<p>Bakgrund: Få områden inom dagens medicin står inför så många och svåra etiska problem som transplantationskirurgin. De svårt sjuka människor som får möjligheten att genomgå en transplantation får chansen till ett nytt liv. Det är viktigt att sätta sig in i hur patienten upplever väntan för att som vårdpersonal kunna ge ett bra bemötande och en god omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur ett patientperspektiv beskriva den känslomässiga upplevelsen av att vänta på en organtransplantation.Metod: Litteraturstudien bygger på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Att vänta på en organtransplantation beskrevs som smärtsamt samtidigt som det gav patienterna tid att förbereda sig. Sjukvården kunde hjälpa till att hantera väntan genom att anpassa informationen till varje individs tempo och behov. Stöd från familj,sjukvårdspersonal och medpatienter var viktigt för att orka vänta på transplantationen. Att bli placerad på transplantationslistan gav patienterna en ny chans och ett nytt hopp. Patienterna pratade om betydelsen av att göra varje dag meningsfull. Diskussion:Resultatet har knutits samman med Aaron Antonovskys hälsoteori KASAM som utgårfrån de tre centrala begreppen, Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Slutsats:För att omvårdnaden kring transplantationspatienterna ska kunna utvecklas ochförbättras krävs det idag mer forskning. Forskningen är begränsad gällande patientensupplevelse av tiden före en organtransplantation.</p> / <p>Background: Few areas in medicine today are facing so many difficult ethical problems as transplant surgery. The seriously ill people who get the opportunity to undergo a transplant surgery will get the chance for a new life. It is important that health care professionals understand how patients experience waiting so that they can give good treatment and good care. Aim: The aim of the literature study was to describe the emotional experience of waiting for an organ transplant from a patient perspective. Method: The literature study was based on eight research articles with qualitative method. Result: To wait for an organ transplant was described as painful, but at the same time it gave the patients time to prepare. Health care professionals could help the patients deal with the wait by adapting the information to each individual's pace and needs. Support from family, medical staff and fellow-patients were important to get the energy while waiting for the transplantation. To be placed on the transplant list, gave the patients a new chance and new hope. Patients talked about the importance ofmaking each day meaningful. Discussion: The results have been linked together with Aaron Antonovsky’s health theory, KASAM wich is based on three key concepts: Comprehensibility, Manageability and Meaningfulness. Conclusion: Research is limited concerning how patients experience time before an organ transplant. To develop and improve the care to this patient’s requires further research.</p>

Bakgrund: Det finns en tid av väntan före döden. För att kunna vänta på döden krävs det från individen en acceptans och medvetenhet kring att man ska dö.Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av väntan när de befinner sig i ett palliativt skede. Metod: En kvalitativ litteraturstudie av tre biografier, Den utmätta tiden, Tisdagarna med Morrie och Ro utan åror. En teoristyrd analys utifrån de sex S:n, samt en systematisk textkondensering användes. Resultat: I analysen framkom två teman: Viktiga inslag i väntan på döden och Reflektioner kring liv och död. Det framkom att väntan är en process med fyra stadier: Acceptans, Väntan på sjukdomens väg, Förberedande inför döden och När bara väntan finns kvar. De två teman finns genomgående i de tre första stadierna. Diskussion: I diskussionen speglas resultatet mot bakgrunden och egna reflektioner påtalas. Diskussionen avslutas med reflektioner kring hur studien kan kopplas till sjuksköterskans perspektiv.

