Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på halvstrukturerade intervjuer av fem lärare från olika skolor. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilken syn lärare har på värdegrunden samt hur de anser sig arbeta med den. Analysen av resultatet visar att det finns en viss variation i lärares syn på värdegrunden och hur viktig de anser arbetet med värdegrundsfrågor vara för elevers utveckling. Värdegrunden beskrivs enligt lärarna som en förutsättning för en lyckad kunskapsförmedling, och framställs därmed som skolans viktigaste ämne. I analysen av materialet kunde ett varierat arbetssätt kring värdegrunden urskiljas, där det demokratiska förhållningssättet även visade sig vara genomgående. Gemensamma arbetssätt som främjar elevers kompetens och som de intervjuade lärarna beskrivit är främst samtal, diskussioner och värderingsövningar. Av lärarnas beskrivningar upplevs värdegrundsarbetet som ständigt pågående, där den större delen av arbetet med värdegrunden sker spontant och är situationsbaserad. I studien påtalade lärarna dessutom en del begränsningar kring arbetet med värdegrunden, där tiden upplevdes som det främsta hindret. Ytterligare ett resultat som framkom under analysen av studiens material var den mångkulturella aspekten. Lärarna framhåller att denna aspekt är viktig och anser att den gynnar arbetet med värdegrunden, då den medför att lärare inte behöver påtala att kulturella och sociala skillnader finns i samhället. Dessa upptäcker eleverna istället naturligt genom att vistas i den mångkulturella skolmiljön. Utfallet av studien visade att samtliga lärare besitter enligt oss en god syn på värdegrunden, men att arbetssätten skiljer sig beroende på skolans, och den enskilda lärarens prioriteringar. Vad som ändå kan komma att sammanfatta studien är att värdegrunden, trots de upplevda begränsningarna, i slutändan ändå måste ses som en möjlighet till att utbilda elever i de grundläggande värdena, istället för att arbetet ska ses som komplicerat och krävande.

Ideella föreningar skapar icke-finansiella värden som är viktiga för samhället i stort, men de måste samtidigt ha en fungerande ekonomi och hushålla med sina resurser, både pengar och ideellt arbete. I litteraturen uttrycks en oro att föreningarna marknadiseras genom att lägga ett större fokus på ekonomiska aspekter och anamma arbetssätt från näringslivet, och att detta leder till att föreningarnas demokratiska värden och ideella syften hamnar i skymundan. I den här uppsatsen undersöks detta problem med hjälp av följande frågeställningar: Hur använder ideella föreningar ekonomistyrning för att främja sina syften och mål utan att förlora sina ideella värden? Vilken förankring har dessa arbetssätt i affärsmässiga metoder? Syftet med uppsatsen är att förstå ekonomistyrningens roll i de ideella föreningarnas balansgång mellan ekonomisk effektivitet och ideella värden. Genom att studera hur ekonomistyrning används i ideella föreningar och se vilken anknytning den har till affärsmässiga metoder hoppas vi kunna bidra med kunskap och inspiration till ideella föreningar i deras arbete med ekonomistyrning. För att göra det har representanter från fem föreningar intervjuats. Föreningarna skiljer sig i storlek och verksamhetsinriktning. De slutsatser som dras är att ekonomistyrning kan bidra till att ideella syften nås, men att de föreningar som anser sig framgångsrika inte lägger fokus på hur styrningen utformas.

No description available.

Den ökade konkurrensen om specialiserad kompetens är idag påtaglig för många arbetsgivare. Svensk industri är en av de branscher som berörs av detta och då framför allt på grund av en ökad brist på ingenjörer. Organisationen AB är en av aktörerna där denna utveckling är aktuell och kompetensbristen gör att organisationen behöver en effektiv strategi för att säkerställa en stabil kompetensförsörjning. Ett led i utformandet av en strategi innebär att undersöka vilka värden och villkor potentiella arbetstagare prioriterar vid val av arbetsgivare. Denna studie ämnade därför att undersöka ifall organisationens kommunicerade värden och villkor överensstämmer med vad ingenjörer inom generation Y önskar hos sin arbetsgivare. För att operationalisera syfte och frågeställningar användes både en kvantitativ och kvalitativ metod, och studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med HR- och marknadsansvariga på organisationen samt via en enkät som delades ut till 52 ingenjörsstudenter vid Umeå universitet. Resultatet visar att organisationen främst vill attrahera ingenjörer med sina värdeord men lägger också vikt vid karriärmöjligheter och personlig utveckling samt ett gott arbetsklimat. Resultatet från enkäten belyser att trevliga arbetskamrater, gott ledarskap samt att ha ett intressant och meningsfullt arbete är det som ingenjörerna lockas mest av.

