<p>The purpose of this study is to explain how the value of sawn wood changes when sawn wood are cut in 30 respective 60 cm lengths. The raw material into the saw mill will mainly be bucked in 30</p><p>cm and 60 cm modules. There will also be two alternatives where the timber will be bucked special lengths, 370, 490 and 550 cm but also in 490 and 550 cm.</p><p>The method used for the study is to simulate both cutting and sawing the woods. For cutting the simulator Timan is used and for sawing the simulator Timberopt is used. When data is generated</p><p>from the simulators, calculations of some key figures is done and also how much the revenue need to be increased for the sawn wood in order to cover for the increased costs of changing sawn wood</p><p>from 30 cm to 60 cm modules</p><p>The conclusion is that the single biggest reason, impacting the value of the sawn wood is the cutting at the saw mill.</p><p>When going from 30 to 60 cm modules, the impact will be that the customers to the saw mill must pay more to increase the revenue by at least 10% for the sawn wood in order to justifice the change</p><p>in production.</p><p>It is also possible to increase the value of the products further by bucking the timber in three lengths, 370, 490 and 550 cm, in order to get 12 % increase of the share of longer sawn wood (>= 480 cm).</p> / <p>Syftet med studien är att förklara hur värdet på sågad vara förändras när den avkapas i 30 respektive 60 cm moduler. Råvaran in till sågverket kommer huvudsakligen att apteras i 30 cm respektive 60 cm moduler. Det kommer också att finnas två alternativ där timret apteras i speciallängderna 370, 490 och 550 cm, samt 490 och</p><p>550 cm.</p><p>Metoden som användes i studien är att simulera såväl aptering som avkapning. För aptering i skogen användes simulatorn Timan. För sönderdelning och avkap på sågverket användes simulatorn Timberopt. När data genererats från simulatorerna har också beräkning av vissa nyckeltal gjorts, samt beräkningar på hur mycket intäkterna för den sågade varan behöver öka för att täcka värdeminskningen av en omläggning av sågad vara från 30 cm till 60 cm moduler.</p><p>Slutsatsen är att den största, enskilda posten till minskat värde uppstår vid avkapet i justerverket.</p><p>Vid en övergång från 30 cm till 60 cm moduler, blir konsekvensen att kunderna till sågverket måste vara beredda att betala minst 10% mer för att täcka värdeminskningen vid omläggning till 60 cm moduler.</p><p>Det är också möjligt att öka värdet på produkten ytterligare genom att aptera timret i två långa och en kort längd, dvs 370, 490 och 550 cm. Då fås en ökning med ca 12% av sågad vara som överstiger 480 cm i längd.</p>

Sedan 2005 har börsnoterade bolag inom EU upprättat koncernredovisning enligt IFRS. IAS 41 är ett kapitel i standarden vilket reglerar principer kring hur jord- och skogsbruk ska redovisas. När IAS 41 blev aktuellt för de svenska skogskoncernerna framfördes kritik från de berörda bolagen. Standardens lämplighet för svensk skogsbruk ifrågasattes starkt. En betydande variabel i värderingen som särskiljer den nordiska skogen från övriga världen är den långa produktionscykeln på hundra år. Dessutom ämnas de svenska koncernernas skogsinnehav att förvaltas, varför en aktiv marknad inte finns. Dessa två argument utgjorde centrala punkter i kritiken som framfördes till IFRS. Idag har tio år passerat sedan kravet infördes.   Syftet med uppsatsen är att jämföra hur svenska skogskoncerner redovisar och beräknar verkligt värde på biologiska tillgångar enligt IAS 41. Vidare ämnar studien undersöka om, och i sådana fall hur, attityden till IAS 41 har förändrats sedan införandet. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi med en induktiv forskningsansats. Dokumentstudier har utförts på fyra svenska skogskoncerners årsredovisningar från 2014. En representant från Bergvik Skog samt Sveaskog har även medverkat i kvalitativa intervjuer.   Slutsatsen studien kom fram till är att samtliga skogskoncerner i studien värderar skogsinnehav med diskonterade kassaflöden enligt IFRS 13. Tre grundläggande komponenter används i respektive skogskoncerners värderingsmodeller. Komponenterna består av; historiska priser och kostnader, framtida pris- och kostnadsutveckling samt diskonteringsränta. Antaganden kring komponenterna varierar i respektive skogskoncern. Attityden till IAS 41 har förändrats i positiv bemärkelse sedan 2005. De berörda bolagen har anpassat sig till IAS 41.

