21 |
Stress och välbefinnande hos föräldrar till barn i övre tonårenAlm Sönnergren, Susanne January 2008 (has links)
<p>I denna enkätstudie undersöktes stress och välbefinnande hos 224 slumpmässigt utvalda föräldrar i Stockholmsområdet, med hemmavarande barn i övre tonåren. Ryff Well-Being Scale plus en nykonstruerad föräldrastresskala användes; den sistnämnda visade sig ha god intern konsistens och i övrigt godtagbara psykometriska kvaliteter. Tonårsföräldrarna rapporterade något högre välbefinnande än en tidigare normgrupp. Grad av välbefinnande, specifikt dimensionerna självacceptans (self acceptance) och kontroll över tillvaron (environmental mastery), samt frånvaro av negativa livshändelser under det senaste året, predicerade lägre föräldrastress, med 32 % förklarad varians. Varken föräldrastress eller välbefinnande visade på några systematiska samband med demografiska variabler. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning och teorier kring utveckling i ett livscykelperspektiv, däribland Eriksons teori om socioemotionell utveckling. Föräldraskapets positiva sidor betonas och föreslås för vidare forskning.</p>
|
22 |
Optimism och stress : En enkätundersökning om förhållandet mellan självupplevd optimism och stressHellenrud Hagström, Anna January 2008 (has links)
<p>The idea with this study is to examine if there are a connection between how optimistic people are in relation to how stressed they feel. The result from the survey is based on materials from a questionnaire has been sent to fifty persons of varying age and sexes. The questionnaire has also been sent to students from Karlstad University but also to friends and acquaintances. The data is measured with SE- and LOT-tests. The issues concerned in which scope respondents experiences themselves stressed and optimistic and how the connection is between experienced stress and optimism in relation to results on the figure tests. This study showed a significant difference in average LOT-points and results in SE. Likewise, a significant difference was shown in average LOT-points and energy results. High LOT-points tend to give lower stress-points while low LOT-points are associated with high stress-points. </p>
|
23 |
Sjuksköterskors omvårdnad för att främja hälsa och välbefinnande hos patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom. : En litteraturöversikt. / Nurses care to promote health and wellbeing in patients with Cronic Obstructive Pulmonary Disease : A literature reviewEriksson, Eva, Tranberg, Louisa January 2010 (has links)
Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är idag den fjärde största dödsorsaken i Europa och USA och förväntas bli den tredje största. KOL är en långsam progressiv sjukdom som karakteriseras av kronisk luftvägsobstruktion och behandlingen är främst symtomatisk. Den minskade funktionsförmågan gör att patientens livsvärld krymper. I sjuksköterskans profession ingår att ha förmågan att tillvarata det friska hos patienten och genom ett holistiskt synsätt tillgodose patienters basala och specifika omvårdnadsbehov ur samtliga dimensioner. Syftet med studien var att belysa forskning som beskriver på vilket sätt sjuksköterskor med omvårdnad kan främja hälsa och välbefinnande hos patienter med KOL. Metoden som användes i denna studie var en kvalitativ litteraturöversikt. Litteraturen baserades på tio vetenskapliga, kvalitativa och kvantitativa artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter. I analysen av det vetenskapliga materialet framkom två tydliga teman; sjuksköterskans förhållningssätt och sjuksköterskans omvårdnad. Båda beskriver hur omvårdnad kan formas på bästa sätt för att tillgodose hela patientens livssituation och därmed främja dennes upplevelse av välbefinnande. Studien pekar på vikten av att sjuksköterskan i omvårdnad ser den enskilde patienten ur dennes livsvärld för att därigenom främja en god vårdrelation som i sin tur skapar trygghet och en ökad förmåga till egenvård. / Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is currently the fourth largest cause of death in Europe and the United States and is expected to become the third largest. COPD is a slowly progressive disease characterized by chronic airway obstruction and the treatment is mainly symptomatic. The decreased ability to function makes the patient’s life-world shrink. The nursing profession therefore must be able to recognize and look after the healthy part of the patient and through a holistic approach meet the patient’s basic and specific needs of care from all dimensions. The purpose of this study was to highlight research that describes how nursing care can promote health and well-being in patients with COPD. The method used in this study was a qualitative literature review. The literature was based on ten scientific, qualitative and quantitative articles published in scientific journals. The analysis of the scientific work revealed two clear themes; nurses' attitudes and nursing care. Both describe how nursing care can be molded in the best way to meet the patient's entire life situation and thereby enhance the patient’s experience of wellbeing. This study points to the importance of nurses, in their care of their patient’s, see the individual’s life-world and there through creates a good healthcare relationship which in turn makes the patient feel safe and increases the ability to self care.
