Global ETD Search

11	Är intressentengagemang nyckeln till framgångsrikt hållbarhetsarbete? : En undersökning av svenska verkstadsindustriföretag och dess värdekedjor Hertel, Hanna, Linnea, Gullesjö January 2023 (has links) Syftet med denna studie är att bidra till efterfrågat empiriskt material gällande hur intressentengagemang implementeras i företag, hur detta påverkar arbetet med hållbara värdekedjor och vilka möjligheter och utmaningar som detta medför. Studien är baserad på sex intervjuer med svenska verkstadsindustriföretag, vilka belyser hur intressentengagemang används i organisationen för att främja hållbarhet i dess värdekedjor. Studien indikerar att intressentengagemang är en del av företags hållbarhetsstrategier och utgör en del i hållbarhetsarbetet i stort. Resultaten ger argument för att intressentengagemang i värdekedjan drivs på en lägre nivå där kommunikation är den gemensamma nämnaren, med direkt hänvisning till brist på tid och resurser, olika prioriteringar och kompetensbrist. Trots detta ges belägg för att intressentengagemang skapar drivkraft till innovation, ökad kunskapsspridning och gemensamt värdeskapande. Stakeholder engagement stakeholder relations stakeholder theory sustainable value chains Intressentengagemang intressentrelationer intressentteori intressenter hållbara värdekedjor hållbarhet svensk verkstadsindustri Business Administration Företagsekonomi
12	Demand for Transportationin Circular Businesses : A System Dynamic approach / Behovet av transporter inom cirkulära företag Erlandsson, Vilhelm, Åkerblom, Erik January 2021 (has links) One of the largest challenges’ mankind is currently facing has been recognized to be climate change. Moving towards climate neutrality, decoupling economic growth from resource use, and at the same time ensuring long-term competitiveness becomes highly important. A possible path to decrease our impact on the environment is to switch from linear to circular material flows, which is today referred to as a circular economy. In a circular economy, assets that are being reused will induce a demand for transportation. Understanding how the transportation demand could be affected is important, since the sector is widely known through its environmental impact causing impaired life expectancy in many parts of the world. This study examines therefore variables in circular businesses that could affect transportation demand both directly and indirectly. These variables have been identified by interviewing eight businesses that employ repair & reuse configurations in a circular context. The study concludes that transportation could be affected in numerous ways, depending on the system's future development. If the current linear paradigm still governs the original equipment manufacturers (OEMs), it will be hard to increase the amount of viable products circulating in the system. The current paradigm has been recognized to be a large barrier due to the high uncertainty of OEMs continuance in a transition to a circular economy. If OEM collaboration could be increased extensively, the system could increase its growth. Further, customer behaviour has also been identified to be a driver for both increasing and decreasing transportation in the system. Increasing the amount of viable products circulating in a circular system comes naturally, as the trade-off in Co2-emissions between increased transportation and newly produced products is prominent. Having such a holistic view argues for the implementation, but the system still has implications regarding sustainability. As the trade-off is continuously made, demand for transportation will be increasing as the system grows. Looking at this from the perspective of the transportation industry, such implementation could make it harder to decrease its Co2-emissions with 70% by 2030, which is the goal set by the Swedish government. / De pågående klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Att minska resursanvändningen och samtidigt bibehålla samhällets ekonomiska tillväxt ses därför som väsentligt för att nå ökad klimatneutralitet. Till följd av detta har den cirkulära ekonomin utvecklats där linjära produktflöden ersätts av cirkulära. Skiftet till cirkulära flöden kommer troligen bidra till ett nytt transportbehov då produkter i större utsträckning byter användare. Att förstå och kunna redogöra hur det uppkomna transportbehovet ser ut är av betydelse då transportsektorn i sig utgör en stor utmaning i arbetet med att minska den totala klimatpåverkan. Denna studie ämnar därför att studera åtta cirkulära företag och dess verksamheter för att identifiera centrala variabler som har en direkt eller indirekt påverkan på behovet av transporter. Studien visar på att transportbehovet kan tänkas påverkas på olika sätt beroende hur det cirkulära systemet utvecklas framöver. Om det linjära paradigmet fortsätter att gynna originaltillverkare, tillika produkttillverkare, kommer det bli svårt för det cirkulära systemet att uppnå några betydande volymer. Det linjära systemet har identifierats vara en barriär då det förblir osäkert till vilken grad