Background: Overcrowding and long waiting times are common in emergency departments. Organizational problems, staff- and hospital bed shortages leads to long waiting times. A consequence of the long waiting time is that patients' leave without being seen. Aim: The aim of this study was to understand patient's experiences of waiting at the emergency department. Method: This is a literature study based on qualitative articles. Ten qualitative articles were included in this study. Results: The findings in this study revealed three main themes; Being a patient, Meeting with healthcare and The environment at the emergency department. The patients' experience feelings of lack of control, abandonment, frustration and develop different strategies to deal with the waiting time. Patients' describe how they feel ignored and lacking information about waiting times and treatment. The emergency department environment affects the patient's experience during the waiting period. Conclusion: Improvement measures are needed to improve the environment at the Emergency department to make waiting time easier. The waiting time experience is improved when nurses are present and available to provide support.

<p>Bakgrund: Antalet patienter i behov av njurtransplantation per år är cirka 400-500, varav endast cirka 350 kommer att bli transplanterade. Bristen på organ är tydligt framträdande. I väntan på transplantation behöver patienten dialysbehandling, vilket ofta upplevs vara tidskrävande och utmattande. Sjuksköterskor bör ha kunskap om patienters upplevelser i samband med väntan på transplantation för att kunna utvecklas i sin roll som sjuksköterska och få en djupare förståelse för deras situation.</p><p>Syfte: Syftet var att beskriva kroniskt njursjuka patienters upplevelser av att leva med dialysbehandling och väntan på transplantation.</p><p>Metod: Studien är en litteratursammanställning av tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar inom området, vilka har granskats, analyserats och sammanställts.</p><p>Resultat: I resultatet framkom flera olika upplevelser, så som längtan efter frihet, utmattning, höga förväntningar, frustration och rädsla inför framtiden i samband med dialysbehandlingen och väntan på transplantationen.</p><p>Slutsats: Kroniskt njursjuka patienters upplever sin situation som psykiskt, fysiskt och socialt påfrestande. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter i samband med bemötandet av patienter under dialysbehandling är att vara tillgänglig. Med en tillgänglig och öppen inställning till patienterna blir sjuksköterskan mer mottaglig för patienternas individuella behov.</p> / <p>Background: The number in need of kidney transplants per year is approximately 400-500, of which only about 350 will be transplanted. The shortage of organs is clearly prominent. In anticipation of the transplant patient needs dialysis, which is perceived to be time consuming and exhausting. Nurses should have knowledge of patients' experiences in connection with awaiting transplantation to be able to evolve in her role as a nurse and get a deeper understanding of the patients’ situation.</p><p>Aim: The aim of this study was to describe patients’ experiences of living with chronic kidney failure with dialysis and awaiting transplantation.</p><p>Method: The study is a literature compilation of ten qualitative and quantitative scientific articles in the field. The articles have been reviewed, analyzed and compiled. Results: The results revealed several different experiences, such as yearning for freedom, fatigue, high expectations, frustration and fear for the future in connection with the dialysis treatment and awaiting transplantation.</p><p>Conclusion: Chronic kidney disease patients perceive their situation as mentally, physically and socially stressful. One of the nurse's most important tasks in connection with the treatment of patients in dialysis is to be available. With an accessible and open approach to the patient in general, a nurse becomes more responsive to patient's individual needs.</p>

<p> </p><p>Bakgrund: Väntelistorna för de patienter som står i kö för en levertransplantation blir allt längre i alla länder runt om i världen. Väntetiden upplevs för patienterna som en psykiskt och socialt påfrestande tid eftersom det är oklart om och när ett organ som passar blir tillgängligt. Det är viktigt att sjuksköterskan antar utmaningen att möta lidandet och den lidande människan och bidra till att minska detta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa och beskriva patienters upplevelser i väntan på en levertransplantation. Metod: Litteraturstudien bygger på totalt 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Att bli uppsatt på väntelistan för en ny lever upplevdes av många patienter som en enorm lättnad och de fick en känsla av hopp samtidigt som det innebar en fysisk och psykisk begränsning i tillvaron. Rädsla och ångest på grund av ovissheten var också ett stort problem för deltagarna. Informationen och stödet ansågs vara viktigt under väntetiden. Diskussion: Upplevelsen av förändrad självbild och identitet, ångest samt behovet av information och stöd i väntan diskuterades och kopplades samman med Joyce Travelbees omvårdnadsteori samt sjuksköterskans kompetens. Slutsats: För att kunna utveckla omvårdnaden kring patienter som väntar på en levertransplantation krävs det mer forskning som belyser upplevelsen av väntan före en levertransplantation.</p><p> </p> / <p><p>Background: The number of patients on waiting lists for a liver transplant is growing in all countries around the world. These patients experience the waiting as a psychologically and socially stressful time, because it is unclear if and when a suitable organ will become available. It is important for the nurse to try to relieve the suffering of these patients. Aim: The purpose of this study was to illustrate and describe patients' experiences while waiting for a liver transplant. Method: This literature study was based on a total of ten articles describing research performed using qualitative and quantitative methods. Results: Being put on the transplant waiting list gave the patients feelings of substantial relief and hope, but at the same time involved physical and mental limitations in their daily lives. Fear and anxiety due to the uncertainty of the situation was also a significant problem for the liver candidates. Information and support was regarded as important during the waiting time. Discussion: The experiences of a changed self-image and identity, anxiety, and the need for information and support were discussed and linked to Joyce Travelbee’s nursing theory and to the skills of nurses. Conclusion: To be able to develop nursing care related to cases involving liver transplants, more research is needed to highlight the things the patients experience while waiting to undergo such surgery.</p></p>