Bakgrund: Noterade bolag i Sverige skall, enligt ett EU-fördrag implementera IASB:s redovisningsrekommendationer i koncernredovisningen från och med den 1 januari 2005. Dessa rekommendationer lägger stor vikt vid verkliga värden och liknar på så sätt den anglosaxiska traditionen. Sverige har tidigare anammat den kontinentala traditionen som är präglad av försiktighet och en stor koppling mellan redovisning och beskattning. För redovisning av förvaltningsfastigheter gäller numera rekommendationen IAS 40, som innebär att bolagen har möjlighet att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde istället för anskaffningsvärde. Denna rekommendation har påverkat fastighetsbolagens redovisning i stor utsträckning och en rad problem har uppstått. Problemen är bland annat hur en värdering till verkligt värde skall gå till samt hur de värdeskillnader som uppstår skall redovisas och eventuellt beskattas. Syfte: Att identifiera de problem som uppstår vid en implementering av IAS 40 i koncern och juridisk person samt att urskilja förslag på lösningar av dessa problem. Metod: Insamlandet av material till arbetet har skett dels genom kvalitativa metoder i form av intervjuer med sakkunniga på problemområdet och dels av kvantitativa metoder i form av två enkätundersökningar ställda till noterade fastighetsbolag i Sverige samt analytiker av dessa fastighetsbolag. Slutsatser: En oenighet råder mellan fastighetsbolag, analytiker och sakkunniga kring hur förvaltningsfastigheter skall värderas och redovisas. Det råder dock en enighet om att orealiserade värdeförändringar inte skall beskattas. Det har även visat sig att fastighetsbolagen har en annan syn på fastighetens verkliga värde än vad som står angivet i IAS 40. / Background: Listed companies in Sweden shall, according to the European Union, implement the accounting standards IFRS/IAS, published by IASB in the consolidated financial statement from the first of January 2005. These standards focus on fair value and are in that way similar to the Anglo-Saxon tradition. Swedish accounting has, before the implementation, adopted the Continental accounting tradition which is characterized by caution and a strong relationship between tax and accounting. Nowadays, the recommendation IAS 40 shall be applied on investment properties, which means that the real estate companies has the opportunity to valuate their investment properties to fair value instead of the historical cost. This new recommendation has had a huge affect on the Swedish real estate companies’ accounting and a number of problems has appeared. One of these problems is how the valuation of investment properties to fair value shall be determined. Another problem is how the value differentials, that occurs, shall be accounted and how the tax problems that occurs shall be treated. Purpose: To identify the problems that appears due to the implementation of the accounting standards IAS 40 on consolidated companies and parent-/subsidiary companies and to discern proposals to solutions of these problems. Method: We have collected the material to this bachelor thesis through quality methods in the form of interviews with experts within the field and through quantity methods in the form of two questionnaires; one towards Swedish real estate companies, and one towards analysers of these real estate companies. Conclusion: There is a dissonance between real estate companies, analysers and experts in their opinion about how investment properties shall be valued and accounted. The respondents have however the same opinion about the tax problem concerning unconverted value differentials. Our bachelor thesis also shows that the real estate companies’ view on fair value differs from the definition stated in IAS 40.

Vi har gjort en kvalitativ undersökning av hur en bank på den svenska marknaden upprätthåller kundrelationer via en Internetbaserad distributionskanal. Vi har utfört en intervju med Danske Banks Head of Channels Daniel Wahlström för att insamla primärdata för att undersöka och analysera vilka faktorer som är essentiella för att upprätthålla kundrelationer vid en fysisk distansering från kund. Analys av primärdata har skett utifrån utvalda relevanta teorier och perspektiv som behandlar kundrelationer, tjänstekvalitet, kundlojalitet, kundupplevt värde, e-lojalitet samt Customer Relationship Management. Resultatet av studien visar att banken har ett väl fungerande arbete med kundrelationer och sitt CRM-system utifrån de teorier som studien har baserat sig på. Alltjämt försöker banken anpassa sig efter distanseringen från det fysiska bankkontoret till en Internetbaserad kanal där tjänsten också har utvecklats jämsmed kund. Dock kvarstår en del emotionella utmaningar i arbetet med en personlig relation med kund i denna kanal. / We have made a qualitative study of how a bank in the Swedish banking market, maintain customer relationships through an Internet-based distribution channel. We conducted an interview with Danske Bank's Head of Channels Daniel Wahlström to collect primary data to examine and analyze the factors that are essential to maintain customer relationships in aphysical distancing from the customer. Analysis of primary data have been selected on the basis of relevant theories and perspectives that addresses customer relations, service quality, customer loyalty, customer perceived value,e-loyalty and customer relationship management. The results of this study show that the bank works successfully with customer relationships and its CRM system based on the theories in which the study is based on. Although the bankis still trying to adapt to the distancing from the physical branch office to an Internet-based channel in which the service has also developed along the customer. However, there remain some emotional challenges in a personal relationship with the customer in this channel.

