41 |
“Mer än att bara spela pingis och umgås" : En kvalitativ studie om fritidsgårdens funktion för ungdomar i Göteborgs stad, utifrån deanställdas perspektiv av Melinda Torosian & Sabrin Chibani.Torosian, Melinda, Chibani, Sabrin January 2024 (has links)
Denna uppsats utforskar hur fritidsgårdar, specifikt i utsatta områden i Göteborgs stad,påverkar ungas välbefinnande. Syftet med studien är att undersöka utifrån de anställdasperspektiv, fritidsgårdens betydelse för ungdomar och vad fritidsgården tillför till ungasvälmående.Den tidigare forskningen som presenteras i denna uppsats visar att fritidsgårdar främjarprosociala beteenden och ger en trygg plats för unga. Fritidsledarens demokratiska ledarskapoch starka relationer är centrala, och tillgången till kompetent personal är avgörande förfritidsgårdarnas positiva påverkan på ungdomars utveckling. Genom de semistruktureradeintervjuerna som genomfördes kunde vi få en inblick i personalens arbete och dess struktur föratt främja ungas välmående. Det som möjliggjorde utforskningen samt genereringen av nyainsikter utan förutfattade idéer var ett målstyrt urval med semistrukturerade intervjuer. För attanalysera och tolka resultatet användes teorier som "Socialt kapital" av Coleman (1988),Bourdieu (2001) och Bassani (2007), "KASAM" av Antonovsky (1991) samt "Socialtvälbefinnande" av Corey Lee Keyes (1998) som teoretiska ramverk. Resultaten, sompresenteras genom teman såsom fritidsgården, en plats för gemenskap, meningsfull fritid,relationsskapande, skapa trygghet och tillit, brist på tid och stöd, syftar till att fördjupaförståelsen för fritidsgårdarnas påverkan på ungas välbefinnande. Resultatet belyserfritidsgårdarnas signifikans i ungas liv, samt hur de, enligt de anställdas perspektiv, kan bidratill ungas välbefinnande. Genom att skapa relationer, stödja ungdomarna med olika verktyg ocherbjuda meningsfulla aktiviteter, bidrar personalen till att främja ungdomarnas välbefinnande.
|
42 |
Sambandet mellan generellt och områdesspecifikt välbefinnande : En jämförelse mellan män och kvinnorSelén, Anna January 2006 (has links)
<p>Vilka faktorer som påverkar vår upplevelse av välbefinnande och lycka väcker stort intresse hos människor. Upplevt välbefinnande (subjective well-being) kan definieras som en individs subjektiva uppfattning om sin livstillfredställelse. Grunden för denna uppfattning bygger på hur den enskilda individen skattar och utvärderar sitt liv. Stabilitet i upplevt välbefinnande påverkas av såväl situationsbundna faktorer som personlighet och affekt. Syftet med denna kvantitativa rapport var att utifrån data från forskningsprogrammet IDA undersöka sambandsstrukturen mellan de olika delarna i begreppet upplevt välbefinnande: områdesspecifikt välbefinnande å ena sidan och generellt välbefinnande med allmän livstillfredställelse, positiv affekt och negativ affekt å andra sidan. Samt att hitta eventuella könsskillnader i dessa samband. Resultatet visade på starka samband mellan generellt och områdesspecifikt välbefinnande. Det allra starkaste sambandet konstaterades mellan tillfredställelse med familjeliv och allmän livstillfredställelse. Sambandet mellan yttre villkor för arbetstillfredställelse och generellt välbefinnande var starkare för män än för kvinnor, medan partialsambandet mellan tillfredställelse med partnerrelation och allmän livstillfredställelse var starkare för kvinnor. Diskussion förs kring resultatens överensstämmelse med tidigare forskning.</p>
|
43 |
Sambandet mellan generellt och områdesspecifikt välbefinnande : En jämförelse mellan män och kvinnorSelén, Anna January 2006 (has links)
Vilka faktorer som påverkar vår upplevelse av välbefinnande och lycka väcker stort intresse hos människor. Upplevt välbefinnande (subjective well-being) kan definieras som en individs subjektiva uppfattning om sin livstillfredställelse. Grunden för denna uppfattning bygger på hur den enskilda individen skattar och utvärderar sitt liv. Stabilitet i upplevt välbefinnande påverkas av såväl situationsbundna faktorer som personlighet och affekt. Syftet med denna kvantitativa rapport var att utifrån data från forskningsprogrammet IDA undersöka sambandsstrukturen mellan de olika delarna i begreppet upplevt välbefinnande: områdesspecifikt välbefinnande å ena sidan och generellt välbefinnande med allmän livstillfredställelse, positiv affekt och negativ affekt å andra sidan. Samt att hitta eventuella könsskillnader i dessa samband. Resultatet visade på starka samband mellan generellt och områdesspecifikt välbefinnande. Det allra starkaste sambandet konstaterades mellan tillfredställelse med familjeliv och allmän livstillfredställelse. Sambandet mellan yttre villkor för arbetstillfredställelse och generellt välbefinnande var starkare för män än för kvinnor, medan partialsambandet mellan tillfredställelse med partnerrelation och allmän livstillfredställelse var starkare för kvinnor. Diskussion förs kring resultatens överensstämmelse med tidigare forskning.
