Bakgrund: Levertransplantationer är en av de vanligaste organtransplantationerna, samtidigtär organtillgången begränsad och väntetiden kan variera. Att i obestämd tid vänta på ett nyttorgan och samtidigt leva med allvarlig sjukdom som saknar alternativ kurativ behandlingutgör stort lidande för patienten. Det är därmed viktigt att som sjuksköterska ha förståelse ochmöjlighet att stötta patienten i upplevelsens alla dimensioner. Syfte: Syftet medlitteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att vänta på en levertransplantation.Metod: En deskriptiv litteraturstudie med systematisk sökning genomfördes. 12vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl with full text, Medline och PsycINFO valdesut och analyserades med hjälp av integrerad analys. Resultat: Patienter som inväntarlevertransplantation upplevde olika känslor och utmaningar. För att fånga alla känslorpresenterades studiens resultat i fem huvudkategorier: upplevelser under väntan sett ur olikadimensioner, copingstrategier, betydelsen av socialt stöd, fenomenet väntan och upplevelserav vården. Huvudkategorierna formades utifrån beslutade underkategorier. Slutsats:Leversjuka patienter genomgår ett existentiellt kaos i väntan på levertransplantation.Patientgruppen upplever under tiden på väntelistan svåra känslor och utmaningar i flerabetydande dimensioner av livet.Nyckelord:

En väntan uppstår hela tiden, det kan vara allt från att vänta på bussen, till att få en läkartid eller ett beslut som ska tas. Väntan kan förknippas med andra närliggande tillstånd som exempelvis förväntan och längtan. Ett barns väntan på jultomten på julafton eller väntan och längtan efter barnet vid en graviditet. När en familj har ett barn med funktionsnedsättning kan hela tillvaron förändras och ytterligare tid och väntan uppstår, sällan den positiva väntan då. Upp till åttio kontakter med olika instanser kan dessa familjer ha. I denna studie har jag använt mig av kvalitativa intervjuer där föräldrar har fått tala öppet om den väntan och tid som uppstår kring barnets funktionsnedsättning. Återkommande tema hos föräldrarna var stress och en icke fungerande samverkan. Det är massor av tid som går åt till att agera projektledare åt sitt barn, att föra samman olika aktörer i samhället då samverkan inte fungerar. Konsekvenser för utdragna processer kring barnet kan vara ett socialt utanförskap för barnet, att inte nå upp till kunskapsmålen i skolan, sämre hälsa och sjukskrivna, stressade föräldrar. Varje individ rör sig ständigt mellan de olika systemen i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system. Vi är alla även beroende av dem alla för att utvecklas och för att få vår vardag att fungera. / Waiting occurs all the time, it could be everything from waiting for the bus, to get a doctors appointment or waiting för a decision to be made. Waiting can be associated with other related occasions like expectation and longing. A child´s waiting for Santa Claus on Christmas Eve or the waiting and longing for the newborn baby after a pregnancy.When a family has a child with disabilities their whole life might change and more time and waiting occurs, and rarely the positive kind. These families can have up to eighty contacts with different authorities. In this study I have user qualitative interviews where parents have been able to speak openly about the wait and time that arise around the child´s special needs. The recurring theme by the parents was stress and a non functioning colloboration. Lots of time is being spent when acting project manager för your child, to bring different actors together in society when colloboration is not working. Consequences from extended processes around the child can in itself be a social alienation for the child, not to achieve the learning goals in school, deteriorated health and sick, stressed parents. Every individual moves all the time between the different systems in Bronfenbrenners the ecology human developement. We are also all dependent of them all to get our everday to function.