Bakgrund: Få områden inom dagens medicin står inför så många och svåra etiska problem som transplantationskirurgin. De svårt sjuka människor som får möjligheten att genomgå en transplantation får chansen till ett nytt liv. Det är viktigt att sätta sig in i hur patienten upplever väntan för att som vårdpersonal kunna ge ett bra bemötande och en god omvårdnad. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur ett patientperspektiv beskriva den känslomässiga upplevelsen av att vänta på en organtransplantation.Metod: Litteraturstudien bygger på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Att vänta på en organtransplantation beskrevs som smärtsamt samtidigt som det gav patienterna tid att förbereda sig. Sjukvården kunde hjälpa till att hantera väntan genom att anpassa informationen till varje individs tempo och behov. Stöd från familj,sjukvårdspersonal och medpatienter var viktigt för att orka vänta på transplantationen. Att bli placerad på transplantationslistan gav patienterna en ny chans och ett nytt hopp. Patienterna pratade om betydelsen av att göra varje dag meningsfull. Diskussion:Resultatet har knutits samman med Aaron Antonovskys hälsoteori KASAM som utgårfrån de tre centrala begreppen, Begriplighet, Hanterbarhet och Meningsfullhet. Slutsats:För att omvårdnaden kring transplantationspatienterna ska kunna utvecklas ochförbättras krävs det idag mer forskning. Forskningen är begränsad gällande patientensupplevelse av tiden före en organtransplantation. / Background: Few areas in medicine today are facing so many difficult ethical problems as transplant surgery. The seriously ill people who get the opportunity to undergo a transplant surgery will get the chance for a new life. It is important that health care professionals understand how patients experience waiting so that they can give good treatment and good care. Aim: The aim of the literature study was to describe the emotional experience of waiting for an organ transplant from a patient perspective. Method: The literature study was based on eight research articles with qualitative method. Result: To wait for an organ transplant was described as painful, but at the same time it gave the patients time to prepare. Health care professionals could help the patients deal with the wait by adapting the information to each individual's pace and needs. Support from family, medical staff and fellow-patients were important to get the energy while waiting for the transplantation. To be placed on the transplant list, gave the patients a new chance and new hope. Patients talked about the importance ofmaking each day meaningful. Discussion: The results have been linked together with Aaron Antonovsky’s health theory, KASAM wich is based on three key concepts: Comprehensibility, Manageability and Meaningfulness. Conclusion: Research is limited concerning how patients experience time before an organ transplant. To develop and improve the care to this patient’s requires further research.

This essay examines the grotesque in Samuel Becketts wellknown play Waiting for Godot. The play is primarily seen as an icon of absurdism, and it is such not appropriate to examine the play as if it belongs to the litterary genre of grotesque. The primary purpose of absurdism is to reveal the pointless- and emptiness of existence. In order to illustrate these points absurdism will often make use of the common characteristics of the grotesque. With this in mind I present, within this essay, an eximination of whether Samuel Becket makes use of these characteristics to assist his portayal of emptiness in Waiting for Godot. A prior understanding of absurdism is required and i have as such primarly used Martin Esslins famous studies. The studies of the grotesque are mainly represented by two theorists. Michail Bachtin's theory is based around the medieval carnival culture, whose archetype was the duality of the body expressed through the pregnant death. Bachtin seeks to highlight the grotesques close connection with laughter as a relief and covers it's use during the middle ages and the renneissance. Wolfgang Kayser studies the term as it is used during the romanticism and modernism. Kayser describes the grotesque as "cold" and alienating. He describes the word as an ”estranged world”. The analysis relies mostly on Bachtin's theories and examines the play from the viewpoint of the picture of the grotesque body, sense of time, the logic of the upside down world and the connection to the carnivals culture of laughter but also examines if Kayser's theories of the ”estranged world” are compatible. Finally, I reach the conclusion that even though Bachtins theory treats the grotesque in a time long before Beckett's, a reading of Waiting for Godot from the perspective of the carnival culture is interesting.  The laughter and the open, grotesque body, plays as expected a large role in the handling of the emptiness, the cyclic sense of time is found in the play and never ceases to repeat, the upside down world's logic and it's abolition of hierarchies is significant and the world in the play seems alien to itself.

