Människor har ett behov av delaktighet i sociala sammanhang, att ha meningsfulla relationer till andra individer. Detta är en förutsättning för ett gott socialt välbefinnande. Den här studien undersöker ifall internetcafeér kan ha betydelse för det sociala välbefinnandet hos individer. Datainsamlingen gjordes genom observationer, intervju samt fokusgruppdiskussioner. Datan analyserades enligt etnografisk metodansats med induktiv kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i indelningen i kategorier som på olika sätt berör det sociala välbefinnandet. Resultatet från den här studien visar att internetcafeér har positiv betydelse för det sociala välbefinnande hos vissa individer. Slutsatsen är att internetcaféer kunna fungera som en hälsopedagogisk arena för främjandet av detta välbefinnande.

Bakgrund: Forskning påvisar på skolor som arbetsplats en ökad stressnivå och minskat välbefinnande. Fokus i denna studie var utifrån detta att undersöka hur rektorn i sin ledarroll resonerade kring motivation och personalens välbefinnande på arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns förståelse av dessa begrepp ansågs vara ett redskap i den kommunala grundskolan för att utveckla sin personal. Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade välbefinnande på arbetsplatsen. Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Studien hade ett salutogent teoretiskt perspektiv. Resultat: Rektorerna såg motivation och välbefinnande som viktiga drivkrafter. Deras personal drevs av en växelverkan mellan inre och yttre faktorer och rektorerna uppgav att de i sin ledarroll behövde vara tillgängliga och lyhörda. Formella och informella möten framhölls av rektorerna som den främsta resursen i att påverka, uppmuntra och se personalens behov. Tillit, relation och delaktighet sågs som grundförutsättningar för skapandet av motivation och välbefinnande. Slutsats: Rektorerna upplevde att de med hänsyn till inre-, yttre påverkansfaktorer samt mål och uppdrag, hade en stor påverkan på sin personal. De strävade efter att åstadkomma en arbetsplats som också skapade motivation och välbefinnande. Nyckelord: Motivation, välbefinnande, motivational workplace, motiverande ledarskap, salutogenic, health

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidspedagoger använder utomhuspedagogik i sitt arbete, tankarna bakom, och hur de ser på utevistelse i relation till barns välbefinnande. I processen har det funnits en fallstudie där forskarna beskriver naturens inverkan på vår hälsa samt några argument för utomhuspedagogik från läroplanen. Min metod var att intervjua tre fritidspedagoger som är aktiva både i skolan och på fritidsgårdar. Resultaten visar att fritidspedagogerna känner starkt för utomhuspedagogik och för samtliga gäller kontinuitet i skolans verksamhet. Deras huvudsakliga syfte är att skapa nya metoder för att bredda barnens perspektiv och att befästa kunskaper. Resultatet visar också att fritidspedagogerna anser att utomhuspedagogik är relevant för barns hälsa och välbefinnande, men deras tankar kring detta är delade.

Bakgrund:   Parkinsons sjukdom är en vanlig obotlig neurologisk sjukdom. Sjukdomen   innebär en långsam försämring livet ut. Både motoriska och icke-motoriska   symtom har stor inverkan på drabbades livsvärld även om det finns lindrande   läkemedel. Syfte:   Syftet är att undersöka hur personer med Parkinsons sjukdom hanterar sin   sjukdom och finner välbefinnande trots sjukdom. Metod:   Studien har en kvalitativ ansats och baseras på fem stycken självbiografier   skrivna av personer med Parkinson sjukdom. Texten har analyserats med   kvalitativ innehållsanalys. Resultat:   Tre huvudkategorier framkom: ”Att få sjukdomen – en resa mot insikt och   kunskap”, ”Ett nytt sätt att leva” och ”Omgivningens betydelse”. Att   acceptera sjukdomen var en process som kunde ta tid. Behov och vilja att lära   sig varierade och ändrades efterhand. Med sjukdomen kom nya behov av att vila   mer och att planera och prioritera sin tid. En positiv attityd och humor var   vanligt att ta till. Familj och vänner gav både stöd och ökade   välbefinnandet. Slutsats:   I mötet med personer med Parkinsons sjukdom är det viktigt att känna av och   anpassa sig till var den personen befinner sig i sin hälsoprocess. Att   uppmuntra till att personen själv testar sig fram och själv söker information.   Det är även viktigt att inkludera närstående om detta är aktuellt då dessa   ofta spelar stor roll för hantering och välbefinnande.