|
24 |
Stress och välbefinnande hos föräldrar till barn i övre tonårenAlm Sönnergren, Susanne January 2008 (has links)
I denna enkätstudie undersöktes stress och välbefinnande hos 224 slumpmässigt utvalda föräldrar i Stockholmsområdet, med hemmavarande barn i övre tonåren. Ryff Well-Being Scale plus en nykonstruerad föräldrastresskala användes; den sistnämnda visade sig ha god intern konsistens och i övrigt godtagbara psykometriska kvaliteter. Tonårsföräldrarna rapporterade något högre välbefinnande än en tidigare normgrupp. Grad av välbefinnande, specifikt dimensionerna självacceptans (self acceptance) och kontroll över tillvaron (environmental mastery), samt frånvaro av negativa livshändelser under det senaste året, predicerade lägre föräldrastress, med 32 % förklarad varians. Varken föräldrastress eller välbefinnande visade på några systematiska samband med demografiska variabler. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning och teorier kring utveckling i ett livscykelperspektiv, däribland Eriksons teori om socioemotionell utveckling. Föräldraskapets positiva sidor betonas och föreslås för vidare forskning.
|
25 |
Känslan av sammanhang hos sjöbefälsstudenter : En jämförelse av sjöbefälsstudenters KASAMStaf, Karl, Weberg, Max January 2013 (has links)
Studiens syfte var att undersöka det mentala välbefinnandet hos högskolestudenter vid en sjöfartshögskola i Sverige, och att jämföra det mentala välbefinnandet mellan utvalda kategorier av studenter. Studien undersökte huruvida de studenterna med tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss upplevde ett större mentalt välbefinnande än de studenter utan tidigare arbetslivserfarenhet till sjöss. Det gjordes genom Antonovskys livsfrågeformulär, Känslan av Sammanhang (KASAM). Totalt 109 av 114 studenter fyllde i Antonovskys livsfrågeformulär. Resultatet visade att studenternas medelvärde på 130 KASAM-poäng låg inom gränserna för ett gott mentalt välbefinnande, men var under värdet vad som anses normalt. Resultaten kan tyda på att det finns ett samband mellan studenternas KASAM-poäng beroende på om de har tidigare arbetslivserfarenhet eller inte. Medelvärdet av KASAM-poäng var högre för de studenter med arbetslivserfarenhet än de utan.
|
26 |
Vårdhundens effekter på äldres hälsa och välbefinnande : -En litteraturöversiktLindeberg, Isabelle, Edin, Elin January 2013 (has links)
Background: With increasing age follows higher risks of conditions and illnesses which can cause a decrease in health and wellbeing. A meaningful social environment can positively impact the physical health of older people. Dogs are increasingly being used for different purposes within health care and animal assisted therapy aims to improve people’s physical, social, emotional and cognitive function. Aim: The purpose of this study was to determine the effects of animal assisted therapy on older people’s health and wellbeing. Methods: A literature review where searches for academic articles in databases PubMed, Cinahl and PsychInfo were performed. The searches resulted in 14 articles which were selected for further review. Two articles were excluded since they did not obtain adequate quality. Relevant results from each article were compiled and further classified into subcategories and main categories. Results: Animal assisted therapy reduces depressive symptoms and agitated behaviors as well as increases social interactions among older people. Hence it reduces loneliness and participants expressed joy and pleasure when interacting with the dog. There was a marginal improvement of cognitive function. No correlation was found between animal assisted therapy and medication. Conclusion: Improvements of health and wellbeing were found, however more research is needed to enable an implementation of animal assisted therapy to a greater extent than today.
|
27 |
Hur lärares arbetsrum bör utformas för att uppnå såväl psykosocialt välmående som god arbetsuppfyllnad : – en semistrukturerad intervjuundersökning i tre olika typer av arbetsrumKnutsson, Sanna January 2013 (has links)
Abstract Författarens namn: Sanna Knutsson Titel: Hur lärares arbetsrum bör utformas för att uppnå såväl psykosocialt välmående som god arbetsuppfyllnad– en semistrukturerad intervjuundersökning i tre olika typer av arbetsrum Titel på engelska: How teachers’ workroom should be designed to achieve the best rates of psychosocial health and job output – a semistructured servey of three different kinds of workrooms Antal sidor: 53 Syftet med studien är att undersöka hur lärare i olika typer av arbetsrum upplever sitt arbetsrum såväl psykosocialt som arbetsmässigt. Jag har valt att bortse från organisationskulturen på skolorna. Mina tre frågeställningar som jag besvarar i arbetet är: - Spelar typ av arbetsrum en avgörande roll för lärares psykosociala välbefinnande och arbetsuppfyllnad? - Spelar de fysiska förutsättningarna i arbetsrummet en avgörande roll för lärares psykosociala välbefinnande och arbetsuppfyllnad? - Hur anser lärare att arbetsrummet ska vara utformat för att uppnå såväl psykosocialt välbefinnande som arbetsuppfyllnad? Resultatet grundar sig på 17 semistrukturerade intervjuer av lärare på tre olika skolor, varav