<p>Väntan på transplantation kan vara en komplex situation för patient och anhörig. Studiens syfte var att belysa vad patienter och deras anhöriga upplever när de står i kö för en organtransplantation. Metoden som användes var en kvalitativ ansats där fyra självbiografier lästes och analyserades.</p><p>I resultatet framkom att upplevelserna startade med beskedet om att transplantation var nödvändig för den fortsatta överlevnaden, tills beskedet om transplantation kom och patienterna lades in för operation.</p><p>Analysen av den insamlade datan resulterade i fem kategorier: Insikten om sjukdomens allvar, Mellan hopp och förtvivlan, Tankar kring döden, Samvetskval och Ett efterlängtat besked. Resultatet kan användas till att öka förståelsen hos vårdpersonal för vad patienterna och deras anhöriga genomgår känslomässigt under deras väntan på organtransplantation.</p> / <p>The waiting period for organ transplantation can be a complex situation for patients and their relatives. The purpose of the study was to enlighten the experiences of patients and their relatives when they stand in queue for organ transplantation. With a qualitative attempt four autobiographies were read and analyzed.</p><p>The result showed that the experiences started with the information that transplantation was essential for the patients’ continuance of life, to when they were hospitalized for the operation.</p><p>The analysis of the data resulted in five categories: The insight about the gravity of the disease, Between hope and despair, Thoughts surrounding death, Qualms of conscience and A call much longed for. The result can be used to increase the understanding for what patients and their relatives go through emotionally during their wait for organ transplantation among the nursing staff.</p>

No description available.

När en person drabbas av ett plötsligt akut sjukdomsfall ställer vi krav på att samhället ska reagera och hjälpa den som är i behov av hjälp. Personen som är drabbad upplever en otrygghet och vill ha hjälp så fort som möjligt. Att ge den hjälpen åligger Sveriges regioner enligt hälso- och sjukvårdslagen. Med en allt mer centraliserad sjukvård och en trend som visar att väntetiden på en ambulans blir allt längre krävs en samverkan mellan samhällets trygghetsskapande och livräddande funktioner. Problematiken med denna samverkan mellan räddningstjänst och ambulanssjukvården när det handlar om hälso-och sjukvård är sedan tidigare väl känd. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet, numera Sveriges Kommuner och Regioner, kom ut med en rapport år 2001 där detta undersöktes. Efter rapporten har lagändringar genomfört för att förenkla samverkan och för att möjliggöra avtal som innebär att räddningstjänsten utför hälso-och sjukvårdsinsatser i väntan på ambulans. I Örebro län finns ett avtal mellan Region Örebro län och Nerikes Brandkår som innebär att räddningstjänsten larmas till misstänkta hjärtstopp där det finns en bedömd tidsvinst i att larma räddningstjänsten. Resultatet visar att räddningstjänsten larmades tillsammans med ambulans vid 111 av 389 misstänka hjärtstopp under 2018, vilket motsvara ca 28,5 procent av fallen. Vid dessa gemensamma utlarmningar var räddningstjänsten enligt medianvärdet 9 minuter före ambulansen till den drabbade. Medicinska studier visar att chansen att få igång ett hjärtstopp minskar med 10 procent för varje minut. Ambulanssjukvårdens tillgänglighet har under senaste tiden varit föremål för medial uppmärksamhet i och med en ökad belastning på verksamheten. Resultatet i studien påvisar en markant högre belastning för ambulanssjukvården än hos Nerikes Brandkår. Av Nerikes Brandkår totala antal uppdrag utgjorde IVPA ca 3,8 procent under 2018. Det finns flera andra sjukdomsfall där tiden spelar en avgörande roll för utgången hos den drabbade. Två av dessa sjukdomsfall, livshotande blödning och luftvägshinder, undersöktes vad det gäller omfattning i länet samt huruvida räddningstjänsten skulle kunna genomföra en första insats i väntan på ambulans vid dessa sjukdomsfall. Om räddningstjänsten även skulle larmas på 28,5 procent av alla larm om livshotande blödning och luftvägshinder och oförändrat på misstänkt hjärtstopp skulle andelen IVPA öka från dagens 3,8 till 4,9 procent. Det skulle även innebära en total ökning av antal larm till räddningstjänsten med 1,1 procent, eller cirka 32 larm per år i hela Nerikes Brandkår. Räddningstjänstens tillgänglighet och förmåga att göra snabba potentiellt livräddande insatser i väntan på ambulans bör tas till vara av regionen. Ambulanssjukvården och räddningstjänsten har ett flertal gemensamma beröringspunkter där en av dem är att skapa trygghet och rädda liv.