Uppsatsens syfte är att öka kunskapen och förståelsen kring CSR som värdeskapande strategi. Vårt angreppsätt utgår från hermeneutiskt forskningsstrategi. Vi gör en kvalitativ fallstudie av beskrivande karaktär genom intervjuer och granskning av offentliga rapporter från IKEA, Telenor och Sveaskog. Enligt induktiv metod utgår undersökningen från vår frågeställning som tillsammans med relevant teori och empiri leder fram till analys och slutsatser. Genom vår undersökning har vi fastställt att CSR är en värdeskapande strategi. Detta baserar vi på resultaten av vår undersökning som bland annat säger 1) att det saknas en gemensam och allmängiltig definition av CSR och företagens ansvarstagande; 2) att begreppen CSR, CR och hållbarhet mer eller mindre är utbytbara; 3) att ett fullständigt ansvarstagande kräver en helhetssyn som innefattar både ekonomiska, sociala, miljömässiga och etiska frågor; 4) att en fullständig integrering av ansvarsarbetet i organisationen såväl som i den dagliga verksamheten är att eftersträva; 5) att bättre möjligheter för företagens fortlevnad är det viktigaste motivet till respondenternas arbete med ansvarsfrågor; 6) att ansvarsarbete är mycket värdefullt för företagen men att inget av dem mäter värdet i ekonomiska termer eller sätter upp finansiella mål för arbetet; 7) att det generella målet med ansvarsarbetet är att bidra till uppfyllande av generella företagsmål; 8) att attitydundersökningar hos viktiga intressentgrupper är det vanligaste sättet att mäta resultatet av ansvarsarbete; 9) att kommunikation är mycket viktigt för att bli framgångsrik i sitt ansvarsarbete; 10) att respondenternas viktigaste intressenter är deras medarbetare, kunder och ägare. / The purpose of our thesis is to increase knowledge and understanding of CSR as value-creating strategy. Our research is based on a hermeneutic research approach. We make a qualitative descriptive case study through interviews and review of public reports from IKEA, Telenor and Sveaskog. According to the inductive method our survey is based on the research problem, which, together with relevant theory and empirical evidence leads to the analysis and conclusions. From our investigation, we have determined that CSR is a value-creating strategy. This conclusion is based on the results from our study that says; 1) there is no common and universal definition of CSR and corporate accountability; 2) the concepts of CSR, CR and sustainability are more or less interchangeable; 3) that full accountability requires a holistic approach that includes financial, social, environmental and ethical issues; 4) full integration of the CSR work in the organization as well as in daily practice is to strive for; 5) better opportunities for business survival is the main reason for respondents' work on sustainability issues; 6) sustainability is very valuable to respondents, but none of them measures value in economic terms or put up financial targets for the sustainability issues; 7) the general objective of sustainability is to contribute to the fulfillment of the overall business goals; 8) the attitude of key stakeholder groups are the most common way to measure the outcome of sustainability; 9) communication is very important to the success of the sustainability work; 10) the respondents most important stakeholders are their employees, customers and shareholders.

