Bakgrund: Kronisk njursvikt innebär att något står fel till i njurarnas funktion och patienterna kan bli beroende av livsuppehållande dialysbehanling. I oktober 2010 var det 592 personer med njursvikt i Sverige som var uppsatta på väntelistan för en njurtransplantation. Att vara uppsatt på väntelista samt att gå i dialys innebär en stor förändring i livet för patienterna. De blir begränsade i sin livssituation och de måste alltid vara tillgängliga om det skulle bli deras tur att genomgå en njurtransplantation. Syfte: Syftet var att genom en intervjustudie beskriva patienters upplevelser av att vänta på en njurtransplantation. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats, med information hämtad från fem informanter som har erfarenhet av att ha väntat på minst en njurtransplantation. Intervjuerna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visade att informanterna i väntan på en njurtransplantation upplevde att livet förändrades, känslor av ovisshet, hoppfullhet samt en känsla av att väntan är hanterbar. Slutsats: Väntan på en njurtransplantation kan vara i flera år och innefattar både positiva och negativa upplevelser. Likheter från denna studie ses även i andra patientgrupper som väntar på en lever eller ett hjärta, men det krävs mer forskning inom ämnet för att finna ytterligare likheter och skillnader emellan patientgrupperna.

Bakgrund: På grund av bristen på organdonatorer globalt idag tvingas flera patienter i behov av transplantation vänta länge på en operation. Väntan på livsavgörande besked av detta slag har visat sig innebära fysiskt och emotionellt lidande för patienterna och deras anhöriga.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vänta på transplantation av vitala organ. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes utifrån 12 vetenskapliga originalartiklar, som analyserades med en induktiv kvalitativ ansats. Resultat: Patienternas erfarenheter sammanfattades och beskrevs i fem kategorier: Förändrad självbild, Att leva i väntan, Strategier för att uthärda, Källor till styrka samt Ljuset i slutet av tunneln. Resultatets huvudfynd ansågs vara att ovissheten utgjorde kärnan i väntan på organtransplantation, att anhöriga spelade en avgörande roll för patientens erfarenheter och att en känsla av mening och sammanhang krävdes för att patienterna skulle uthärda och känna hopp under väntan. Slutsats: Patienternas erfarenheter av väntan på organtransplantation visade sig innebära lidande i olika former. Genom att undersöka patienternas känsla av sammanhang, om de uthärdar eller lider emotionellt samt vilka strategier de använder för att underlätta väntan kan sjuksköterskan få tillgång till de redskap som krävs för att lindra detta lidande. Om sjuksköterskan antar ett familjefokuserat omvårdnadsperspektiv kan väntan underlättas för patienterna och deras anhöriga.

Detta examensarbete är en undersökning och projekterande av ett krematorium på en angiven tomt vid Norra Begravningsplatsen i Stockholm. Som gestaltningsgrepp har programmet och vissa valda begrepp legat i fokus. Ett krematorium som väntar.  Går det att gestalta en anläggning som tillåter väntan men också åskådligör ett tekniskt förlopp?  Undersöka byggnadens cykel och händelser genom att formulera dess takt, tempo, långsamhet och paus?  En byggnad gestaltad ur takt och process, sammanflätad av funktion och energi, väntan och bearbetning, minnen och avslut.  En byggnad som... pausar & arbetar... i tid, och över tid. Byggnadens flöden bestående av kista, anhörig och arbetare måste förenas, processas, behandlas och förvaras, för att slutligen lämna över det som blir kvar.   En väntan på ett farväl, där tempo och dess spår blir struktur. / An investigation and projecting of a crematorium at Norra Begravningsplatsen, Stockholm. I've worked specially with the programe, trying to analyze the buildings functions. Later on I have chosen certain concepts I've found intresting and have tried to build my design through them. A crematorium which waits.  Is it possible to form a creamtorium which allows waiting but also reveals its inner industrial and technical processes? Investigate its cycles and events by formulate its tempo generated by work and paus, acceleration and slowness. Create a building formed by its pace and process, interlaced by function and energy, waiting and processing, memories and farewells.  A building which... pauses & functions... in time, over time. The circulations consisting of the coffin, the worker, and the visitor, need to function in a parallell way, need to be joined, processed, used and stored, and in the end bring the final leftovers. In waiting for a farewell, where tempo and its traces becomes the structure.