produkttillverkare är redo att bidra till de nya cirkulära flödena. Om tillverkare blir mer öppna och möjliggör för externa aktörer att reparera och hantera deras produkter så spås de cirkulära flödena öka. Vidare så har kundbeteende identifierats som en drivande faktor som både kan leda till en ökad och minskad mängd transporter inom det cirkulära systemet. Att öka mängden cirkulerande produkter kommer naturligt eftersom utsläppsnyttan är betydande vid jämförelse av ökade transporter och nytillverkning av produkter. Helhetsperspektivet argumenterar således för att öka cirkulära produktflöden. En ökad mängd cirkulära produkter kan dock innebära stora utmaningar för transportsektorn och dess förmåga att nå de uppsatta klimatmålen. Circular economy Circular business Sustainability Business model Productservice system Transportation System dynamics Supply chain Cirkulär ekonomi Hållbarhet Transporter System Dynamics Affärsmodeller Product-Service System Värdekedjor Engineering and Technology Teknik och teknologier
13	Byggvaruhuskedjors kravställningar på sina leverantörer En studie av bygghandeln i Sverige / DIY and building material retailers demands on their suppliers A study of the DIY and building material market in Sweden Fransson, Daniel January 2004 (has links) <p>Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrågar att deras leverantörer från träindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förväntningar. Sålunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav på teknik och produktutveckling för att öka försäljningen av trävaror till de viktiga GDS (Gör-Det-Själv)- och byggmaterialmarknaderna i både Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att träindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket på export av trävaror. Byggvaruhuskedjor efterfrågar alltmer en leverantör från träindustrin med en hög anpassningsförmåga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och byggmaterialmarknader. Leverantörer från träindustrin måste sålunda gå ifrån produktions- och volymfokusering till kundutveckling och kundfokus. Deras produktivitetsutveckling och samarbetsvillighet har en stor betydelse för att generera en välfungerande interaktion med sina kunder. Sålunda kan en koppling mellan deras egen produktion och deras kunders behov utvecklas. Det kommer sannolikt att bli mycket kostsamt och svårt för träindustrin att försöka bearbeta den svenska och europeiska marknaderna utan att använda byggvaruhuskedjorna som marknadskanal. Byggvaruhuskedjornas ökade konsumentfokus och riktade marknadsföring medför enligt dem själva en expansion av marknaden samtidigt som prismedvetenheten och kraven från GDS- och byggmaterialmarknaderna ökar. Byggvaruhuskedjorna verkar alltmer fungera som systemintegratör och anser själva att de känner av en större makt gentemot sina leverantörer. Byggvaruhuskedjorna förefaller dock svårare att definiera som antigen mega-retailers eller category-killers. Branschgränserna blir alltmer oklara och det blir sålunda svårare att avgöra vilka företag som specifikt kan klassificeras att tillhöra bygghandeln Den nationella bygghandeln blir samtidigt alltmer internationell och sammanfattningsvis verkar en marknadskanal med nya funktioner och strukturer att utvecklas.</p> Business and economics marknadskanaler strategisk utveckling värdekedjor industriell försäljning vertikal integration industriella nätverk interaktion bindningar industriella inköpsprocesser återförsäljarkedjor träindustrin bygghandeln byggvaruhuskedjor byggmaterial gör det själv marknaden GDS-marknaden dynamisk industriell miljö strukturella förändringar leverantörsrelationer byggsystem affärsutveckling trävaror systemförsäljning systemintegratör Bauhaus Beijer Byggmaterial Byggtrygg Coop Hornbach Interpares K-Rauta Optimera market channels marketing channels strategic development mega-retailers category-killers value chains industrial networks interaction purchase processes retailers forest industry supplier relations building systems business development supplier development do it yourself DIY-retailers building material building merchant wood products system integrator system sales. Ekonomi Business and economics Ekonomi
14	Byggvaruhuskedjors kravställningar på sina leverantörer En studie av bygghandeln i Sverige / DIY and building material retailers demands on their suppliers A study of the DIY and building material market in Sweden Fransson, Daniel January 2004 (has links) Denna studie utreder vilka funktioner och roller som byggvaruhuskedjor efterfrågar att deras leverantörer från träindustrin bör ha i marknadskanalen. Vidare förklaras hur dessa leverantörer bör agera för att möta dessa krav och förväntningar. Sålunda skapas gynnsamma utvecklingsmöjligheter av nya produktlösningar för att svara upp till nya krav på teknik och produktutveckling för att öka försäljningen av trävaror till de viktiga GDS (Gör-Det-Själv)- och byggmaterialmarknaderna i både Sverige och Europa. Byggvaruhuskedjorna anser att träindustrin har ett alldeles för stort produktions- och volymfokus och inriktar sig för mycket på export av