PATIENTERS UPPLEVELSER I VÄNTAN PÅ ORGANTRANSPLANTATIONEN LITTERATURSTUDIEPETRA NILSSONKRISTINA NINICNilsson, P & Ninic, K. Patienters upplevelser i väntan på organtransplantation. Enlitteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmöuniversitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap,2020.AbstraktSyfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av att vänta påorgantransplantation.Bakgrund: Behovet av transplantationer ökar och väntetiden blir längre. Enöversikt av utförda transplantationer presenteras både i Sverige och globalt.Lungor, hjärta, njurar och lever är väsentliga organ som behövs för överlevnad,när ett av dessa organ drabbas av sviktande funktion kan den enda behandlingenvara transplantation. Organ kan doneras både från levande och avliden donator.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats somär baserad på 14 kvalitativa artiklar som relevans och kvalitetsgranskades.Artiklarna hittades i databaser CINAHL och PubMed.Resultat: Flera upplevelser identifieras under väntan på transplantation ochkategoriseras som: väntan skapar en pendling mellan hopp och hopplöshet,väntan skapar oro, väntan leder till social isolering samt att få hjälp i hanteringav situationen under väntetiden. Dessa huvudkategorier leder till sammanlagt 14subkategorier.Konklusion: Denna studie belyser patienternas upplevelser och lyfter fram möjligaomvårdnadsåtgärder som sjuksköterskor kan vidta för att tillfredsställapatienternas behov samt ge en god omvårdnad.Nyckelord: omvårdnad, patient, sjuksköterska, transplantation, upplevelser, väntan / PATIENT´S EXPERIENCES AWAITING AN ORGAN TRANSPLANTATIONA LITERATURE REVIEWPETRA NILSSONKRISTINA NINICNilsson, P & Ninic, K. Patient´s experiences awaiting an organ transplantation. Aliterature review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö university:Faculty of health and society, department of health care sciences, 2020.AbstractAim: The aim of the study is to describe patient´s experiences of waiting for organtransplantation.Background: The need for transplants is increasing and the waiting time becomeslonger. An overview of transplant presented performed both in Sweden andglobally. Lungs, heart, kidneys and liver are essential organs that are required forsurvival, when one of these organs is affected by malfunctioning, the onlytreatment may be transplantation. Organs can be donated both from a living ordeceased donor.Method: A literature review using qualitative content analysis with inductiveapproach, which is based on 14 qualitative articles that were relevant andqualitative reviewed. The articles were found in CIHNAL and PubMed.Resultat: Several experiences are identified while waiting for a transplant and arecategorized as: the wait creates feelings that goes back and forth between hopeand hopelessness, the wait creates worry, the wait leads to social isolation and toget help in handling the situation during the wait. These main categories lead to atotal of 14 subcategories.Conclusion: This study highlights patient´s experiences and shows possiblenursing measures that nurses can take to satisfy patient´s needs and provide goodnursing care.Keywords: experiences, nurse, nursing, patient, transplant, waiting.