Sammanfattning Titel: IFRS 13 - En dokumentstudie över implementeringens påverkan på delårsrapporter i fastighetsbranschen Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Johannes Fritzin och Pia Siewert Svensson Handledare: Bengt Bengtsson Datum: 2014-01-08 Bakgrund: Det har länge diskuterats hur tillgångar ska värderas och redovisas och flera standarder har införts genom åren. I och med införandet av IAS 40 fick företagen möjlighet att värdera förvaltningsfastigheterna till verkligt värde. Kritik har dock riktats mot detta värderingssätt och förste januari 2013 infördes IFRS 13 som bland annat ställer krav på ökade upplysningar. Syfte: Vårt syfte är att studera och beskriva hur väl bolagen inom fastighetsbranschen, som är skyldiga att följa IFRS 13, lever upp till upplysningskraven i sina delårsrapporter vad det gäller värdering av förvaltningsfastigheter. Vi vill också belysa eventuella skillnader och likheter mellan företagens upplysningskvalité och vad dessa kan bero på. Därutöver tänker vi undersöka om implementeringen bidragit till mer information i företagens delårsrapporter.   Metod: Studien är en dokumentstudie av delårsrapporter rörande företag i fastighetsbranschen. I studien utförs en kvalitativ innehållsanalys av delårsrapporterna med utgångspunkt från upplysningskraven i IFRS 13. Analys och slutsats: Vi har analyserat fjorton olika företag. Vår slutsats är att det skiljer sig mycket mellan företagen hur väl de uppfyller kraven. De flesta av de fjorton företagen är ganska dåliga eller dåliga på att följa upplysningskraven. Framförallt är företagen dåliga på att lämna precisa indata, men de är också dåliga på att konkret uppge vilken värderingsnivå de verkligen använder. De faktorer som verkar mest sammanhängande med lågt uppfyllande av upplysningskraven är stor spridning både geografiskt och vad gäller fastighetstyp. Så företag med förvaltningsfastigheter på ett fåtal orter och inom samma bransch uppfyllde kraven bättre. När det gäller implementeringen visar undersökningen att upplysningarna i de flesta fall har ökat under de senaste fem åren. Dock har bara fyra företag ökat sina upplysningar mellan 2012 och 2013 då IFRS 13 infördes. Förslag till fortsatt forskning: Genomföra studien igen längre fram när företagen har haft lite mer tid att ta till sig IFRS 13 och se om det medför en förbättring. Samt för att få ett ännu tydligare orsakssamband genomföra studien på fler företag, till exempel i hela Skandinavien. Uppsatsens bidrag: Studien ger en bild av hur väl företagen följer den nya standarden IFRS 13 och den visar också att än så länge så har standarden inte fullt ut haft den avsedda verkan som var tänkt. Studien ger också en bild av vilka faktorer som kan tänkas ligga bakom hur väl kraven uppfylls. För eventuella användare av IFRS 13 ges också en tydligare bild av vad upplysningskraven verkligen innebär och hur andra företag gör för att uppfylla kraven. Nyckelord: IFRS 13, verkligt värde, fastighetsbranschen, förvaltningsfastigheter, upplysningskrav / Abstract Title: IFRS 13 - A document study over the implementation impact on the interim financial statements in the real estate business Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Johannes Fritzin and Pia Siewert Svensson Supervisor: Bengt Bengtsson Date: 2014-01-08 Background: It has for a long time been discussed how assets are to be valued and presented and several standards have been introduced over the years. With the introduction of IAS 40, companies had the opportunity to evaluate the investment properties at fair value. Critics have however been made against this valuation method and in the first of January 2013 IFRS 13 was introduced which among other things requires increased disclosures. Aim: Our purpose is to study and describe how well the companies in the real estate industry, who are required to comply with IFRS 13, lives up to the disclosure requirements in its interim reports in terms of the valuation of investment properties. We also want to highlight any differences and similarities between corporate disclosure quality and what these may be due. In addition, we intend to examine whether implementation has contributed to more information in the companies' interim reports. Method: The study is a document study of interim reports on companies in the real estate industry. In the study was a qualitative content