två är högstadium och en är gymnasieskola. Tre olika arbetsrum har kunnat urskiljas: större arbetsrum, mindre arbetsrum och mer enskilt arbetsrum. Resultatet av mitt examensarbete visar på betydelsen av att kollegor som man trivs med spelar större roll för såväl välmåendet som arbetsuppfyllnaden i form av samarbete och ämnesintegrering, än själva arbetsrummets utformning och fysiska förutsättningar. Resultatet tyder även på att det enskilda arbets- och förvaringsutrymmet påverkas negativt ju fler lärare som delar på ett arbetsrum. Ett annat resultat som undersökningen visar är att god isolering i arbetsrummet är viktigt ur två aspekter; Oljud utifrån gör lärare okoncentrerade och lyhördhet ut medför att lärare upplever rädsla att ofrivilligt bryta sekretess. Studiens begränsningar har diskuterats samt även förslag till vidare forskning
|
28 |
Vilka ledaregenskaper anser unga kvinnor vara förknippat med ett hälsosamt ledarskap?Hildingsson, Malin January 2012 (has links)
Ledarskap är av betydelse för arbetstagarens psykiska välbefinnande på arbetsplatsen. Sett till de som har lägst psykiskt välbefinnande är detta unga studerande kvinnor. Denna undersökning syftar därför till att undersöka vilka ledaregenskaper och ledarstilar som kvinnliga studenter i åldern 18-29 år anser är viktigast för att de ska uppleva psykiskt välbefinnande på sin framtida arbetsplats. För att besvara frågeställningarna utformades en enkät som lämnades ut till kvinnliga studenter i åldern 18-29 år. Respondenterna valdes ut genom ett konsekutivt urval. Resultatet visade att respondenterna verkade föredra vissa ledaregenskaper och ledarstilar framför varandra. Sett till ledaregenskaperna var bland annat ”kommunicerar på ett bra sätt”, ” tydlig information” och ”ger stöd till dig som anställd” de egenskaper som störst andel respondenter menade var mycket viktiga. Den ledarstil som hade störst andel svar i kategorin ”mycket viktigt” var en stödjande ledarstil. Dock hade fler ledaregenskaper och ledarstilar hög andel som svarade att de var mycket viktiga för respondenternas psykiska välbefinnande på deras framtida arbetsplats. Således anser kvinnliga studenter att flera ledaregenskaper och ledarstilar är av betydelse för deras upplevda psykiska välbefinnande.
|
29 |
Företagshälsa : - Vad gör att arbetsgivare väljer att bedriva företagshälsa i form av fysisk aktivitet under eller efter arbetsdagen? / Företagshälsa : - Vad gör att arbetsgivare väljer att bedriva företagshälsa i form av fysisk aktivitet under eller efter arbetsdagen?Ekman Hägglund, Cecilia, Junusova, Lilja January 2012 (has links)
Företagshälsa har utvecklats genom åren. Idag lägger arbetsgivarna större fokus på personalens välbefinnande och det förebyggande hälsoarbetet som exempelvis fysisk aktivitet under eller efter arbetstid. Bidragande orsaker till detta är den ökade arbetsrelaterade sjukfrånvaron samtidigt som stillasittande ökar på arbetsplatserna. Forskare rekommenderar att bryta långvarigt stillasittande med någon form av fysisk aktivitet. En genomsnittlig anställd spenderar en tredjedel av dagen på arbetet vilket gör arbetsplatsen till en viktig arena för hälsoarbete. Syftet med studien är att få djupare förståelse för arbetsgivarnas beslut av att bedriva företagshälsa i form av fysisk aktivitet under eller efter arbetsdagen. Informationen har erhållits genom intervjuer från sex företag som är indelade i två kategorier. De olika faktorerna som bidrog till arbetsgivarnas beslut och som framkom under intervjuerna var delaktighet, samhörighet, trivsel, glädje, kostnadseffektivt, lägre sjukfrånvaro, belastningsskador, stress, arbetsprestationer, livskvalité och individansvar. Informanterna likaväl som forskarna är oeniga om hur företagshälsan skall bedrivas för att vara mest kostnadseffektiv, vilket kan bero på de olika förutsättningar och arbetssituationer som företagen har. Dock behövs det mer forskning kring ämnet då de finns bristande kunskap inom området.
|
30 |
Organisatoriskt engagemang, arbetstrivsel och välbefinnande hos bemanningspersonalWolfers, Mariette January 2009 (has links)
Trots att bemanningsbranschen i Sverige ökat är kunskaperna om bemanningspersonal och deras speciella situation begränsade. Ett första syfte med studien var att undersöka om bemanningspersonal känner högre grad av organisatoriskt engagemang till bemanningsföretaget eller kundföretaget, då detta visat sig betyda mycket för viktiga beteenden hos tillfälligt anställda. Ett andra syfte var att undersöka om vissa utvalda variabler hade något samband med de anställdas välbefinnande, engagemang och arbetstrivsel. En webbenkät skickades ut till 138 arbetstagare anställda på ett mindre bemanningsföretag i Stockholm. Det visade sig att deltagarna kände mer organisatoriskt engagemang gentemot kundföretaget. Analyserna visade även att socialt stöd och rollkonflikt prediceradevälbefinnande.Anställningsbarhet,socialtstödoch anställningsotrygghet predicerade organisatoriskt engagemang gentemot kundföretaget,socialtstödprediceradeävenengagemangtill bemanningsföretaget. Samtliga fyra beroende variabler verkar vara av värde att undersöka i jakten på mer kunskap om tillfälliga anställningar.
|
Page generated in 0.0723 seconds