Bakgrund: Inom hälso- och sjukvården syftar begreppet livskvalitet till att leva ett gott liv. Vårdandets syfte är att lindra lidande och finna vägar till att möjliggöra välbefinnande, vilket kan upplevas trots närvaro av till exempel sjukdom och lidande. I Sverige drabbas årligen mellan 1800 och 4000 människor av frakturer i kotpelaren till följd av trauma, där omkring 120 människor får en ryggmärgsskada som följd. Beroende på skadans lokalisation och utbredning kan det resultera i fysiska konsekvenser som förlamning och ett liv i rullstol. Traumat i sig kan dessutom innebära psykologiska följder som exempelvis depression. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att beskriva livskvalitet och välbefinnande hos människor med traumatisk ryggmärgsskada. Metod: Systematisk litteraturöversikt baserad på åtta vetenskapliga artiklar som hämtats från databaserna CINAHL, psycINFO och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med en modifierad latent innehållsanalys respektive syntetisk metod. Resultat: Resultatet visade att livskvalitet var ett svårdefinierat begrepp som upplevdes unikt och det grundade sig bland annat i personliga erfarenheter. I resultatet framkom flertalet bidragande faktorer för vad som utgör livskvalitet och välbefinnande hos människor med traumatisk ryggmärgsskada. Några positiva faktorer som framkom var acceptans och anpassning till det nya livet, möjlighet till sysselsättning samt stöd från familj och omgivning. Det framkom även faktorer som negativt påverkade upplevelsen av livskvalitet och välbefinnande, som till exempel begränsningar i samhället och en känsla av att bli stämplad av omgivningen. Slutsats: Med utgångspunkt i resultatet identifierades stöd från omgivningen och anpassning till den nya livssituationen som centrala delar för positiv upplevelse av livskvalitet och välbefinnande. Begränsningar, otillgänglighet i samhället och känsla av att betraktas som annorlunda var erfarenheter som negativt påverkade livskvalitet och välbefinnande. Dock identifierades endast ett fåtal faktorer som beskrev välbefinnande. Med mer kunskap om vad välbefinnande och livskvalitet innebär för människor med traumatisk ryggmärgsskada skulle sjuksköterskan och samhället kunna bemöta dem på ett annorlunda sätt.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i Sverige och hos den yrkesverksamma befolkningen, i åldrarna 20–69 år, är en stor del av sjukfrånvaron kopplad till arbetsrelaterad stress. Att upprätthålla och förbättra medarbetarnas välbefinnande är en viktig komponent kring psykisk ohälsa och sjukfrånvaro i arbetslivet. En rapport av Försäkringskassans finns ett stort behov av kunskap om möjliga åtgärder för att motverka psykisk ohälsa. Syfte:Föreliggande studies syfte är att undersöka anställdas upplevelser av huruvida deras arbetsrelaterade välbefinnande har påverkats av att ha använt ett kombinerat verktyg för välbefinnande. Metod: Studiens datamaterial har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och resultatet har tagits fram genom tematisk analysmetod. Resultat:Resultatet av studien visade att respondenterna upplevde att deras välbefinnande på arbetet hade förbättrats efter att ha använt verktyget, detta på grund av att de fått nya insikter, upplevde minskad stress, mer återhämtning och ökad fysisk aktivitet. Vidare går det att utläsa av resultatet att dessa delar har lett till att respondenterna har mer energi, är mer produktiva och mår bättre på arbetet. Slutsats: Denna studie bidrar med kunskap och ger en djupare förståelse gällande hur anställda upplever hur deras välbefinnande på arbetet påverkats av att använda ett kombinarerat interventionsverktyg. Dock bör resultaten tolkas med försiktighet på grund av begränsad överförbarhet till arbetslivet i stort. Verktyget kan vara till hjälp för arbetsgivare att arbeta strategiskt med välmående och arbetsmiljöfrågor. Resultatet bidrar till ett hälsofrämjande perspektiv genom att medvetandegöra faktorer som kan främja välbefinnande på arbetet. Om medarbetare mår bra skulle detta kunna påverkar sjukfrånvaron, personalomsättning och lönsamheten på organisationsnivå.

Depression är ett globalt folkhälsoproblem med cirka 350 miljoner drabbade, där mindre än hälften av alla med diagnosen får behandling. Depression kan beskrivas med två huvudkriterier: nedstämdhet och minskat emotionellt engagemang. Behandlingen vid depression kan vara är antidepressiva läkemedel, ECT-behandling och olika beteendeterapier. Fysisk aktivitet har positiva effekter på stämningsläge och livskvalité. Motiverande samtal kan användas för att uppnå en beteendeförändring hos en person. Omvårdnadsteoretikerna Virginia Henderson och Dorotea Orem har teorier för hur sjuksköterskans roll vid egenvård. Syftet med studien är att undersöka om sjuksköterskan kan använda fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd vid depression för att främja livskvalité och välbefinnande. Kandidatuppsatsen är en litteraturstudie med utgångspunkt i Friberg (2012). Artiklarna är hämtade från tre databaser och är både kvantitativa och kvalitativa. Totalt användes 14 artiklar. Inklusionskriterierna var publiceringsdatum mellan 2005-2015 samt ungdomar och vuxna som har en depressionsdiagnos. Fysisk aktivitet vid depression ger ett ökat välbefinnande och en bättre livskvalité. Resultatet talar för att ha en mentor som stöd vid träningen samt gruppträning gav en bättre motivation och ett förbättrat humör. För sjuksköterskor är det viktigt att stödja patienten vid egenvård. Fysisk aktivitet kan ge ett ökat empowerment eftersom patienten kan utföra aktiviten på egen hand. Sjuksköterska bör finnas med och motivera patienten till att nå uppsatta mål. För att hjälpa patienten att utvecklas är undervisning viktigt. Sjuksköterskan kan genom undervisning hjälpa patienten att bli fysisk aktiv och därigenom främja livskvalité och välbefinnande.

