När Skolinspektionen granskade skolors arbete med värdegrund i Sverige fann de att vissa segregerade skolor präglades av en trygg miljö men att eleverna där kunde visa en slags skenbar lojalitet. Vid observationer och intervjuer med eleverna kunde man finna åsikter som stred mot värdegrunden men som inte alltid kom upp till ytan. Den insikten utgör motivet till den här studien. Syftet är att bidra med kunskap om hur lärare vid en svensk utlandsskola uppfattar arbetet med värdegrund med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet. En kvalitativ studie har genomförts för att söka svar på forksningsfrågorna: Hur kopplar lärare värdegrundsarbetet till sin egen undervisning? Hur tolkar och prioriterar lärare värdegrundsarbete med avseende på alla människors lika värde, jämställdhet och solidaritet? Vilka mönster kan man finna i lärarnas förhållningssätt till värdegrundsarbetet? Analysen av de kvalitativa intervjuer, som gjorts med lärare som undervisar på en svensk utlandskola, tar sin utgångspunkt i kritisk mångkulturell teori och i normkritisk pedagogisk teori. De mönster som framgår i resultatet av studien visar att många lärare bedriver ett ostrukturerat värdegrundsarbete medan några få närmar sig ett mer medvetet och normkritiskt arbetssätt. Till de slutsatser som dras hör att lärare anser att det inte finns ett gemensamt värdegrundsarbete på skolan och att det därför finns brister, framför allt när det gäller arbetet med jämställdhetsfrågor. Det mest påtagliga problemet verkar vara att värdegrundsarbetet (i den betydelsen som det ges i den här studien) inte prioriteras och att det därför inte heller sker någon fortbildning på skolan. Då både ett kritiskt mångkulturellt och ett normkritiskt arbetssätt kräver teoretisk kunskap och ett gemensamt språk kan en sådan utveckling av värdegrundsarbetet vara svår att genomföra om inte skolan gör vissa strukturella förändringar.

The purpose of the study was to investigate the use and losses of energy in an existing older building. Another purpose was also to look through various options for heating systems with renewable energy in the building. The aim was to reduce the use and losses of energy. The first step was to study the related electricity bills of the building and also perform measurements and calculations of the building envelope and ventilation. The next step was to find out the possible actions for energy saving by performing measurements and calculations. To calculate the loss of energy a u-value was used, which describes a materials ability to conduct heat. The results of the energy calculations show what is reasonable to do in the building considering the energy savings versus economy. The study shows that it is important to first analyze and adjust the building envelope and ventilation before a new heating system is installed. That is to reduce the risk of an over-sizing of the heating system. It is not optimal to correct the entire building at energy efficiency because it is not economically feasible. All necessary actions of energy saving should be taken as a package where the most profitable should be picked out and executed. An older building is often of great value and therefore its appearance should be safeguarded at energy efficiency.

Att realisera en film är ett unikt och kreativt projekt där olika aktörer med olika yrkesroller samarbetar. Syftet med denna studie är att beskriva hur en manusförfattare använder sitt kontaktnätverk inom den svenska filmbranschen för att realisera en film. Studien redogör för vilka upplevda värden, i form av förmåner, som aktörer samskapar med manusförfattaren och hur det föranleder andra aktörer att vilja delta i filmprojektet. Studien har genomförts genom intervjuer med etablerade aktörer inom filmbranschen. Erhållen data analyseras utifrån tjänsteekosystemets ansats, enligt vilken en aktörs resurs, i form av kompetens, måste göras tillgänglig, anpassas och integreras med andra aktörers resurser för att samskapa värden. Resultatet av studien visar att manusförfattaren har tillgång till andra aktörer via sitt kontaktnätverk samt anpassar sitt manus och sociala beteende efter olika aktörernas upplevda värden. Filmskaparna som studerats upplever värden i ett kreativt och kommersiellt manus, men även i andra filmskapares erfarenheter. / The making of a film is a unique and creative project where various individual actors with different professions co-operate. The aim of this study is to describe how a screenwriter uses his or her relations in the Swedish film industry in order to create a film. The study aims to describe which benefits, defined as perceived values, different actors co-create with the screenwriter which stimulate other individual actors’ desire to participate in the film project. The study has been conducted through interviews with established actors in the film industry. Acquired data is analysed with regards to the theory of service ecosystems, according to which an actor’s resource, defined as competence, has to be made available and adjusted to the resources of various other actors in order to co-create value. The result of this study shows that the screenwriter aquires availability to other actors through networks of actors and adjusts the script and social behaviour to the other actors’ perceived values. The studied filmmakers perceive values in a creative and commercial script as well as in the merits of other filmmakers.

