegro’s relative positions concerning an EU-membership. Through a content analysis of the EU commission’s 2020 reports on Serbia and Montenegro, the study examines how the EU has used rewards and threats on Serbia and Montenegro, and what differences and similarities exist. The study finds that the EU has used different forms of rewards and threats according to Eli Gateva’s Model to conform the respective countries in the EU’s preferred direction. The study mostly discovered similarities but also some differences in how the EU has used rewards and threats on Serbia and Montenegro. The study also finds that Montenegro appears to be closer to a membership than Serbia.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever som antingen läser svenska eller svenska som andraspråk utvecklar handling i krönikor och vilka eventuella skillnader som finns mellan elevgrupperna. Genom en systemisk-funktionell textanalys analyserades: vilka typer av grammatisk utvidgning som förekommer, förekomsten av de olika typerna och hur dessa utvidgningar utvecklar handlingen i krönikorna som eleverna skrivit. Genom att undersöka dessa aspekter kan studien synliggöra om och på vilket sätt analys av grammatisk utvidgning kan användas i undervisningssammanhang. Det vill säga att grammatisk utvidgning kan utgöra didaktiskt stoff för svensklärares skrivundervisning. Materialet bestod av 27 krönikor. Resultatet visar att skillnader mellan elevgrupperna inte är särskilt stora. Eleverna som läser svenska som andraspråk har en större andel av tillägg i sina texter, vilket är i linje med tidigare forskning. En annan skillnad mellan grupperna är att det förekommer en större va

Uppsatsens syfte var att undersöka hur vuxenstuderande, andraspråkselever i den grundläggande utbildningen i svenska som andraspråk, delkurs 4 tolkar två bilder i en lärobok i avsnittet som introducerar skönlitteratur. Metoden som användes är triangulerad, varav kvalitativ intervjuteknik utifrån Kvale och Brinkmann (2015), textanalys utifrån Fejes och Thornbergs (2015) tredje analytiska dimension, samt textanalys som undersöker nyckelords metaforiska utvidgning utifrån Söderbergs (1980) språkvetenskapliga metod. Resultatet visar att eleverna tolkar bilderna, anknyter bilderna till tidigare erfarenheter samt att bilderna engagerar dem till drömmar och eget skapande genom att det eleverna minns när de ser på bilderna väl knyter an till det de drömmer om och det som engagerar dem till eget skapande. Naturen som överordnad del med skogen, floden och växtligheten som underordnade delar uppmärksammades centralt i elevutsagorna genom de metaforiska utvidgningarna som nyckelorden gav upphov till. Resultatet visar genom elevernas tolkningar och deras uttryckta tidigare erfarenheter också att de undersökta bilderna är åldersadekvata genom att bilderna lämpar sig i andraspråksundervisningen för vuxna elever som studerar svenska som andraspråk. Resultatet visade att bilderna inspirerade eleverna till att ta del av skönlitteratur och att skapa själva.

The purpose of this essay was to research the level of condition and requirements of democracy which faces states applying for a membership in the European Union. The focal point was to research the levels of democracy requirements on two set enlargements which are the cases of the 1981 and 1986 enlargements together with the 2004 and 2007. The states that did reach the goal of becoming member states had similar political backgrounds that made them suitable for a most- similar system study. By using my theoretical framework which consists of democracy theories, together with the chosen method was I able to find answers to my research questions when examining the material. The result of the study is that even though the condition might have been quite similar but the reality of them was different. The EU was softer in their demands towards the first case of enlargement then in the second one which is further explained in this study.

Globalization has gradually increased exchanges and connections between countries. For companies, globalization entails enhanced opportunity. They embrace a broader set of business possibilities, and leverage resources in foreign countries, by growing their business abroad. The process of organic growth via the creation of a greenfield subsidiary will be studied in this paper. Such expansion can be challenging due to the number of unknown parameters involved, making greenfield expansions a risky investment. To manage risks and to increase the chances ofsuccess, firms have to analyze a diverse set of factors. The purpose of this study is to generate a framework facilitating well-informed decisions about opportunities and uncertainties in order to manage international expansion. Specifically, the study aims to answer the following question: What are the key factors to consider for a French firm seeking to open a subsidiary company in a Schengen-member country? The thesis focuses on finding patterns among companies that have successfully realized an international expansion, as to define the main criteria to reduce uncertainties. A qualitative study was used to get firsthand insights. The investigated companies come from different industries toget as much details as possible and to be able to define a general pattern to improve their decision making. The framework provided in the thesis lists key factors to consider for international business expansion. In addition, these criteria were mapped regarding the level of uncertainty they create and the level of control the company has over them, as a way to prioritize them. The framework is not a “fit-all” solution, but a tool for navigating critical decisions in the context of international greenfield investment. / Globaliseringen har gradvis ökat utbytet och förbindelserna mellan länder. För företag innebär detta en möjlighet att utveckla sin verksamhet utomlands, utnyttja nya möjligheter och utnyttja resurser i utlandet. I denna uppsats studeras organisk tillväxt via skapandet av ett greenfielddotterbolag utomlands. En sådan nyetablering kan vara utmanande på grund av att det stora antalet okända parametrar och det kan vara en riskfylld investering. För att lyckas och hantera förlängningen måste företagen slå upp och analysera en mängd olika variabler. Syftet med denna studie är att hitta och analysera de viktigaste utvärderingskriterierna som används i samband med greenfield-investeringar i ett främmande land. Mer specifikt syftar uppsatsen till att besvara följande fråga: Vilka är de viktigaste faktorerna att tänka på för ett franskt företag som vill öppna ett dotterbolag i ett Schengen medlemsland? Analysen kommer att resultera i ett ramverk till stöd för välinformerade beslut om möjligheter och osäkerheter för att hantera internationell expansion. Uppsatsen fokuserar på att kartlägga erfarenheter hos företag som framgångsrikt har genomfört en internationell expansion för att definiera de viktigaste kriterierna för att hantera osäkerheten kring denna typ av beslut. En kvalitativ studie användes för att få förstahands insikter. De undersökta företagen kommer från olika branscher för att få så mycket information som möjligt och för att kunna definiera ett allmänt mönster för att förbättra sitt beslutsfattande. I denna uppsats identifieras en uppsättning nyckelfaktorer att ta i beaktande vid internationell expansion. Dessutom analyseras dessa faktorer i termer av vilken osäkerhetsnivå de skapar och i vilken grad företaget har möjlighet att påverka dem. Denna analys mynnar ut i en prioritering avfaktorer att hantera vid expansion. Ramverket erbjuder inga lösningar för alla tänkbara tillfällen,men det ger en användbar översikt över framgångsfaktorer vid internationella greenfieldinvesteringar.