Bakgrund: Väntelistorna för de patienter som står i kö för en levertransplantation blir allt längre i alla länder runt om i världen. Väntetiden upplevs för patienterna som en psykiskt och socialt påfrestande tid eftersom det är oklart om och när ett organ som passar blir tillgängligt. Det är viktigt att sjuksköterskan antar utmaningen att möta lidandet och den lidande människan och bidra till att minska detta. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa och beskriva patienters upplevelser i väntan på en levertransplantation. Metod: Litteraturstudien bygger på totalt 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Att bli uppsatt på väntelistan för en ny lever upplevdes av många patienter som en enorm lättnad och de fick en känsla av hopp samtidigt som det innebar en fysisk och psykisk begränsning i tillvaron. Rädsla och ångest på grund av ovissheten var också ett stort problem för deltagarna. Informationen och stödet ansågs vara viktigt under väntetiden. Diskussion: Upplevelsen av förändrad självbild och identitet, ångest samt behovet av information och stöd i väntan diskuterades och kopplades samman med Joyce Travelbees omvårdnadsteori samt sjuksköterskans kompetens. Slutsats: För att kunna utveckla omvårdnaden kring patienter som väntar på en levertransplantation krävs det mer forskning som belyser upplevelsen av väntan före en levertransplantation. / Background: The number of patients on waiting lists for a liver transplant is growing in all countries around the world. These patients experience the waiting as a psychologically and socially stressful time, because it is unclear if and when a suitable organ will become available. It is important for the nurse to try to relieve the suffering of these patients. Aim: The purpose of this study was to illustrate and describe patients' experiences while waiting for a liver transplant. Method: This literature study was based on a total of ten articles describing research performed using qualitative and quantitative methods. Results: Being put on the transplant waiting list gave the patients feelings of substantial relief and hope, but at the same time involved physical and mental limitations in their daily lives. Fear and anxiety due to the uncertainty of the situation was also a significant problem for the liver candidates. Information and support was regarded as important during the waiting time. Discussion: The experiences of a changed self-image and identity, anxiety, and the need for information and support were discussed and linked to Joyce Travelbee’s nursing theory and to the skills of nurses. Conclusion: To be able to develop nursing care related to cases involving liver transplants, more research is needed to highlight the things the patients experience while waiting to undergo such surgery.

Bakgrund: Antalet patienter i behov av njurtransplantation per år är cirka 400-500, varav endast cirka 350 kommer att bli transplanterade. Bristen på organ är tydligt framträdande. I väntan på transplantation behöver patienten dialysbehandling, vilket ofta upplevs vara tidskrävande och utmattande. Sjuksköterskor bör ha kunskap om patienters upplevelser i samband med väntan på transplantation för att kunna utvecklas i sin roll som sjuksköterska och få en djupare förståelse för deras situation. Syfte: Syftet var att beskriva kroniskt njursjuka patienters upplevelser av att leva med dialysbehandling och väntan på transplantation. Metod: Studien är en litteratursammanställning av tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar inom området, vilka har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: I resultatet framkom flera olika upplevelser, så som längtan efter frihet, utmattning, höga förväntningar, frustration och rädsla inför framtiden i samband med dialysbehandlingen och väntan på transplantationen. Slutsats: Kroniskt njursjuka patienters upplever sin situation som psykiskt, fysiskt och socialt påfrestande. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter i samband med bemötandet av patienter under dialysbehandling är att vara tillgänglig. Med en tillgänglig och öppen inställning till patienterna blir sjuksköterskan mer mottaglig för patienternas individuella behov. / Background: The number in need of kidney transplants per year is approximately 400-500, of which only about 350 will be transplanted. The shortage of organs is clearly prominent. In anticipation of the transplant patient needs dialysis, which is perceived to be time consuming and exhausting. Nurses should have knowledge of patients' experiences in connection with awaiting transplantation to be able to evolve in her role as a nurse and get a deeper understanding of the patients’ situation. Aim: The aim of this study was to describe patients’ experiences of living with chronic kidney failure with dialysis and awaiting transplantation. Method: The study is a literature compilation of ten qualitative and quantitative scientific articles in the field. The articles have been reviewed, analyzed and compiled. Results: The results revealed several different experiences, such as yearning for freedom, fatigue, high expectations, frustration and fear for the future in connection with the dialysis treatment and awaiting transplantation. Conclusion: Chronic kidney disease patients perceive their situation as mentally, physically and socially stressful. One of the nurse's most important tasks in connection with the treatment of patients in dialysis is to be available. With an accessible and open approach to the patient in general, a nurse becomes more responsive to patient's individual needs.