Från den litteratur som studerats tas det upp att 5S anses vara ett av de enklaste leanverktygen för ett företag att implementera, men från en undersökning om 5S av Abolhassani m.fl. (2016) framkom det att endast 49% av de företag som deltagit i deras undersökning hade implementerat 5S.  5S är ett leanverktyg som används för att skapa ordning och reda, i detta arbete undersöks huruvida implementeringen av 5S har upplevts enkelt eller svårt samt om 5S har upplevts leda till någon skillnad vad gäller leanslöserier på företag. Arbetet utfördes med hjälp av en digital enkätundersökning och intervjuer av personer som arbetar som bland annat produktions- och kvalitetschefer. Från enkät och intervjuer framkom det att 5S påverkar slöserierna väntan och rörelse. Anledning till detta är bland annat att arbetarna inte behöver gå runt och leta efter felplacerade verktyg. En annan upptäckt var att implementeringen av 5S tycks vara svårare än vad som framkommer i litteraturen. För att föra arbetet vidare kan en undersökning som pågår under en längre period utföras. Detta för att ha möjligheten att utföra flera intervjuer och få in en större mängd svar från enkätutskick. / From the literature studied, it is stated that 5S is considered to be one of the easiest lean tools for a company to implement, but from a study about 5S by Abolhassani et al. (2016), it was found that only 49% of the companies that participated in their study had implemented 5S. 5S is a lean tool that is used to create order and structure, this study examines whether the implementation of 5S has been perceived as easy or difficult and whether 5S has been perceived to lead to a difference amongst the lean wastes. This study was carried out with the help of a digital survey and interviews of people who work as, among other things, production and quality managers. From the survey and interviews, it was found that 5S affects the wastes waiting and motion. The reason for this is, among other things, that workers do not have to go around looking for misplaced tools. Another finding was that the implementation of 5S appears to be more difficult than presented in the literature. To further the study, an investigation during a longer period of time can be carried out. This would give the opportunity to conduct multiple interviews and to receive a larger amount of responses from the questionnaire.

In this essay, seven posters from productions of the play "Waiting for Godot" are studied. The purpose is to identify elements in the play's plot that are found in the design of the posters and link them to each other. The question statements is to find out what the posters tell about the plot, how the intermediality shows in the posters and who the posters aimed at. The method of the analysis is based on Gillian Rose's content analysis and Anders Marner's student exercise in semiotics. The results of the study showed that it is the characters' attributes and props, such as hats and trees, that take up space on most posters and thus communicate with the potential audience. The graphics and text in the posters are together active parts of the communication of the story each poster mediates. The model readers can both have a knowledge about the plot and no major pre-understanding of the play's plot depending on the different posters in the analysis.

Neurokirurgisk vård i Sverige är begränsad till sex olika kliniker. Klinikerna utför planerade och akuta operationer. Beroende på tillgängliga resurser kan ibland akuta operationer dröja. Fördröjning av operationer ställer krav på sjuksköterskans kunskaper om att bemöta, informera och kommunicera med den väntande patienten. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att vänta på en akut neurokirurgisk operation. En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes och som datainsamlingsmetod genomfördes semistrukturerade intervjuer. Sex patienter deltog i individuella intervjuer som ägde rum mellan februari och maj år 2016 på en neurokirurgisk klinik i Sverige. Materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet visade att den information patienterna fick från personalen under sin väntetid var i vissa delar otillräcklig och detta skapade en ovisshet som ledde till känslor av oro. Några patienter kände sig utsatta i sin situation vilket skapade starka känslor av ensamhet, besvikenhet och ilska. Patienterna fick fasta en längre tid vilket skapade ytterligare negativa känslor under väntan. Trots oro och ilska uttryckte patienterna en acceptans av sin situation, eftersom de hade en förståelse för varför de fick vänta. Patienterna upplevde även att personalen var hjälpsam, kunnig och positiv vilket skapade en trygghet för patienterna. Slutsatsen visar på vikten av information och tydlig kommunikation mellan patient och personal för att öka patientens trygghet och välbefinnande i en utsatt situation. / In Sweden, neurosurgical patients are treated at six different clinics around the country. The neurosurgical clinics perform both scheduled and acute surgical procedures. At times, acute surgical procedures can be delayed and patients are forced to wait. This requires knowledge for the nurse who cares for these patients on how to treat, inform and communicate with the waiting patient. The aim of the study was to describe patients’ experiences of waiting for an acute neurosurgical procedure. A qualitative method with an inductive reasoning was selected. Semi-structured interviews were chosen as an approach for data collection. Six patients participated in individual interviews performed during the months of February through May 2016 at a neurosurgical clinic in Sweden. The collected data was analyzed with a manifest content analysis. The result of the study shows that the patients lacked information about their situation during the time they waited for surgery, which lead to in feelings of uncertainty and anxiety. Some patients felt exposed, leading to strong emotions such as loneliness, disappointment and anger. The long preoperative fast enhanced the negative feelings. Although the patients expressed feelings of anxiety and anger, they seemed to accept their situation as they understood the reasons for the long wait. They experienced the health professionals as helpful, proficient and with a positive attitude, which gained the patients trust. The conclusion of the study is the importance of patient information and communication between patient and health professionals to create a trusting relationship and well-being for patients in an exposed situation.