Titel: DART- en modell för värdesamskapande - En studie i hur fastighetsmäklare och kunder samskapar värde Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Lizbet Brittsten och Sanna Pickelner Handledare: Jens Eklinder - Frick och Jonas Molin Datum: 2015 – Maj Syfte: Att kunder intresserar sig för ett värdeskapande tillsammans med företagen och vill delta allt mer i affärsprocesser, framför allt i tjänstesektorn, ligger i tiden. Då vi båda kommer arbeta i en tjänstebransch där det krävs samarbete med kunder, väcktes vårt intresse att fördjupa oss i ämnet. Syftet med den här studien är att utifrån ett företags- och kundperspektiv öka förståelsen för hur delarna dialog, access, riskbedömning och transparens påverkar värdesamskapandet i en säljprocess mellan tjänsteföretag och kunder. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod. Underlaget till studien samlades in genom semistrukturerade djupintervjuer med både fastighetsmäklare och kunder (säljare). Från intervjuerna har vi tagit ut nyckeltermer och presenterat dem i empirikapitlet. Utifrån ett deduktiv angreppssätt har det empiriska underlaget analyserats mot teorin och respondenternas svar har även jämförts sinsemellan.   Resultat & slutsats: Av de faktorer vi undersökte visade sig dialog och transparens ha ett starkare samband och vara mer framträdande vid värdesamskapande än access. Dessutom låg riskbedömning snarare till grund för de tre andra faktorerna vilket vi anser borde revideras och tydliggöras i modellen. Ett annat resultat från vår studie är att ett värdesamskapande snabbt kan övergå till ett värdeförstörande om det inte hanteras på rätt sätt igenom hela affärsprocessen.   Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att prova våra två omarbetade DART-modeller i en studie med fler respondenter då vårt urval varit begränsat i storlek. Vi finner det också intressant att se om den befintliga DART-modellen är applicerbar i en studie där  utgångspunkten är en annan tjänstebransch där risktagandet inte är av samma betydelse. Vi föreslår även att utföra studier på området med ett induktivt angreppssätt, då vår studie varit begränsad till en befintlig teoretisk modell.   Uppsatsens bidrag: Ett teoretiskt bidrag från vår studie är att DART-modellen borde omformas. Den visade sig inte applicerbar fullt ut i vår studie. Vi har därför vidareutvecklat två modeller baserat på ursprungsmodellen. Dialog och transparens visade sig vara starkt sammankopplade och viktiga verktyg för mäklarna för att få kundernas förtroende. Det ser vi som ett praktiskt bidrag då vi anser att kombinationen av dialog och transparens är central och kan vara kopplad till förtroendeskapande även i andra tjänstebranscher. Kunders helhetsupplevelse, såväl monetärt som relationsmässigt, har i vår studie visat sig vara avgörande för det upplevda värdet.

Syftet med denna studie är att belysa den senmoderna skolans värdegrund och urskilja dess samhälleliga funktion. Ideologi kommer således att vara ett centralt begrepp för att ringa in värdegrundens funktion varpå det metodologiska avstampet har gjorts i den ideologikritiska traditionen. Vidare baserar sig studien på ett teoretiskt ramverk som diskuterar såväl individualismens som kapitalismens inflytande på skolan i relation till dess syfte som fostrare och förmedlare. Ideologikritiken och teorin appliceras sedan på material från Skolverket, Skolinspektionen och likabehandlingplaner från olika svenska gymnasieskolor med intentionen att belysa relationen mellan det fostrande anspråket och kunskapsförmedling. Studiens resultat tyder på en skola och en värdegrund som befinner sig i förändring, vilken kan härledas till en brist på ett verkligt anspråk gentemot sitt syfte, eller en ”brist på en meningsfull helhet”. Utifrån studiens tes och Skolverkets material kan sålunda ett moralistiskt uttryck skönjas. Värdegrunden fyller därigenom en ideologisk funktion då den tillhandahåller en illusion som ger upphov till en snedvriden världssyn vari anspråket på godhet fortsatt kan uppfyllas utan något egentligt innehåll utanför fantasins sfär.