Väntan på transplantation kan vara en komplex situation för patient och anhörig. Studiens syfte var att belysa vad patienter och deras anhöriga upplever när de står i kö för en organtransplantation. Metoden som användes var en kvalitativ ansats där fyra självbiografier lästes och analyserades. I resultatet framkom att upplevelserna startade med beskedet om att transplantation var nödvändig för den fortsatta överlevnaden, tills beskedet om transplantation kom och patienterna lades in för operation. Analysen av den insamlade datan resulterade i fem kategorier: Insikten om sjukdomens allvar, Mellan hopp och förtvivlan, Tankar kring döden, Samvetskval och Ett efterlängtat besked. Resultatet kan användas till att öka förståelsen hos vårdpersonal för vad patienterna och deras anhöriga genomgår känslomässigt under deras väntan på organtransplantation. / The waiting period for organ transplantation can be a complex situation for patients and their relatives. The purpose of the study was to enlighten the experiences of patients and their relatives when they stand in queue for organ transplantation. With a qualitative attempt four autobiographies were read and analyzed. The result showed that the experiences started with the information that transplantation was essential for the patients’ continuance of life, to when they were hospitalized for the operation. The analysis of the data resulted in five categories: The insight about the gravity of the disease, Between hope and despair, Thoughts surrounding death, Qualms of conscience and A call much longed for. The result can be used to increase the understanding for what patients and their relatives go through emotionally during their wait for organ transplantation among the nursing staff.

Each year, 800 people wait for an organ transplant in Sweden. The development of drugs for organ rejection has evolved over the past 60 years, which has increased the survival of patients who have undergone organ transplantation. The most common organ transplanted is the kidney, liver, lung and heart. There are more studies done on quality of life after an organ transplant, but very few studies on quality of life before organ transplantation. The aim of the study was to describe the experiences of quality of life among patients waiting for an organ transplant. A literature overview of eight articles was analyzed in both similarities and differences. The articles were published between 2002 and 2012. The result is presented in four themes, hope of life, living in uncertainty, the body fails and need for support. In some of the themes subthemes were found. Most themes affected quality of life in a negative way. Stress and anxiety were two factors that many patients described as a cause of low quality of life. Many patients described the waiting time as living in uncertainty. Various disease symptoms showed differently depending on the underlying disease. Results showed that patients waiting for an organ transplant have a low quality of life but only a few studies showed that these patients, despite their disease, could feel joy.

Samuel Beckett (1906-1989), irlandais d’expression française et anglaise, peut être considéré comme un des écrivains modernistes du XXe siècle les plus influents. Son nom est surtout associé au théâtre de l’absurde, un style de théâtre des années 50 inspiré des surréalistes et des dadaïstes, dont l’origine était le traumatisme de la Seconde Guerre mondiale. Parmi les pièces absurdes les plus importantes se trouve En attendant Godot de Beckett, une pièce connue et jouée dans le monde entier. Ce que Samuel Beckett nous montre dans En attendant Godot est évidemment l’absurdité de la vie, et l’absurdité de ce qui n’est pas encore venu ou déterminé. Le point central dans cette pièce est – malgré l’absence d’histoire, de sens et de but – sa représentation de la condition humaine : les relations, la communication, l’inquiétude et, bien sûr, l’attente. Le but de se mémoire sera d’examiner de quelle manière Beckett révèle son image de la condition humaine à travers d’une pièce rompant avec toute convention théâtrale classique.