Bakgrund: Antalet patienter som väntar på en organ transplantation har ökat stadigt under de senaste årtiondena. En förutsättning till att väntetiderna skall förkortas är att efterfrågan av organ blir mättat. Efterfrågan av organ är större än tillgången, detta medför förlängda väntetider inför en organ transplantation. Patienter som väntar på en organ transplantation blir lidande och detta bidrar till erfarenheter av fysiskt och psykiskt ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheterna hos patienter som väntar på en organ transplantation samt att göra en metodologisk granskning av de valda artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En beskrivande litteraturstudie som har undersökt 13 artiklar, majoriteten av artiklar var av kvalitativ design. Resultat: Patienters erfarenheter av att vänta på en organ transplantation förknippas ofta med känslor som ångest och depression. Patienter upplever att väntetiderna på att få en organ transplantation är långa och erfarenheter är att livet står på paus. Erfarenheter som patienterna upplever är att stöd från närstående och sjukvården har stor betydelse. Även att träffa andra patienter som väntar på en organ transplantation ansågs som ett stöd för patienterna. Patienterna beskrev att erfarenheterna av att få information från sjukvårdspersonalen om sin hälsosituation var av stor betydelse. De valda artiklarnas datainsamlingsmetod bestod av 11 kvalitativa intervjustudier. Två av artiklarna hade kvantitativ ansats där enkäter använts. Slutsats: Patienter som väntar på att genomgå en organ transplantation har ofta erfarenheter av att väntetiderna är långa och med tiden blir patienterna oroliga och rädda. Patienternas erfarenheter av stöd från sjukvårdpersonalen är viktiga för vårdprocessen och att sjuksköterskor därför har ett stort ansvar att anpassa vården efter patientens individuella behov. / Background: The number of patients waiting for an organ transplant has increased steadily for the past decades. A prerequisite for a successful transplantation program is of course that the demand for organs gets saturated by a steady supply of the same. This is unfortunately not the case as the gap between supply and demand is increasing, hence prolonging waiting times and negatively effecting the patients’ health and overall prognosis. Aim: Portrait the experiences of patients waiting for an organ transplant as well as conducting a methodological examination of the data collection method used in a selection of articles. Method: A descriptive literature that has examined 13 articles, the majority of articles were qualitative design. Results: Patients' experiences when waiting for an organ transplant is often associated with feelings such as anxiety and depression. Patients experiencing the waiting time to get an organ transplant as long and the experience is that the patient’s life is paused. Experiences which patients describes is that support from family and healthcare professionals are of great importance. Even to meet with other patients waiting for an organ transplant was considered as a support for patients. Patients described that experience of getting information from medical staff about his health situation was important for the patients. The articles selected data collection method consisted of 11 qualitative interview study. Two of the articles had quantitative design where surveys have been used. Conclusion: Patients waiting to undergo an organ transplant often have experience of waiting times are long and with time these patients are anxious and fearful. The patients experienced the support from medical staff is important to the care process and that nurses therefore have an important responsibility to adapt care to individual patient needs.

Bakgrund: Många människor väntar på att få genomgå en hjärt- eller levertransplantation. Det är viktigt att vården är patientcentrerad, så att sjuksköterskor ser hela människan och har kunskap att stödja patienter till anpassning i väntan på det nya organet. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser i väntan på en hjärt- eller levertransplantation. Metod: En kvalitativ innebördsanalys med beskrivande ansats har gjorts baserat på fem självbiografier. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman; Att leva i ovisshet, Att befinna sig mellan liv och död, Betydelsen av stöd från anhöriga samt Betydelsen av stöd från sjukvårdspersonal. Dessa teman visar att patienter som väntar på en hjärt- eller levertransplantation upplever väntan som lång, med många känslor och tankar. Stödet patienterna fick ifrån anhöriga och sjukvårdspersonal hjälpte dem att ta sig igenom väntan inför en transplantation. Slutsats: Väntan inför en hjärt- eller levertransplantation upplevs av patienter som en livsomvälvande situation, där ovissheten i väntan är jobbig. Genom att sjukvårdspersonal använder sig av Roys anpassningsmodell kan det bidra till en patientcentrerad vård, där anpassning till den nya livssituationen sätts i fokus.

Bakgrund: Hälften av alla patienter vistas numera i genomsnitt tre timmar och trettio minuter på akutmottagningarna i Sverige och väntetiderna ökar ytterligare med ca 7 minuter varje år. Detta är ett växande problem som medför ett kunskapsbehov av patientupplevelser för att kunna utföra anpassade omvårdnadsåtgärder som sjuksköterska. Genom att beskriva patientupplevelser av väntan kan resultatet bidra till en mer omfattande förståelse för patienten och dennes omvårdnadsbehov i väntan på akutmottagningar. Litteraturstudien som är utförd på ett systematiskt sätt är utförd med inflytande av Travelbees teori om mellanmänskliga aspekter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av väntan på akutmottagningar. Metod: Studien är en litteraturstudie utförd på ett systematiskt sätt med en kvalitativ ansats som baserades på 8 vetenskapliga artiklar. Analysprocessen inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys i syfte att finna likheter och olikheter i texten. Resultat: Patienter upplevde att det fanns en bristande information och kommunikation från vårdpersonalen på akutmottagningar. Det ansågs av patienterna av stor vikt att bli sedd som en individ, att bli lyssnad på och att ha en möjlighet att framföra sina individuella behov för vårdpersonalen. En ensamhet och övergivenhet kunde drabba patienterna om de ej blir sedda. Patienterna upplevde det som ett positivt möte med sjukvården om vårdpersonalen tog sig tid och uppmärksammade dem under sin väntan. Miljön visade sig också ha en roll i hur patienterna upplever sin väntan, där de föredrog en miljö med utformade lokaler för möjlighet till integritet. Slutsats: Slutsatsen av denna studie kan bidra till att ge sjuksköterskan en ökad insikt på hur stor betydelse kommunikation har, behovet av personcentrerad information och hur miljön har en inverkan på patientens upplevelser av väntan på akutmottagningar.

Bakgrund: Transplantation är sista utvägen vid organsvikt där all annan behandling är otillräcklig. När ett organ slutar fungera väcks svåra känslor hos den drabbade individen, känslor förorsakade av sjukdom och känslor som kötiden skapar då det råder en stor brist på organ och vävnader. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienternas upplevelse av att vänta på en organtransplantation. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats har genomförts. Sju vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter analys framkom tre huvudkategorier som beskriver patientens upplevelse av att vänta på en organtransplantation: Förluster, Storm av känslor och Hantera väntan. Slutsats: Det är viktigt att uppmärksamma patientens speciella livssituation i samband med att vänta på en organtransplantation. För att stödja och lindra patientens lidande i deras upplevelse av att vänta på ett organ krävs en god professionell vårdande relation.