Introduktion: Revisionen har sedan länge haft en viktig roll i att säkerställa tillförlitligheten hos företags finansiella information men kan utöver detta ses som betydligt mer flerdimensionell i och med sin rådgivande funktion. Att utforska vilka värden de som företräder de redovisningsskyldiga bolagen upplever av revisionen kan vara värdefullt då de både påverkar och påverkas av denna. De kommunala bostadsaktiebolagen skiljer sig åt i både ägarstruktur och revision från privata bolag vilket kan påverka bolagsföreträdarnas upplevda värde av revisionen och är därav relevant att undersöka.  Syfte: Syftet med studien är att utforska företagsledares uppfattning om revisionens värde i kommunala bostadsaktiebolag.  Metod: Studien är av kvalitativ karaktär och har utgått ifrån en deduktiv ansats.             Empirin har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Slutsats: Studiens resultat visar att företagsledarnas upplevda värde av revisionen i huvudsak uppkommer i och med dess kontrollerande och granskade funktion, vilket tyder på att dess traditionella funktion fortfarande är högst aktuell. En möjlig förklaring till detta kan vara bolagens kommunala ägande. Samtidigt visar studien att revisionen i olika utsträckning skapar värde i och med sin rådgivande funktion. Uppfattningen om lekmannarevisionen styrker dock inte en liknande slutsats, och bidrar enligt insamlad empiri inte  i någon större utsträckning till värde för bolagen. / Introduction The audit has long had an important role in ensuring the reliability of corporate financial information but can be seen as considerably more multi dimensional with its advisory function. Investigating what values company representatives are experiencing from the audit can be valuable as they both affect and are influenced by its function. The public housing companies differ in both ownership structure and auditing, which may affect the company representatives perceived value from the audit and is therefore relevant to investigate. Purpose The purpose of the study is to explore business executives views on the audit value creation in public housing equity companies. Method The study is of a qualitative nature and is based on a deductive approach. The empirical data has been collected through semi-structured interviews. Conclusion The results of the study show that the business executives perceived value of the audit is mainly due to its controlling and auditory function, which indicates that its traditional function is still highly relevant. A possible explanation for this may be the municipal ownership of the companies. At the same time, the study shows that the audit to varying degrees is creating value with its advisory function. The perception of the layman auditing does not however reinforce a similar conclusion, and does not contribute to the value to any significant extent according to the study.

Some of the sand dune areas in the bay of Laholm have a protection value from a European perspective. The head questions for this study were: In what way does a beach have value for the people who live nearby? What activities are being practiced in the bay of Laholm during the different seasons? A didactic reflection follows in relation to the courses Geography 1 and 2 in the Swedish upper secondary school. The theoretical framework was Haggett (1983). He talks about the beach as a metaphor for the world. The chosen method was a sound-recorded and transcribed interviews with anonymous adults, who live near the beach in the Bay of Laholm. The result demonstrates how the beach was valuable for all the respondents in different ways. The categories for question one were: Optimism, conflict of interests, disharmony, freedom and beach relation. The result also showed how different activities were taking place at the beach both during the bathing season and off season. The categories for question two were: Movement, location, obstacle, entertainment and recovery. Is there any connection between the fact that the respondents live close to the beach and how they value the beach? If the beach is associated with negativity, does it affect the chosen activity? In Geography 1 and 2, the beach could be a theme to work with in several central contents. Haggett’s metaphor is also a suitable foundation. The hidden curriculum is important in this context - what values is created by the chosen content? In Geography 1 and 2, the teaching should be based not only on the central content, but also with the abilities and the knowledge requirements. Future research could investigate how valuable the beach is for people who live further away and what kind of activities there are at other beaches in Sweden.

Trots att användarmedverkan borde vara ”best practice” för att skapa ömsesidigt värde för både beställare och användare inom kravfångst är detta inte fallet. Eftersom Service Design betraktas vara bra för ömsesidigt värdeskapande undersöker rapporten vilka tre Service Designverktyg som kan vara ett alternativ för att fånga krav som speglar ömsesidigt värde. Genom en litteraturstudie visar rapporten att Customer journey maps, personas och shadowing är de tre vanligaste verktygen; av dessa tre anser systemutvecklare att Customer journey maps lämpar sig bäst för kravfångst på grund av förmågan att belysa problem hos både användare och beställare. Detta verktyg tillämpas tillsammans med serviceleverantör och användare i tre workshops och utifrån dessa redogörs egna praktiska erfarenheter och hur dessa upplevdes av deltagande serviceleverantör och användare. Rapporten visar att Customer journey maps är ett bra alternativ för ömsesidigt värdeskapande inom kravfångst och att shadowing och personas fokuserar mer på användaren än beställaren av ett system. / In order to create co-value for both clients and users in requirements elicitation, user participation should be best practice – but research shows that it is not. In this thesis, Service Design is seen as an enabler for co-value creation between clients and users. The thesis examines if the three most common Service Design tools can be an alternative to capture requirements that reflect co-value for both the client and the users. Through a literature review this thesis reveals that customer journey maps, personas and shadowing are the three most common tools and that system developers believes that the Customer journey maps are best suited for requirements elicitation due to the ability to highlight problems of both users and clients. This tool is applied together with the service provider and the user in three workshops and based on these, the thesis outlines practical experiences and how this tool is experienced by participating service provider and user. The report reveals that Customer journey maps is a viable option for co-value creation in requirements elicitation whereas shadowing and personas are more focused on the users of a system than the client of a system.