Vi möter dagligen barn i förskoleverksamheten som väntar på att aktiviteter ska starta, många gånger är personal upptagna med annat som styr verksamheten vid dessa tillfällen. Vi har därför funnit barns väntan intressant eftersom vi har upplevt att det i väntan på förekommer lek och möten mellan barn som är viktigt att synliggöra. Vårt syfte med studien var därför att undersöka vilka lekar som sker i väntan på ur ett förskollärar- och barnperspektiv. Studien genomsyras av ett barndomssociologiskt perspektiv vilket grundar sig i människors möten då det skapas relationer och kamratkulturer. Vi valde att utgå från en kvalitativ metod där vi samlade in material i form av intervjuer i kombination med observationer. I samband med intervjuer och observationer fördes anteckningar med stöd av filminspelning och ljudupptagning. Vi besökte en förskola under fyra förmiddagar och observerade två olika barngrupper i olika åldrar samt intervjuande två förskollärare från vardera avdelning. I vårt resultat synliggörs rollek, besjälad lek och projektiv lek, tre vanliga lekformer som förekommer i väntan på och hur förskolläraren förhåller sig till dessa tillfällen. Förskollärarna har generellt sätt svårt att tillgodose barns inflytande i väntan på då de inte är medvetna om vad barn leker och tiden inte räcker till. Barns lek i väntan på influeras av förskollärarens förhållningssätt.

Bakgrund: Njuren är det mest donerade organet i Sverige och så många som 445 stycken transplantationer av njurar utfördes 2021. Som sjuksköterska är det viktigt att öka förståelsen kring patientens upplevelse för att främja trygghet och ett gott välbefinnande. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden i form av information och stöd.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att vänta på en njurtransplantation. Metod: Det utfördes en litteraturöversikten med en kvalitativ ansats. Med den här metoden identifierades problemområdet som sammanställdes och sammanfattades med hjälp av redan tillgänglig forskning och kunskap för att fastställa kunskapsläget inom området.  Resultat: Det redovisades fem teman utifrån tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som beskriver patientens upplevelse i väntan av en njurtransplantation. De fem teman som identifierades var: Att vara inskriven på väntelistan, en väntan utan tydligt slut, livet på paus, lycka och död samt önskan om stöd.  Slutsats: En njurtransplantation var nyckeln till ett nytt liv för människor som levde med en sviktande njure och behandlas med dialys. Många av patienterna som var med på väntelistan hade tappat hoppet och behövde mer information och stöd från vårdpersonalen för att hitta strategier och återfå hoppet för en fungerande vardag. / Background: The kidney is the most donated organ in Sweden and as many as 445 kidney transplants were performed in 2021. As a nurse it's important to improve the understanding of the patient's experience in order to promote security and a good sense of well-being. The nurse has an important role in nursing regarding information and support. Aim: The purpose of this literature study was to shed light on the patient's experience of waiting for a kidney transplant. Method: A literature review was carried out with a qualitative approach. This method identified the problem area, which compiled and summarized already available research and knowledge in order to determine the state of knowledge in the field. Results: Five themes were reported on ten qualitative articles that describe the patient's experience while waiting for a kidney transplant. The five themes were: To be on the waiting list, A wait without a clear ending, Life on pause, Happiness and death and The wish for support.  Conclusion: A kidney transplant was the key to a new life for people living with kidney failure and being treated with dialysis. Many of the patients who were on the waiting list had lost hope and needed more information and support from the healthcare staff to find strategies. Strategies were needed to regain hope and to have a functioning everyday life.