<p>I dagsläget väntar ett stort antal patienter på ett nytt organ. Transplantationen är en påfrestande process i vilken närstående har en betydande roll. Upplevelser av att vänta på en organ¬transplantation och hanterings¬strategier skiljer sig mellan individer. Syftet var att belysa närståendes upplevelser och hanteringsstrategier under pre¬transplantations¬tiden. Litteraturstudien genom¬fördes genom granskning av 13 vetenskapliga artiklar, varav sju var kvalitativa och sex kvantitativa. Resultatet visade närståendes upplevelser relaterade till vården, stöd från omgivningen och väntan. De närståendes hanterings¬strategier sågs relaterade till tro, kontroll och distans. Ur resultatet framkom att stöd från vård¬personal ibland var bristande och att närstående upplevde ökad belastning både ekonomiskt och arbetsmässigt. Närstående beskrev även en känsla av ovisshet som mycket påfrestande. Gudstron användes som en hanterings¬strategi och var viktig för att behålla hoppet. Planering tillämpades av närstående med goda resurser men upplevdes svårt när de kände att de bara kunde leva en dag i taget. En del närstående uttryckte ett kontroll¬behov av att vaka över den sjuke. Med mer utbildning om närstående för sjuksköterskan kan om¬händer¬tagandet av närstående i väntan på organtransplantation bli bättre. Ytterliggare forskning bör fokusera på männens roll som närstående, hela familjers upplevelser och interventioner för att underlätta för närstående.</p>

I dagsläget väntar ett stort antal patienter på ett nytt organ. Transplantationen är en påfrestande process i vilken närstående har en betydande roll. Upplevelser av att vänta på en organ¬transplantation och hanterings¬strategier skiljer sig mellan individer. Syftet var att belysa närståendes upplevelser och hanteringsstrategier under pre¬transplantations¬tiden. Litteraturstudien genom¬fördes genom granskning av 13 vetenskapliga artiklar, varav sju var kvalitativa och sex kvantitativa. Resultatet visade närståendes upplevelser relaterade till vården, stöd från omgivningen och väntan. De närståendes hanterings¬strategier sågs relaterade till tro, kontroll och distans. Ur resultatet framkom att stöd från vård¬personal ibland var bristande och att närstående upplevde ökad belastning både ekonomiskt och arbetsmässigt. Närstående beskrev även en känsla av ovisshet som mycket påfrestande. Gudstron användes som en hanterings¬strategi och var viktig för att behålla hoppet. Planering tillämpades av närstående med goda resurser men upplevdes svårt när de kände att de bara kunde leva en dag i taget. En del närstående uttryckte ett kontroll¬behov av att vaka över den sjuke. Med mer utbildning om närstående för sjuksköterskan kan om¬händer¬tagandet av närstående i väntan på organtransplantation bli bättre. Ytterliggare forskning bör fokusera på männens roll som närstående, hela familjers upplevelser och interventioner för att underlätta för närstående.

Att arbeta som anestesisjuksköterska innebär ett flertal möten med patienter under varje arbetspass. Ibland medför mötet med patienten en större utmaning då många patienter är oroliga inför sitt ingrepp. Anestesisjuksköterskan måste kunna anpassa sitt arbetssätt efter situationen och kunna bemöta patientens oro på ett bra sätt. Det är därför viktigt att undersöka hur patienterna upplever bemötandet för att få ytterligare förståelse för hur ett gott bemötande som inger trygghet kan se ut. Forskning visar även att oro kan påverkas av vårdmiljön. Hur upplever patienterna vårdmiljön preoperativt? Syftet med denna studie var att få kunskap om patienters upplevelser av bemötandet och vårdmiljön under den preoperativa fasen. Studien är kvalitativ och resultatet är baserat på intervjuer av nio informanter. Analysen har skett med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet redovisas genom två domäner; ”Bemötande” och ”Vårdmiljö” där sex kategorier har framträtt; ”Professionalism hos personalen”, ”Känna förtroende för personalen”, ”Att bli bekräftad”, ”Den fysiska miljön”, ”Den upplevda atmosfären” och ”En annan utformning av vårdmiljön”. De två domänerna, bemötande och vårdmiljö, går hand i hand vilket både framgår i resultatet och i ett flertal studier. Även om informanterna inte upplevde vårdmiljön som optimal vägde personalens bemötande upp helhetsupplevelsen av den preoperativa fasen. Resultatet visar bland annat att de flesta informanterna upplevde att de blev väl bemötta och kände sig trygga. En aspekt som framkommer är dock att personalen behöver bli bättre på att informera om eventuell väntetid och bekräfta patienten i väntrummet. Patienterna i denna studie upplevde även att de kände sig utlämnade efter att de bytt om till patientkläderna.

En väntan på hjärttransplantation skapar begränsningar i livet. För en patient med grav hjärtsjukdom där överlevnadstiden förväntas vara kortare än ett år och ingen annan behandling är möjlig, varken medicinsk eller kirurgisk, kan en hjärttransplantation vara enda utvägen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur patienter upplever tiden innan en hjärttransplantation.   Metod: En litteraturstudie som var utformad enligt Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökningar genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO som resulterade i 10 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Litteraturstudiens resultat presenteras i fyra huvudkategorier. Huvudkategori “En förlorad verklighet” med underkategorier ”Att leva i ovisshet”, ”Ångest och depression” samt ”Begränsningar i vardagen”. De andra huvudkategorierna var “Omgivningens betydelse”, “Omvårdnadens betydelse” samt “Förtröstan”.  Slutsats: Det identifierades att tiden i väntan på ett nytt hjärta var fylld av ovisshet, ångest och depression. Patienterna upplevde olika resurser som varit till hjälp under väntetiden. Det var av vikt att sjuksköterskan tog sig tid och hade tålamod. De patienter som såg en framtid efter hjärttransplantationen upplevde att de hade en bättre hantering av väntetiden.