Bakgrund: Att vänta är en del av livet och även en oundviklig del av patienters upplevelse av slutenvård. Patienter väntar på provresultat och undersökningar, på läkarsamtal och omvårdnad. Att beskriva väntans innebörd för patienter i slutenvård ger sjuksköterskan ökad förståelse för patientens vårdupplevelse och insikt i hur omvårdnadshandlingar kan påverka patientens väntetid. Syfte: Syftet var att beskriva väntans innebörd för patienter i slutenvård. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv innehållsanalys och litteratursökning gjordes i vårdvetenskapliga databaser. Resultat: Elva vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Resultatet visade att väntan innebar en känsla av overksamhet, ett behov av trygghet, en känsla av maktlöshet, ett behov av sociala relationer och en förhoppning om bättring. Slutsats:Väntan innebär en särskild utsatthet för patienter i slutenvård och skapar ett behov av trygghet och sociala relationer. Särskilt viktigt är att patienten delges adekvat information och att patienten ges möjlighet till en meningsfull och hoppfull väntetid. Fortsatt forskning fordras på väntans innebörd för patienter inom psykiatrin samt väntans innebörd för patientens närstående. Inom sjuksköterskeutbildningen krävs en större fördjupning i informatik för att ge sjuksköterskestudenter bättre kommunikativa verktyg för att tillgodose patienters behov av information under väntan. / Background: Waiting is a part of life and also an inevitable part of every inpatient’s experience of hospital care. Patients wait for test results and examinations, on medical consultation and nursing. Describing the significance of waiting, from the inpatient’s perspective, gives the nurse a better understanding of the inpatient’s care experience and insight into how nursing can affect the inpatient’s waiting time. Aim: The purpose was to describe the meaning of waiting from the hospitalized patient ́s perspective. Method: The study was conducted as a general literature study with inductive content analysis. The search for scientific articles was done in health science databases. Result: Eleven scientific articles formed the basis for the result. The result showed that the wait meant a sense of inactivity, a need for security, a feeling of powerlessness, a need for social relations and a hope of improvement. Conclusion: The waiting involves a particular vulnerability for hospitalized patients and creates a need for security and social relations. It is of importance that the patient is given adequate information and that the patient is given the opportunity to experience a meaningful and hopeful waiting time. Further research is required on the patient’s experience of waiting when in psychiatric care and the experience of waiting from the perspective of the patient’s significant other. Nursing education should provide better training in informatics so that nursing students are better equipped with communicative tools and can meet the patient’s need for information during the waiting time.

Bakgrund: Organtransplantation är en rutinmässig behandling i vården. Ett underskott på organ gör väntetiden lång, vilket leder till långa väntetider och medför oro och rädsla. När en människa placeras på väntelistan är en organtransplantation den sista utvägen eftersom organet är så pass skadat. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelse av väntan på en organtransplantation. Metod: Studien är en litteraturstudie med induktiv ansats där åtta artiklar ligger till grund för resultatet. Datan analyserades och delades in i kategorier och subkategorier med utgångspunkt från syftet. Resultat: Tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier framkom; Känslor till följd av väntandet på en organtransplantation, Behovet av stöd och information och Ett begränsat liv. Patienter som väntar på en organtransplantation upplevde osäkerhet och oro för döden blandat med hopp inför framtiden. Denna osäkerhet kunde kännas större vid upplevd brist på information från vården. Begränsningen i vardagen upplevdes svår och då blev stödet från sjuksköterskor och anhöriga viktigare, tillsammans med att skapa strategier för att hålla hoppet uppe. Konklusion: Litteraturstudien visar att upplevelsen av väntan på en transplantation är liknande runt om i världen. Det finns ett behov av information och stöd från sjuksköterskan då detta skapar mer trygghet. Det är av vikt för sjuksköterskan att ha en förståelse för denna patientgrupp. / Background: Organ transplantation is a routine treatment in modern healthcare. Due to lack of organs in relation to the need, waiting is increased which causes anxiety and fear for patients. When a person is placed on the waiting list, an organ transplant is the last resort since the organ is highly damaged. Aim: The aim was to illustrate the patient’s experience of waiting for an organ transplant. Method: This study is a literature study and have an inductive approach and is based on eight articles. The data was analyzed and categorized in regard to the aim. Results: The result reports three categories and associated subcategories; Feelings about waiting for an organ transplant, The need for support and information and A limited life. Patients experience uncertainty and anxiety during the waiting time and a fear of death alongside hope. The uncertainty grew with lack of information from care givers. Limitations of daily life perceived tough hence the nursing and family support became paramount, all together creating strategies to inspire hope. Conclusion: The literature study shows that the waiting experience for a transplant is similar around the world. There is a need for information and support from nurses, therefore, the nursing sympathy, information and knowledge is essential in creating a safe environment.