Bakgrund: Cancer är idag en vanligt förekommande sjukdom i alla dess former. I samband med en cancersjukdom förändras en människas livssituation och det uppstår ett stort psykiskt lidande för patienten. Det kan då vara svårt att uppleva välbefinnande och livsglädje. Syfte: Syftet var att undersöka vad som kan bidra till att patienter upplever välbefinnande och livsglädje i samband med en cancersjukdom. Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod. Datainsamlingen bestod av fem självbiografier och en manifest innehållsanalys gjordes. Resultatet är uppbyggt efter de meningsbärande enheter som valts ut från självbiografierna (Granskär och Höglund-Nielsen, 2013). Resultat: Resultatet bestod av fyra huvudkategorier, samt sex underkategorier som beskrev bidragande faktorer till upplevelsen av välbefinnande och livsglädje hos cancerpatienter. Dessa presenteras som; Kärlek: Stöd och omtanke från nära och kära. Förtroende: Tillit och trygghet till vårdare. Identitet: Behålla sina fritidsintressen och vardagsrutiner, behålla sin personlighet. Hopp: Finna kämparglöd, Tankar om framtiden. Slutsats: Att känna välbefinnande och livsglädje är av stor vikt för att lindra lidande och uppleva hälsa. Sjukdomen för med sig stora påfrestningar och det var med hjälp av anhöriga, vårdpersonal, hopp, bevaring av personlighet, fritidsintressen samt vardagsrutiner som det blev möjligt att uppleva välbefinnande och livsglädje trots sjukdom för cancerpatienterna.

Ensamhet, hälsa och välbefinnande är en subjektiv känsla. Unik för var och en och hör samman med livskvalité. För att uppleva livskvalité är det viktigt att vara i balans, känna sig betydelsefull och finnas i ett sammanhang. Dessa faktorer måste vara sammanflätade enligt KASAM (Känsla av sammanhang) för att hälsa ska uppnås. För att möta den äldre människan är det viktigt att se till livsvärldsperspektivet för att främja hälsa och välbefinnande. Syftet är att undersöka upplevelsen av ensamhet hos äldre. Axelssons (2013) modell för systematiska litteraturstudier har använts för analys av kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Ur resultatet framkom två teman; känsla av övergivenhet och känsla av frihet. Förlust att partner, avsaknad av meningsfulla aktiviteter och vara utanför ett sammanhang gör att äldre personer över 65 år ofta känner sig ensamma. Det finns olika sätt att se på ensamheten. Den kan ge en känsla av frihet och är då positiv, men också negativ då den är fylld av krav och svår att hantera. För att minska ensamheten är det viktigt med meningsfulla aktiviteter, vilket bidrar till att känna delaktighet, liksom betydelsefulla vänner och familj. Att vara aktiv med trädgårdsarbete, men även de som har ägnat sig åt tv-spel tillsammans med andra och har sällskapsdjur upplever mindre ensamhet och ett större välbefinnande.

<p>Trots att bemanningsbranschen i Sverige ökat är kunskaperna om bemanningspersonal och deras speciella situation begränsade. Ett första syfte med studien var att undersöka om bemanningspersonal känner högre grad av organisatoriskt engagemang till bemanningsföretaget eller kundföretaget, då detta visat sig betyda mycket för viktiga beteenden hos tillfälligt anställda. Ett andra syfte var att undersöka om vissa utvalda variabler hade något samband med de anställdas välbefinnande, engagemang och arbetstrivsel. En webbenkät skickades ut till 138 arbetstagare anställda på ett mindre bemanningsföretag i Stockholm. Det visade sig att deltagarna kände mer organisatoriskt engagemang gentemot kundföretaget. Analyserna visade även att socialt stöd och rollkonflikt predicerade välbefinnande. Anställningsbarhet, socialt stöd och anställningsotrygghet predicerade organisatoriskt engagemang gentemot kundföretaget, socialt stöd predicerade även engagemang till bemanningsföretaget. Samtliga fyra beroende variabler verkar vara av värde att undersöka i jakten på mer kunskap om tillfälliga anställningar.</p>