analysis conducted of the interim reports based on the disclosure requirements of IFRS 13. Analysis and conclusions: We have analyzed fourteen different companies. Our conclusion is that there is big different between the companies how well they meet the requirements. Most of the fourteen companies are pretty bad or bad to follow the disclosure requirements. Above all, companies are bad about leaving precise input, but they are also poor at concrete specify the measurement level they actually use. The factors that seem most consistent with low fulfillment of disclosure requirements are wide distribution both geographically and by property type. So companies with investment properties at a few locations and within the same industry met the requirements better. In terms of implementation, the survey shows that the information in most cases has increased over the past five years. However, only four companies increased their disclosures between 2012 and 2013, when IFRS 13 were introduced. Suggestions for future research: Conduct the study again later when companies have had a little more time to take in IFRS 13 and see if it results in an improvement. And to get an even clearer causal link conduct the study on more companies, such as in Scandinavia. Contribution of the thesis: The study provides a picture of how well companies comply with the new standard, IFRS 13 and it also shows that so far the standard has not fully had the intended effect as intended. The study also provides a picture of what factors might underlie how well the requirements are met. For any users of IFRS 13 it also provides a clearer picture of what the disclosure requirements really means and how other companies are doing to meet the requirements. Keywords: IFRS 13, Fair value, the real estate, investment properties, disclosure requirements

En ökande grupp utsatta EU-medborgare ställer krav på att den svenska sjukvården kan möta upp deras behov av vård. Problem uppstår i och med att många utsatta EU-medborgare saknar sjukförsäkring och därmed inte berättigas subventionerad vård i Sverige. Syftet med vår studie är att undersöka erfarenheter från sjuksköterskor i Göteborg som i sitt arbete vårdar utsatta EU-medborgare som saknar sjukförsäkring. En kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerad intervjuform används för att nå syftet. I resultatet framkommer att brist på riktlinjer skapar ett vakuum fritt för subjektiva tolkningar hos vårdpersonal som möter den aktuella målgruppen. Ett tydliggörande kring hälso- och sjukvårdens principer i mötet med dessa patienter är av hög relevans för att möjliggöra ett tillhandahållande av jämlik vård för alla patienter. Vi diskuterar kring alla människors lika värde och tillgång till vård utifrån denna aspekt.

Sammandrag: Företag strävar kontinuerligt efter att bygga ett välkänt och framgångsrikt varumärke. De strävar efter att tillfredsställa konsumenters behov för att öka varumärkets värde, brand equity. Genom att försöka avgöra konsumenters inställning till ett visst varumärke och deras förhållning till ett utökat sortiment i en ny produktkategori syftar denna uppsats till att diskutera och utforska förändringen av varumärkets brand equity. Vid denna undersökning har H&amp;Ms varumärke och deras nya sportkollektion använts som exempel. Teorin behandlar varumärkets värde, brand equity, utifrån ett konsumentperspektiv samt utvidgning av produktutbud hos varumärken. Konsumenter styr ett varumärkes värde och då studien undersöks från ett konsumentperspektiv, var det av intresse att fokusera på Consumer Based Brand Equitys, CBBEs, fyra olika dimensioner: lojalitet, medvetenhet, upplevd kvalitet och associationer. Genom en kvantitativ enkätundersökning fick respondenterna bland annat svara på i vilken utsträckning de förknippade olika faktorer med H&amp;Ms varumärke och därefter i vilken utsträckning de förknippade samma faktorer med den nya sportkollektionen. Några faktorer som användes var kvalitet, modeinriktat, pris, exklusivitet, känt m.fl. Med det teoretiska ramverket tolkades de empiriska resultaten för att kunna besvara uppsatsens syfte. Resultaten visade, till viss mån, en positiv förändring av värdet för varumärket på grund av den nya sportkollektionen, samt att det finns tendenser till fortsatt överensstämmelse mellan H&amp;Ms varumärke och en sportfokuserad produktkontext.