|
44 |
Omvårdnadsåtgärder för ett främjat välbefinnande : Den subjektiva upplevelsen hos personer med demenssjukdom / Care-interventions for the improvement of wellbeing : The subjective experience of people with dementiaKjellsson, Evelina, Johanna, Axéll January 2016 (has links)
Bakgrund: Idag lever ca 160.000 människor i Sverige med demenssjukdom. Det finns en rad olika demenssjukdomar där Alzheimers sjukdom är den vanligaste. För att personer med demenssjukdom ska känna välbefinnande, rekommenderas en anpassad omvårdnad utifrån de nationella riktlinjerna inom demensvård. Det finns endast ett fåtal kvalitativa studier som behandlar vilka omvårdnadsåtgärder som kan tillämpas för att främja välbefinnande hos personer med demenssjukdom. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder som främjar välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med deduktiv ansats utifrån Kitwood och Bredin’s modell om välbefinnande hos personer med demenssjukdom gjordes. Resultat: Det finns olika omvårdnadsåtgärder som främjar välbefinnandet. De aktiviteter som framkommer i studien är bland annat musikterapi och sysselsättningar så som träningsprogram. Slutsats: För att främja välbefinnande hos PD krävs en personcentrerad vård där sjuksköterskan tar tillvara på personens livberättelse och utefter denna anpassar omvårdnadsåtgärder. Vidare kvalitativ forskning behövs för att föra fram den subjektiva upplevelsen hos personer med demenssjukdom angående omvårdnadsåtgärder som främjar ett upplevt välbefinnande.
|
45 |
Mödrars iakttagelser av tecken på ångest och sömnsvårigheter hos sina döttrarElvelind, Malin January 2016 (has links)
Genusskillnader i det psykiska välbefinnandet är vida dokumenterat bland ungdomar i nionde klass. Flickor mår sämre än pojkar. Föräldrarnas roll och i synnerhet mödrarnas roll har visats vara starkt bidragande till det psykiska välbefinnandet. Ångest och sömnsvårigheter är två psykiska tillstånd som nationellt ses som folkhälsoproblem. Syftet med studien har varit att undersöka mödrars iakttagelser av tecken på ångest och sömnsvårigheter hos sina döttrar. Den metod studien utgått ifrån var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har utförts. Fyra mödrar boende i en medelstor stad i Sverige med en dotter i nionde klass har deltagit. Resultatet visade att de flesta mödrar uppfattade sig ha sett tecken på ångest och/eller sömnsvårigheter. Det var också vanligare att mödrar såg tecken på ångest än sömnsvårigheter. Mödrarna uppfattade därtill svårigheter med att förklara innebörden av ångest och sömnsvårigheter. Slutsatsen av studien visar att mödrarna hade en uppfattning om hur ångest och sömnsvårigheter skulle yttras hos deras döttrar. Mödrarna i studien såg fler tecken för ångest än sömnsvårigheter och ångest uppfattades mer förekommande.
|
46 |
Könsskillnader i välbefinnande : Jämförelse mellan individer på arbetsledande positionerTran, Tu-Kien January 2016 (has links)
Svårigheter att hitta balansen mellan familjelivet och arbete kan vara en anledning till att rollkonflikter uppstår och leder till sämre välbefinnande. Det jämställdhetspolitiska målet i Sverige ger kvinnor större chans att delta i utformningen av samhället och subventionerad förskoleverksamhet och lagstadgad rätt till deltid underlättar barnomsorg och ger stöd för föräldrar att kunna kombinera arbete och familjelivet, samt att anta karriärmöjligheterna. Studier har visat samband mellan individers välbefinnande och arbetsförhållanden, samt familjeförhållanden, men det är få studier som jämför detta samband bland individer i högre arbetspositioner. I denna studie ligger fokus på sambandet mellan arbetsförhållanden, familjeförhållanden och välbefinnandet hos chefer i Sverige, och om sambanden kan förklara könsskillnaden i välbefinnande. Genom att tillämpa teorin om konflikt mellan arbete och familj, Work-Family Conflict, fördjupas förståelsen för hur arbetsförhållanden och familjeförhållanden skapar rollkonflikter som sedan påverkar välbefinnandet. Genom linjära regressionsanalyser av data från Levnadsundersökningen (LNU) indikerar studiens resultat att familjeförhållanden inte visar någon betydelse för chefers välbefinnande och därför inte heller på könsskillnaden i välbefinnande. Däremot visar resultaten att chefer som arbetar färre timmar och är mer missnöjd med sin lön har ett sämre välbefinnande. Resultaten visar att kvinnliga chefer både arbetar färre timmar och är mer missnöjd med sin lön i större utsträckning än manliga chefer, vilket förklarar en del av könsskillnaden i välbefinnande.