Background: To wait on an emergency department is a reflected and well-documented problem. Thou it´s mainly due to a patient perspective should also nurses' perspectives be significant to obtain a faceted perception of the phenomenon. Aim: The purpose of this study was to describe how nurses perceive the phenomenon of anticipation of a somatic emergency department. Method: The analysis was performed using a phenomenological approach. The study was conducted in a medium-sized hospital in southern Sweden, during the latter part of 2005, and had a qualitative approach based on a lifeworld perspective. Data collection consisted of written stories from twelve nurses. Results: The results indicated that the waiting was the scene of the expectations. These expectations led to dilemmas, powerlessness and frustration, the more the phenomenon was allowed to stand. It also found that nurses' experience of powerlessness, combined with her responsibility for the patient's welfare was a paradox, ie. an absurdity, yet a truth. The work environment was marked by threats of violence but also by the feeling of inadequacy. Conclusion: Overall, a caring suffering emerged. This prevented the nurses to care for as she wished. The result can be viewed as a basis for improvement in emergency department

<p><em>Bakgrund:</em> Transplantation är sista utvägen vid organsvikt där all annan behandling är otillräcklig. När ett organ slutar fungera väcks svåra känslor hos den drabbade individen, känslor förorsakade av sjukdom och känslor som kötiden skapar då det råder en stor brist på organ och vävnader.</p><p><em>Syfte:</em> Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienternas upplevelse av att vänta på en organtransplantation.</p><p><em>Metod:</em> En litteraturstudie med en kvalitativ ansats har genomförts. Sju vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.</p><p><em>Resultat:</em> Efter analys framkom tre huvudkategorier som beskriver patientens upplevelse av att vänta på en organtransplantation: <em>Förluster</em>, <em>Storm av känslor</em> och <em>Hantera väntan</em>.</p><p><em>Slutsats:</em> Det är viktigt att uppmärksamma patientens speciella livssituation i samband med att vänta på en organtransplantation. För att stödja och lindra patientens lidande i deras upplevelse av att vänta på ett organ krävs en god professionell vårdande relation.     </p>

Patienter som väntar på operation är ofta oroliga. Oron påverkas av omgivningen och det gör väntrummets utformning intressant. Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av det preoperativa väntrummet. Studien utfördes med kvalitativ metod där sex stycken patienter som suttit i väntrummet innan operationen intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansats. Patienternas behov av att bli sedda framkom som ett övergripande tema. Patienterna upplevde ett utanförskap genom ensamhetskänslor och oro. De visade även en initiativlöshet i väntrummet som bidrog till utanförskapskänslan samt accepterande av vad personal föreslog som tidsfördriv under väntan. Rummet innehöll bland annat en tv och en fototapet föreställandes skog i realstorlek, dessa var tydligast uppskattade i rummet. Patienterna tyckte många gånger att personalen inte var tillräckligt närvarande och de kände sig ensamma. Resultatet visar vikten av att personalen är närvarande och visar intresse för patienter, denna sociala kontakt verkar inte kunna ersättas av enbart materiel. Gott omhändertagande och god miljö ger patienter en trygghet i väntan vilket bidrar till att behovet av att bli sedd tillfredsställs.

Många människor idag drabbas av sjukdom som kan leda till organsvikt. Flertalet drabbade kan där av behöva genomgå en transplantation, för att personen i fråga ska ha en chans att överleva. Transplantation är en resultatrik metod som ger människor en andra chans till liv. De senaste åren har transplantationer ökat drastiskt i västvärlden, därför har den medicinska forskningen med åren varit tvungen att utvecklas. Listan över de patienter som väntar på en transplantation blir allt längre. Många tidigare studier talar om upplevelsen efter en transplantation, dock belyser få studier patientens upplevelser i väntan på en transplantation. Detta är något som den här studien kommer gå djupare in på. Studiens syfte är att ur ett patientperspektiv beskriva upplevelsen av att vänta på ett nytt organ. Den här studien är en litteraturstudie, där totalt åtta artiklar har analyserats och använts till resultatet. Där ur skapades fem kategorier; att stå i standby – när livet begränsas av sjukdom, att lägga sitt liv i någon annans händer, att bekanta sig med döden, att uppleva hopp – det som håller patienten vid liv och att inte vara ensam – stöd från olika håll. Ur dessa kategorier har författarna sammanfattat hur patientens upplevelser och känslor i väntan på en transplantation kan yttra sig. Känslor så som ångest och oro, samt svårigheter med att inte kunna kontrollera sitt liv. Diskussionen talar om de huvudfynd författarna funnit i resultatet samt belyser vikten av vårdpersonalens roll relaterat till patientens upplevelser och känslor.