Verkliga värden uppges ofta vara relevanta i och med att de avspeglar aktuella händelser, men däremot ifrågasätts deras tillförlitlighet. Framförallt för sådana verkliga värden som kategoriseras inom nivå tre av den värderingshierarki som finns i redovisningsstandarden IFRS 13. Värdering av sådana tillgångar genomförs med avsaknad av marknadsdata från en aktiv marknad. Input till värderingsmodellerna är då ofta företagets egna antaganden och bedömningar av framtida händelser kopplat till tillgången där utfallet vid värderingstidpunkten i högsta grad är osäkert. Det uppkommer då en inneboende osäkerhet över utfallet av de antaganden och bedömningar som görs, en inneboende osäkerhet som även riskerar medföra vinklade värderingar från framställarna av de verkliga värdena. För att styrelsen ska kunna säkerställa att de verkliga värdena är rättvisande anges ofta interna kontroller som en metod för att förhindra de risker som på ett negativt sätt riskerar påverka tillförlitligheten av värderingarna. Uppsatsen syfte är att förstå hur interna kontroller kan påverka tillförlitligheten av verkliga värden inom nivå tre, samt hur interna kontroller av verkliga värden inom nivå tre skiljer sig gentemot interna kontroller av verkliga värden inom nivå ett och två. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ undersökningsansats där intervjuer valts som datainsamlingsmetod. Telefonintervjuer har genomförts med kunniga personer inom ämnesområdet som jobbar hos de största revisionsbolagen i Sverige. Resultatet från studien visar på att interna kontroller kan påverka tillförlitligheten för verkliga värden inom nivå tre på två huvudsakliga sätt. Dels genom kontroll av de operativa riskerna. Det vill säga kontroller av de system och metoder som används vid värderingarnas tillvägagång. Dels genom interna kontroller av karaktären av verkliga värden inom nivå tre och den inneboende osäkerheten som där finns. Sådana kontroller handlar framförallt om att kontrollera gentemot historiken för liknande tillgångar. Studien har även påvisat skillnader i interna kontroller för verkliga värden i de olika nivåerna, skillnader som kan förklars utifrån de olika verkliga värdenas karaktär. Verkliga värden inom nivå tre anses vara mer komplexa och avancerade att framställa än verkliga värden inom övriga två nivåer varpå de även är svårare att kontrollera. Resultatet av kontrollerna för värderingar inom nivå tre är därmed en bedömning av huruvida de verkliga värdena är rimliga eller inte, medan det vid kontroll av värderingar inom övriga två nivåer är lättare att bedöma huruvida de verkliga värdena är rätt eller fel. / Valuations at fair value is often said to be relevant since they reflect current business events. However, the reliability of the valuations is questioned. Especially for does fair values that are categorized in level three of the valuation hierarchy contained in the accounting standard IFRS 13. Those valuations are carried out without access market data from an active market. The inputs to the valuation models used is then often the company´s own assumptions and estimates of future events associated to the asset for which at the measurement date the outcome is highly uncertain. The reliability of fair values in level three is then questioned as an inherent uncertainty arise over the outcome of the assumptions and estimates that are done, an inherent uncertainty that also risk to result in biased fair values by the petitioners. In order for the board to ensure that the financial statements are true and fair, internal controls is often mentioned as a method to prevent the risks that in a negative way might affect the reliability of  fair values. The aim of this paper is to understand how internal controls can affect the reliability of fair values that are categorized in level three, and how internal controls of fair values in level three distinct against internal controls of fair values in level one and two. The study was conducted using a qualitative research approach where interviews were selected as data collection method. Telephone interviews were conducted with competent people in the subject area who works for the largest accounting firms in Sweden. The result from the study indicates that internal control has a positive impact on the reliability of fair values in level three. The way internal controls can affect the reliability can be done in two main ways. It can be done through internal controls of the operative risks. That is to control the systems and methods used in the valuation approach. It can also be done through internal controls of the nature of fair values in level three and the inherent uncertainty contained therein. Such controls is mainly about to control against the history of similar assets. The study has also shown differences in internal controls of valuations between the three levels that can be explained by the difference in nature of the separate fair values. Fair values in level three is considered more complex and advanced to produce than fair values in the other two levels whereupon they are also harder to control. The outcome of internal controls of fair values in level three is thus to assess whether the fair values is reasonable or not, while in the other two levels it is easier to assess whether the fair value is correct or not.

Arbetet grundar sig på en fastighetsägares insikt om att nuvarande bebyggelse inte följer detaljplan och hennes nyfikenhet kring hur tomten skulle kunna disponeras och ett flerbostadshus utformas på så sätt att detaljplan följs. På vägen passeras huvudpunkterna utformning enligt detaljplan, godkända energikrav enligt Boverket och skapandet av en solstudie.  Tomten som behandlas är en del av en kvartersbebyggelse i centrala Ängelholm. Staden som närmar sig femhundra år bär på en lång historia och byggnaderna inom kvarteret är klassade som värdefull bebyggelse eller särskilt värdefull bebyggelse enligt plan- och bygglagen (8 kap. § 13). Detaljplanen har i sin tur stämplat hela området som lagskyddade kulturlager vilket kräver ytterligare försiktighetsåtgärder. Stadens historia har tillsammans med dessa bemärkelser kraftigt kommit att påverka utformningen av ett nytt flerbostadshus.