Bakgrund: År 2022 gjordes cirka 1,8 miljoner besök på akutmottagningar runt om i Sverige. Akutsjukvårdens premisser skiljer sig från annan vård genom avsaknad av tidsbokning och öppettider dygnet runt. Omvårdnaden på akutmottagningen påverkas av organisatoriska faktorer som resurser i form av personal och arbetsbelastning, i samspel med individuella faktorer hos sjuksköterskan som erfarenhet, kommunikationsförmåga och förmåga att involvera patienten. Det teoretiska ramverket Fundamentals of care är ett modernt internationellt teoretiskt ramverk utvecklat för att knyta an teori till praktik inom omvårdnad i den moderna hälso- och sjukvården. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att söka vård på en akutmottagning. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. Fundamentals of care användes som teoretisk utgångspunkt. Datainsamlingen genomfördes via sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades med ett bedömningsformulär och analyserades genom en integrerad analys. Resultat: Fem huvudkategorier framstod: Information, Delaktighet, Förväntningar, Väntan och Miljö. Patienterna upplevde sårbarhet och avsaknad av kommunikation på akutmottagningen. Att vara delaktig upplevdes som essentiellt. Det existerade outtalade förväntningar hos patienterna och långa väntetider ansågs negativt men kunde påverkas i en positiv riktning genom god omvårdnad. Både den Slutsats: Patienterna i denna studie upplevde en sårbarhet på akutmottagningen och önskade att bli bemötta med professionalitet och empati. De ville etablera en relation till sjuksköterskan och vårdpersonal och förväntade sig att bli uppmärksammade på sina behov ur ett holistiskt perspektiv. Ramverket Fundamentals of cares tre dimensioner kan användas som en teoretisk utgångspunkt för att identifiera viktiga hållpunkter genom patientens besök på akutmottagningen. Detta för att förbättra patientsäkerheten, ge en individualiserad vård, ökad delaktighet och minska negativa upplevelser från besöket på akutmottagningen. / Background: In 2022, approximately 1.8 million visits were made to emergency departments around Sweden. The premises of emergency care differ from other care due to the lack of appointment bookings and 24-hour opening hours. The nursing care in the emergency department is influenced by organizational factors such as resources in the form of personnel and workload, in interaction with individual factors of the nurse such as experience, communication skills and the ability to involve the patient. The theoretical framework Fundamentals of care is a modern international theoretical framework developed to link theory to practice in nursing care in modern healthcare. Aim: To describe patients' experiences of seeking care in an emergency department. Method: A general literature review based on 15 scientific articles of qualitative and quantitative approach. Fundamentals of care was used as the theoretical starting point. The data collection was made from searches in the databases CINAHL and PubMed. The articles' quality was reviewed using an assessment form and they were analyzed using an integrated analysis method. Results: Five main categories emerged: Information, Participation, Expectations, Waiting and Environment. Patients experienced vulnerability and a lack of communication in the emergency department. Being involved was felt to be essential. There were unspoken expectations among the patients and long waiting times were considered negative but could be influenced in a positive direction through good nursing care. Both the physical and psychosocial environment at the emergency department were perceived as stressful. Conclusion: The patients in this study experienced vulnerability in the emergency department and desired to be treated with professionalism and empathy. They wanted to establish a relationship with the nurse and nursing staff and expected to have their needs addressed from a holistic perspective. The three dimensions of the Fundamentals of care framework can be used as a theoretical starting point to identify important points of reference through the patient's visit to the emergency department. This is to improve patient safety, provide individualized care, increased participation and reduce negative experiences from the visit to the emergency department.