Syftet med denna undersökning är att studera hur språket i Skatteverkets broschyr Dags att deklarera har förändrats mellan 1974 och 2014. För att få en bild av förändringen över tid har nio broschyrer, utgivna med fem års mellanrum, undersökts. Svensk språkvård har under lång tid arbetat för ett enklare svenskt myndighetsspråk och denna uppsats ämnar studera om myndighetsspråket har påverkats av detta och förändrats under denna tid. Hypotesen är att språket har förändrats och att det blivit enklare. Undersökningen genomförs i två led: en del som fokuserar på broschyrernas språk och en del som fokuserar på broschyrernas tilltal. Den språkliga undersökningen studerar materialets lexikon, syntax och lix-värden samt hur förändringen i dessa olika språkliga aspekter korrelerar. Resultaten från undersökningen visar att språket har förändrats under den undersökta tidsperioden, men att inga stora skillnader syns mellan 1974 och 2014. Större skillnader uppvisas inom tidsperioden än mellan undersökningens start- och slutår. En möjlig förklaring till detta är att myndighetstexternas ytspråk var i språkvårdens fokus redan på 70-talet. I tilltalsundersökningen har tilltal kategoriseras som antingen direkta tilltal eller omtal. Resultatet visar att tilltalen förändrats mellan 1974 och 2014. Fler omtal användes 1974 och fler direkta tilltal användes 2014. Arbetet med myndighetstexters mottagaranpassning började senare än arbetet med ytspråk, vilket alltså syns i de undersökta broschyrerna.

Det är känt att modeindustrin har ett stort anspråk på miljön, men trots det finns det inga fungerande lösningar på problemet i dagsläget. Ett sätt att komma till bukt med problemet äratt låta konsumenten miljökompensera vid köptillfället. Den här studien undersöker konsumenters inställning till en frivillig miljökompensation vid klädköp. Liknande studier har gjorts tidigare, då på flygresenärers vilja att frivilligt klimatkompensera för koldioxidutsläpp. Det har därför varit av intresse att testa liknande undersökningsmetod på konsumenter imodeindustrin. Tidigare forskning har konstaterat att ett flertal variabler är betydande för konsumentens vilja göra grönare konsumtionsval. Detta har mynnat ut i fyra hypoteser som testar hur konsumenters attityd till miljökompensation, upplevda konsumenteffektivitet, upplevda miljökunskap samt kön korrelerar med viljan att miljökompensera. Studien har även undersökt hur konsumenternas vilja att kompensera påverkar det ekonomiska värdet som konsumenten sätter på miljöproblemen kopplade till klädproduktion. Undersökningen bygger på 225 enkätsvar från studenter vid en medelstor svensk högskola. Resultaten från studien visar på signifikanta samband mellan flera av de förklarande variablerna och viljan att delta i frivillig miljökompensation. Den genomsnittliga kompensationsnivån uppgår till halva plaggets försäljningspris, vilket är en uppseendeväckande siffra. Respondenternas preferenser visar även att miljökompensationen bör fördelas lika över olika projekt för bättre miljö. / Although it’s known what footprint the global fashion industry has, few solutions have effectively managed to tackle the problem. One solution is to let the consumer participate in avoluntary environmental offset. This study investigates what variables affecting the consumer’s willingness to participate in such offset. Similar studies on air travelers’ voluntarycarbon offset have been done before. It’s therefore of interest to use the same preference method on consumers of the fashion industry. Previous research present a number of independent variables affecting the willingness to participate in voluntary offset. This study uses four hypotheses to explain consumers’ stated preferences. These include attitudes, perceived consumer effectiveness, perceived ecoliteracy and gender. The study uses a contingent valuation method to explain how the willingness to participate correlates with the hypothetical value of the voluntary environmental offset. An online survey was conducted and included data of 225 respondents. The results show significant correlations among several of the independent variables and the willingness to participate in voluntary environmental offset. The average value of offset reached about half the selling price of a simulated garment, which is staggering. The respondents’ preferences on how the money from the offset should be allocated tell of an equal share among projects for a better environment. The study is a bachelor thesis written in Swedish.