Bakgrund: Att vänta på en elektiv operation förknippas med upplevelser av depression och oro. Patienter med aortaaneurysm uttrycker att sjukdomen bidrar till begränsningar i livet, trots avsaknad av fysiska symtom. Informationen anses också vara bristfällig innan operationen samt att det är svårt att få kontakt med sjukvården för att kunna ställa frågor. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vänta på en operation av aortaaneurysm eller aortadissektion samt utröna vilket stöd som behövs för att underlätta väntan för dessa patienter. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes med tio informanter som genomgått elektiv operation av aortaaneurysm eller aortadissektion. En manifest innehållsanalys utfördes. Resultat: Informanterna beskrev både positiva och negativa aspekter under väntan inför operation. Detta kunde exempelvis vara att det både fanns känslor av oro men även känslor av lugn under väntan. Även påverkan på livet ansågs vara liten respektive stor där det till exempel upplevdes svårt att planera för aktiviteter. Den information som levererades ansågs vara både tillfredsställande och otillräcklig. Slutsats: Det finns ett behov av att patienter som väntar på en operation av aortaaneurysm eller aortadissektion får korrekt information. Genom att utveckla en organisationskultur som tillåter ett individuellt anpassat stöd där all vårdpersonal har ett ansvar kan det förbättra välmåendet hos dessa patienter.

Bakgrund: En hjärttransplantation kan bli aktuell när patienten har en allvarlig hjärtsjukdom som inte längre kan behandlas medicinskt eller kirurgiskt. Hjärttransplantation beskrivs som sista utvägen för överlevnad och processen som leder upp till transplantation kan innebära en omständlig väntan. Under väntan präglas patienten av en uppsjö av olika känslor med påverkan på den fysiska, psykiska och sociala tillvaron. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vänta på hjärttransplantation. Metod: Metoden disponerades av en allmän litteraturstudie med ett systematiskt tillvägagångssätt. Sökningar av empiriska kvalitativa studier publicerade mellan 2012–2020, utfördes i omvårdnadsvetenskapliga databaser som Cinahl Complete, Pubmed och PsycINFO. Till granskningen användes HKR:s granskningsmall för kvalitativa studier. Analysprocessen inspirerades av Fribergs trestegsmodell. Resultat: Resultatet visade på att väntan inför hjärttransplantation medförde en existentiell kris och psykisk påfrestning, vilket orsakades av ovisshet och rädsla för att dö. Under väntan upplevdes jämväl olika former av begränsningar såsom fysiska, sociala och ekonomiska. I samband med detta förekom en förändring av identitet till följd av den svåra transplantationsprocessen. Diskussion: Metoddiskussionen utgjordes av Shentons trovärdighetsbegrepp: tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet samt överförbarhet. I resultatdiskussionen lyfts tre fynd utifrån resultatet: rädsla för döden, upplevda fysiska begränsningar och förändring av identitet med koppling till etik, samhällsrelevans och Orems omvårdnadsteori om egenvårdsbalans. Avslutningsvis är det svårt för utomstående att förstå patienters väntan, eftersom väntan på hjärttransplantation är en komplicerad process.

I Sverige och världen är njurtransplantation den mest genomförda transplantationen. Behovet av att få en njurtransplantation ökar i antal och är större än vad vården i nuläget kan tillgodose. Detta gör att patienter får vänta på obestämd tid samtidigt som de behöver hantera ett nytt liv med sjukdom och dialys. Syftet med vårt arbete var därför att belysa patienters upplevelse av att vara i väntan på en njurtransplantation. En litteraturöversikt enligt Friberg (2017) valdes som metod där tio kvalitativa artiklar analyserades. Resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Att leva i ovisshet, Att hantera väntan och Att vara i en känslomässig bergochdalbana och sju underkategorier. Resultatet visar att deltagarna upplevde att väntetiden ledde till en ovisshet och begränsning då de inte kunde planera för framtiden eftersom de inte visste när transplantationen skulle ske. För att hantera väntan var det viktigt att få stöd, acceptera sin situation och hålla hoppet uppe. Deltagarna levde i en känslomässig bergochdalbana då de längtade efter en transplantation men inte vågade hoppas på för mycket. Samtidigt pendlade de mellan glädje och tacksamhet för sin egen skull och sorg och oro för donatorns och dennes familjs skull. För att underlätta väntan behöver sjuksköterskan därför finnas närvarande och stötta patienten i att både hitta strategier för väntan och att finna ett sammanhang men även ge kontinuerlig information med en medvetenhet om hur informationen påverkar patienten.