Hjärt- och kärlsjukdomar är den största dödsorsaken i världen. En av behandlingarna som kan ges vid detta är koronar bypass operation. Väntan inför denna operation kan upplevas oviss och skapa oro hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att undersöka patientens upplevelse i väntan på koronar bypass operation. Metod: Studien genomfördes som en allmän strukturerad litteraturstudie med induktiv ansats där sex kvalitativa, en kvantitativ samt en artikel med mixad metod erhölls. Data bearbetades genom en innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att patienter upplever såväl emotionell som somatisk påfrestning i väntan på koronar bypass operation. De mest framträdande upplevelserna var att patienterna upplevde ängslan och oro, ovisshet, rädsla och fysiska restriktioner. Dessa upplevelser mynnade ut till två teman den emotionella väntan och den somatiska väntan. Konklusion: I väntan på koronar bypass operation var de mest framträdande upplevelserna ovisshet samt ängslan och oro. För att reducera ovissheten, ängslan och oron var det av största vikt att sjuksköterskan arbetade personcentrerat. En sjuksköterskeledd intervention samt möjlighet att prata med tidigare koronar bypass operation patienter visade en signifikant reducering av den emotionella påfrestningen. En ökad förståelse för patienters upplevelse i väntan på koronar bypass operation är av stor vikt för att möjliggöra personcentrerad omvårdnad. / Cardiovascular disease is the leading cause of death in the world. One of the treatments for this is to undergo a coronary artery bypass graft. The waiting time before surgery causes uncertainty and worry in some patients. The aim was to examine patients’ experience while waiting for coronary artery bypass. The Method used was a general structured literature study with an inductive approach, where sixarticles with a qualitative approach, one quantitative and one with mixed method were found. The data was processed through a content analysis. The Result showed that patients experience both emotional and somatic stress while waiting for coronary artery bypass surgery. The most dominant experiences and emotions that patients felt were anxiety, uncertainty, fear, and physical restrictions. These experiences and emotions resulted in two themes Emotional waiting and Somatic waiting. TheConclusion showed to reduce uncertainty and anxiety it was of the utmost importance that the nurse applied person-centered care. A nurse-led intervention as well as the opportunity to talk with former coronary artery bypass patients showed a significant reduction in emotional strain. An increased understanding of patient´s experience while waiting for coronary artery bypass is of great importance to enable person-centered care.

Bakgrund: Njurtransplantation ses som den främsta behandlingsmetoden vid terminal njursvikt, då den ökar både livskvalitet och livslängd för patienten jämfört med dialys. Prevalensen av njursvikt ökar i hela världen och efterfrågan av njurar möter inte behovet. Syfte: Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse i väntan på en njurtransplantation. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med induktiv ansats, för att bilda en uppfattning om hur forskningsläget ser ut inom valt område. Resultat: Resultatet baseras på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar från sju olika länder, där fyra kategorier framkom, Ett liv som begränsar, Förväntningar, Glädje och sorg samt Behov och betydelse av stöd. Gemensamt för samtliga artiklar var att livet begränsades i väntan på en njurtransplantation, vilket påverkade patienterna både emotionellt och fysiologiskt. Ju längre tid som patienterna befann sig på väntelistan minskade hoppet om en ny njure, och känslan av frustration samt oro ökade. Konklusion: Litteraturstudien visar på att behovet av information från sjuksköterskan till patienter som väntade på en njurtransplantation var stort. Information skapade en känsla av delaktighet i vården som i sin tur bevarade patientens hopp, samt minskade upplevelsen av oro. / Background: Kidney transplantation is seen as the main treatment method for terminal kidney failure as it increases both quality of life and longevity of the patient compared to dialysis. The prevalence of kidney failure is increasing worldwide and the demand for kidneys is not meeting the need. Aim: The aim of the study was to highlight the patient's experience while waiting for a kidney transplant. Method: The study was conducted as a literature study with an inductive approach to form an idea of what the research situation looks like in the chosen area. Result: The result is based on nine qualitative articles from seven different countries where four categories emerged: A life that limits, Expectations, Joy and sorrow and Need and importance of support. Common to all articles was that life was limited while waiting for a kidney transplant, which affected the patients both emotionally and physiologically. The longer the patients were on the waiting list, the less hope for a new kidney diminished and the feeling of frustration and anxiety increased. Conclusion: The literature study shows that the need for information from the nurse to patients waiting for a kidney transplant was great. Information created a sense of participation in care which in turn preserved the patient's hope and reduced the experience of anxiety.