På Viledas två anläggningar i Norrköping sker tillverkning respektive konvertering av wettexduk. Uppdragsgivaren, Eva Lindell, upplever att det förekommer mycket slöserier i olika former inom konverteringsanläggningen. Vidare upplever Lindell att många av de slöserier som förekommer hos operatörerna kan reduceras. Examensarbetet utgår ifrån Muda, de åtta slöserierna, och de fem slöserier som studeras och analyseras i detta arbete är överproduktion, onödiga rörelser, väntan, omarbete och överarbete. Slöserierna identifieras främst med hjälp av den kvalitativa metoden spagettidiagram som genomförs under observationer inom anläggningen men under arbetets gång genomförs även en tidsstudie, en enkätundersökning samt utredningar kring företagets struktur, kundorderpunkt och lagerservicenivå. Observationerna utfördes på tre konverteringslinor inom anläggningen hos Vileda. De gav ett entydigt resultat som visade på att uppdragsgivaren hade rätt – det förekommer mycket slöserier, i olika former. Bland annat uppmärksammades att layouten på området kring linorna påverkar förflyttningar av både operatörer och material i mycket stor utsträckning. Samtidigt som spagettidiagrammen ritades upp utfördes en tidsstudie som gav en insikt i hur stor del av den observerade tiden som hela eller delar av en lina stod still. Utifrån tidsstudien upptäcktes att hela eller delar av en lina stod still 11-48 procent av den totala observerade tiden, vilket i störst utsträckning beror på maskinfel. Utredningarna kring företagets struktur, kundorderpunkt samt lagerservicenivå utreddes i samråd med uppdragsgivaren. Utifrån resultatet av utredningarna drogs slutsatsen att det till viss del sker överproduktion inom verksamheten, främst eftersom företagsstrukturen ser ut som den gör. Dock kunde ingen slutsats dras huruvida en eller flera specifika produkter överproduceras eller inte. Enkätundersökningen som genomfördes bland operatörerna som arbetar vid konverteringslinorna gav inspiration till idéerna om möjliga förbättringar inom anläggningen. Utifrån studierna diskuteras ett antal förbättringsmöjligheter som skulle kunna genomföras på kort respektive lång sikt. Att förändra layouten kring konverteringslinorna, flytta på verktyg samt genomföra någon form av vidareutbildning bland operatörerna är exempel på föreslagna förbättringar som skulle kunna genomföras på kort sikt. Att förbättra kommunikationen mellan basproduktion och konvertering, undersöka möjligheter till att uppdatera maskintekniken samt att reducera sampling är exempel på föreslagna förbättringsmöjligheter som företaget skulle kunna genomföra på lång sikt. Sampling innebär att operatörerna måste kontrollera att rätt mängd av aktuell produkt läggs i kartongerna, de kartonger som sedan distribueras till kund. Under observationerna identifierades ett stort problem som leder till flera former av slöseri. På samtliga dukrullar finns ett rullkort med information kring dukens egenskaper, tillverkningsdatum samt en kod som är unik för varje rulle. Rullkortet fästs på dukrullar med hjälp av ett gem, vilket bidrar till flera former av slöserier. Att reducera dessa slöserier genom att ersätta gemet med en annan metod föreslås som en möjlig förbättring.

Antalet äldre människor ökar i samhället och står för en allt mer växande grupp patienter som behöver vård på akutmottagningen. Väntetiden på akutmottagningar runt om i landet blir allt längre. Det är ett välkänt faktum att äldre människor påverkas av att vänta länge på en akutmottagning, då deras allmäntillstånd lätt kan försämras på grund av det biologiska åldrandet och grundsjukdomar som gör dem skörare. Syftet med studien var att beskriva äldre patienters upplevelser av väntan vid besök på akutmottagningen. En litteraturstudie utfördes där resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet av denna litteraturöversikt delades in i fyra teman: att bli sedd, att bekräftas i sitt lidande, att vara delaktig som patient och att se patientens hela situation. Behovet hos den äldre att bli bekräftad, att få information och omvårdnad ökade när väntetiden blev lång på akutmottagningen. En ökad medvetenhet hos sjuksköterskan behövs kring den äldre akut sjuka patientens utsatta situation på akutmottagningen. Genom ökad kunskap och medvetenhet kan dessa patienternas behov av omsorg och omvårdnad mötas så deras lidande minskar under väntan på akutmottagningen. Behov av fortsatt forskning kring förbättringar avseende miljön och omhändertagandet av den äldre patienten på akutmottagningen finns vilket även behöver belysas inom grundutbildningen till sjuksköterska. / The number of elderly people is constantly increasing in the community and represents a growing group of patients who need care in the emergency department. The waiting time in the emergency deparments in Sweden tends to become longer. It’s a wellknown fact that older people are affected when they have to wait for a long time. Their general condition could easily detoriate as they are more vulnerable due to biological aging and medical conditions. The aim of the study was to describe older patient’s experiences of waiting in the emergency department. The study was conducted as a literature review and was based on ten scientific articles. The result of this literature review was divided into four themes: to be seen, to be acknowledged in their suffering, to participate as a patient and to see the patient’s entire situation. The older patient’s need to be acknowledged, information and care increased when the waiting time become long. For the nurse, an increased awareness of the older acutely ill patients situation in the emergency department is needed. With more knowledge and awareness, these patients’ needs could be taken care of and their suffering during the waiting time could be reduced. Continued research is needed to improve the environment and care of the older patient and should also be emphasized in nursing education.