|
47 |
”Har glasögon” - Omvårdnad och dokumentation av patienters synförmåga inom geriatrisk vård / “Wearing glasses” - Nursing and documentation of patient’s visual function at geriatric wardsAndersson, Sofia, Damm, Cecilia, Johansson, Elin January 2016 (has links)
No description available.
|
48 |
Deltidsarbete och psykiskt välbefinnande på den svenska arbetsmarknadenCarlsén, Fredrika, Spaak, Caroline January 2016 (has links)
Syftet med denna uppsats är att studera psykiskt välbefinnande i relation till deltidsarbete och anställningsform via kvantitativ analys. Studien baseras på data från Levnadsnivåundersökningen 2010 och innefattar anställda kvinnor och män i åldern 19-65. Den teoretiska utgångspunkten är Standings teori om prekariatet, en ny samhällsklass som kännetecknas av osäkerhet i anställningar. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan osäkra anställningar och psykisk ohälsa, men det saknas forskning på just deltidsarbete och psykisk ohälsa, vilket motiverade oss att göra denna studie. För att undersöka hur sannolikheten att lida av psykisk ohälsa/nedsatt psykiskt välbefinnande ser ut för olika grupper tillämpades logistisk regression. Som beroende variabel användes ett befintligt index för psykiskt välbefinnande, som sedan analyserades mot ett antal oberoende variabler, främst deltid, kön, ålder och klass. Resultatet visar att kvinnor jobbar deltid i högre utsträckning än män, och att de även löper högre risk att ha nedsatt psykiskt välbefinnande i jämförelse med män.
|
49 |
Betydelsen av personlig kontroll : en kvantitativ studie om könsskillnader i upplevd personlig kontroll och psykiskt välbefinnandeBergman, Tova January 2016 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av den personliga kontrollen för det psykiska välbefinnandet, samt om det finns någon könsskillnad i betydelsen av den. Med utgångspunkt i teorin om resursersättning, som antar att utbildning har större positiv effekt på det psykiska välbefinnandet för kvinnor än för män, formuleras ett antal frågeställningar om huruvida den personliga kontrollen har större positiv inverkan på kvinnors nivå av psykiska välbefinnande jämfört med män. Genom multipla linjära regressionsanalyser baserade på data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010, undersöks 4306 män och kvinnor. Resultaten av analyserna visar på att den personliga kontrollen har större inverkan på kvinnors nivå av det psykiska välbefinnandet jämfört med män, trots att kvinnor generellt har lägre nivåer av både psykiskt välbefinnande och personlig kontroll, samt att kvinnor som inte arbetar i högre grad behöver förlita sig på den personliga kontrollen för att må bra psykiskt. Dessa resultat ger stöd åt att tro att den personliga kontrollen, i linje med resursersättningsteorin, används för att känslomässigt och mentalt täcka upp för sådana socioekonomiska resurser som brister.
|
50 |
Palliativ omvårdnad kan främja välbefinnandet hos patienter med cancer / Palliative care can promote well-being for patients with cancerHöglund, Therese, Walter, Emelia January 1900 (has links)
I vården möter sjuksköterskorpalliativa patientermed cancer i stor utsträckning. Cancer är en utav världens vanligaste sjukdomar vilkenmedför stort lidande och dödlighet. Syftet med studien var att beskrivahur palliativ omvårdnad kan främja välbefinnandethospatienter med cancer.Metoden som användes var en litteraturstudie där 11 artiklar valdes ut och granskades. I resultatet framkom fem teman; Vikten av kunskap inom palliativ omvårdnad, Omvårdnadsåtgärder för ökat fysiskt välbefinnande, Omvårdnadsåtgärder för ökat psykiskt välbefinnande, Vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska samtVikten av sociala relationer för ökat välbefinnande.I studien av dessa teman framkom viktiga faktorer som syftar till att främja patientens fysiska, psykiska, existentiella, spirituella och sociala välbefinnande. Dessa faktorer är: symtomlindring, goda relationer mellan sjuksköterskor-patienter, sjuksköterskor-närstående samt patienter-närstående, hantering av existentiella och spirituella problem, sjuksköterskors kunskap om cancer och palliativ omvårdnad, sjuksköterskorsstöd till patienteroch närstående samt att sjuksköterskor har ett holistiskt förhållningssätt.
|
Page generated in 0.0397 seconds