Över 160 000 människor i Sverige väntade på en operation 2021. 40 % av dessa har väntat längre än vårdgarantins 90 dagar. Patienter väntar dagligen på operationer, både på vårdavdelningar och i hemmet. Operationer som kan bidra till ökad hälsa och lindrat lidande. Utan kunskap och förståelse för patienter i den preoperativa väntan riskerar patienten ett ökat lidande och ohälsa. Sjuksköterskans kännedom om patienternas upplevelser i väntan på en operation behöver synliggöras för att öka möjligheten till en individanpassad och säkrare vård.  Syftet med examensarbetet var att belysa patienters upplevelser av att vänta på en operation. Metoden som användes var en litteraturöversikt över kvalitativ forskning då författarna ville belysa upplevelser kring ämnet. Nio vårdvetenskapliga artiklar söktes fram, granskades och sammanställdes. Resultatet presenteras i tre huvudteman: Upplevelse av ohälsa, En känsla av hopp och Kontakten med vården med fem tillhörande subteman som svarade på examensarbetets syfte. Resultatet påvisar patienters känsla av oro, ångest och rädsla inför operation och hur väntan kan öka de negativa upplevelserna. Men det framkommer även att med individanpassad information och en god kontakt med vården kan tillit och hopp bidra till en positivare upplevelse för patienten. Diskussionen stärker resultatet med tidigare forskning som visar att goda vårdrelationer och ett tydligt patientperspektiv kan förebygga oro och skapa bättre förutsättningar för patienten i väntan på en operation. Slutsatsen är att med ett vårdvetenskapligt förhållningssätt kan sjuksköterskan synliggöra patientperspektivet och skapa en individanpassad vård som kan vara ett stöd för patienten i den påfrestande tid som väntan inför en operation kan innebära. / Over 160,000 people in Sweden were waiting for an operation in 2021. 40% of these have waited longer than the care guarantee's 90 days. Patients wait daily for operations that can contribute to increased health, alleviate suffering or be crucial to survival. Without knowledge and understanding of patients in the preoperative waiting period, the patient risks increased suffering and ill health. The nurse's knowledge of the experiences while waiting for an operation needs to be made visible in order to increase the possibility of better and safer care. The aim of the study was to shed light on patients' experiences of waiting for an operation. The method used was a literature review of qualitative research as the authors wanted to highlight experiences around the subject. Nine health science articles were searched for, reviewed and compiled. The results are presented in three main themes: Experience of ill-health, A feeling of hope and Contact with care with 6 associated sub-themes that responded to the purpose of the study. The results demonstrate patients' feelings of worry, anxiety and fear before surgery and how waiting can increase these negative experiences. But it also appears that with individually tailored information and a good contact with care, trust and hope can contribute to a more positive experience for the patient. The discussion strengthens the results with previous research that shows that good care relationships and a clear patient perspective can prevent anxiety and create better conditions for the patient while waiting for an operation. The conclusion is that with a nursing scientific approach, the nurse can make the patient's perspective visible and create an individually tailored care that can be a support for the patient in the stressful time that waiting before an operation can entail.

When the Irish writer Samuel Beckett (1906-1989) wrote Waiting for Godot in 1948-1949 he was in a state of artistic depression and confusion. He had already turned to French instead of English and with a manuscript for the stage he made an effort to get away from what he called ”the awful prose” he was working on at that time. Waiting for Godot had its first opening night in Paris in 1953, and during the years since then many different interpretations have been made of this challenging work of art. In this essay, with the meta textual elements in Waiting for Godot as a foundation, I’m reading the drama as a writer’s struggle with his material – not strictly biographical, but with Beckett as an artistic example. Vladimir and Estragon, as well as Pozzo and Lucky, then become personalizations of the voices in the mind of the author, where intellect/reason/analysis on one hand and intuition/feeling/fantasy on the other are working side by side, or as a pair of opposites, to try to get along through conflict and cooperation; conferring, clashing, and complementing one another. Godot will then function as the mystical and driving force, the necessary lack of purpose or fundamental meaning that keeps the artist in touch with art. In this aspect Godot has not to come; his absence is an absolute condition to get the play going, to keep the writer writing, to make all artists continue their lonely, tiresome, difficult work. Waiting for Godot tells us something about the struggle every writer has to face when writing a play, or a novel, or a poem, where he, or she, has to speak with and listen to the inner voices of intuition and intellect and try to get by in spite of the overall sense of hopelessness of it all. Art is at the same time without meaning and of infinite value and I believe that this paradox is alive and working in Waiting for Godot.