trävaror. Byggvaruhuskedjor efterfrågar alltmer en leverantör från träindustrin med en hög anpassningsförmåga som kan medverka i kedjans utvecklingsarbete och som samtidigt har stor lyhördhet gentemot marknadens behov och har möjlighet att göra anpassningar till lokala GDS- och byggmaterialmarknader. Leverantörer från träindustrin måste sålunda gå ifrån produktions- och volymfokusering till kundutveckling och kundfokus. Deras produktivitetsutveckling och samarbetsvillighet har en stor betydelse för att generera en välfungerande interaktion med sina kunder. Sålunda kan en koppling mellan deras egen produktion och deras kunders behov utvecklas. Det kommer sannolikt att bli mycket kostsamt och svårt för träindustrin att försöka bearbeta den svenska och europeiska marknaderna utan att använda byggvaruhuskedjorna som marknadskanal. Byggvaruhuskedjornas ökade konsumentfokus och riktade marknadsföring medför enligt dem själva en expansion av marknaden samtidigt som prismedvetenheten och kraven från GDS- och byggmaterialmarknaderna ökar. Byggvaruhuskedjorna verkar alltmer fungera som systemintegratör och anser själva att de känner av en större makt gentemot sina leverantörer. Byggvaruhuskedjorna förefaller dock svårare att definiera som antigen mega-retailers eller category-killers. Branschgränserna blir alltmer oklara och det blir sålunda svårare att avgöra vilka företag som specifikt kan klassificeras att tillhöra bygghandeln Den nationella bygghandeln blir samtidigt alltmer internationell och sammanfattningsvis verkar en marknadskanal med nya funktioner och strukturer att utvecklas. Business and economics marknadskanaler strategisk utveckling värdekedjor industriell försäljning vertikal integration industriella nätverk interaktion bindningar industriella inköpsprocesser återförsäljarkedjor träindustrin bygghandeln byggvaruhuskedjor byggmaterial gör det själv marknaden GDS-marknaden dynamisk industriell miljö strukturella förändringar leverantörsrelationer byggsystem affärsutveckling trävaror systemförsäljning systemintegratör Bauhaus Beijer Byggmaterial Byggtrygg Coop Hornbach Interpares K-Rauta Optimera market channels marketing channels strategic development mega-retailers category-killers value chains industrial networks interaction purchase processes retailers forest industry supplier relations building systems business development supplier development do it yourself DIY-retailers building material building merchant wood products system integrator system sales. Ekonomi Business and economics Ekonomi
15	The Effects of Participation in Global Value Chains : A Study of the Effects of Participation in Intermediate Trade on the Value Added Through Services and the Relative Demand for Skilled Workers in the Swedish Manufacturing Industry Höijer, Anna Maria January 2023 (has links) This study aims to investigate the effects of the integration in global value chains on the specialization in the production of services and the relative demand for high-skilled labor in the Swedish manufacturing industry. The empirical model and the predictions are based on theories and findings such as the phenomenon of servicification, the Hecksher-Ohlin theorem, and the Stolper-Samuelsson theorem. The study is conducted using a regression analysis of panel data and employs a fixed effects model to control for unobserved heterogeneities between the entities. An interaction variable based on the initial ICT capital stock of each sector is used in an attempt to establish causality. The results show that there is a positive and significant correlation between the growth of intermediate imports and the growth value added through total services and business services between 2000 and 2018. The results also display a positive and significant correlation between the growth of intermediate trade and the value added through total services between 1995 and 2018. The direction of causality of the relationships are not established. Furthermore, the results for growth of relative employment and relative wage are insignificant. Based on these findings it is concluded that there is a correlation between increased participation in global value chains and the growth of value added through services. Economics labor economics labor market labor market economics global value chain supply chain trade commerce international trade specialization servicification Hecksher-Ohlin Hecksher-Ohlin model skilled labor labor labour labor demand labor supply relative labor demand wages skill upskill intermediate trade trade in value added stolper samuelsson stolper samuelsson theorem servicification factor abundance comparative advantage relative factor prices fixed effects panel data Nationalekonomi Arbetsmarknad Internationell ekonomi handel internationell handel Hecksher-Ohlin modellen arbetskraftsutbud arbetskraftsefterfrågan servicifiering relativ arbetskraftsefterfrågan kompetens värdekedjor tillverkningsindustrin specialisering service globalisering Hecksher-Ohlin lön stolper samuelsson komparativ fördel relativpriser paneldata fixa effekter Economics Nationalekonomi

Page generated in 0.0888 seconds