Studiens syfte är att undersöka hur undervisningen kring demokratiska värden ser ut i ämnet samhällskunskap i årskurs 4-6. Denna studie syftar även till att svara på varför ett demokratiskt förhållningsätt är viktigt att tillämpa i undervsningen. För att besvara denna kvalitativa studiens frågeställningar har en analys gjorts av en litteraturöversikt över forskning på området. Ämnet samhällskunskap är brett och komplext och uppfattas av många lärare som problematiskt att bedriva undervsining i. Forskningen har visat att kunskapsuppdraget dominerar vilket beror på att samhällskunskapslärare inte är tillräckligt insatta i ämnets alla delar och att styrdokumenten upplevs som svårtolkade. Detta leder till att lärare får ett stort handlingsutrymme vad gäller undervisningens utformning och innehåll. Därmed kan möjligheten att uppnå kunskapskraven gå förlorade för eleverna vilket är allvarligt eftersom att fostransupdraget dels är ett av samhällskunskapsämnets syfte och dels för att det krävs om eleverna ska utvecklas till demokratiska medborgare i samhället. Studien har även visat att vårt område är i behov av mer forskning vad gäller undervisningens praktiska tillämpning.

The aim of this essay is examine how the Moderate party ideas and values have changed over time in relation to the so-called GAL-TAN dimension. The dimension theorizes values regarding green, alternative and libertarianism against traditional, authoritarian and nationalism. The dimension has recently become relevant for the Swedish political party system and political culture. The source material we use are documents of the Moderate party from 1904 to 2013. We have examine the Moderate party ideas using qualitative and comparative method, the results are presented in the form of a “codified text analysis”. Also, to find a deeper understanding, the results is evaluated in an idea analysis. Finally, we offer an understanding of values and ideas from a cultural and social perspective. The results show that the dimension existed from the very beginning in the Moderate party and that it is most prominent today. The study compared over time, making possible comparisons of cultural positions over time.

The aim of the study is to investigate how fiction can serve as a starting point for basic work. The purpose is realized by: How is identity constructed from an intersectional perspective within the framework of the hockey and school culture in Björnstad and Tusen gånger starkare? How can the novels be linked to and used in the Swedish Foundation's core work? The books analyzed are Björnstad (2016) by Fredrik Backman and Tusen gånger starkare (2006) by Christina Herrström. The analysis of the work is done after careful reading and in the light of theories of identity and intersectional perspective. The most important conclusions from the result are that young people are affected by strong social norms, as norm overruns risk being excluded. The text examples show that it is possible but difficult for young people to change their identity in school and hockey's discourse. In the discussion, a reasoning is taken over how the novels' content can be used in teaching to learn basic values, such as equality. Book conversations, thematic teaching and dramatization are highlighted as possible ways of working.

<p>Det som undersökts i denna studie är lärares sätt att se på miljöetiska frågor. Studien syftar till att utreda om detta är bundet till någon ämnesgrupp, någon bakgrund eller deras personliga ställningstaganden. Undersökningen har utförts bland lärare som undervisar på grundskolans senare år. Metoden som använts är en kvantitativ metod. Det empiriska materialet utgörs av 76 enkäter som har insamlats från fem skolor i en mellansvensk kommun. Studien visade att lärare tycker att miljöetiska frågor är viktiga men att de i praktiken har ett begränsat utrymme. Sociala faktorer, värderingar och intressen tycks vara viktiga för förekomsten av miljöinslag i undervisningen. Det som också framkom i resultatet av studien är att ma/no-lärares åsikter skiljer sig från de andra lärarnas, detta inte nödvändigtvis för att de är ma/no-lärare utan möjligen för att det finns ett intresse i grunden.</p>

<p>Arbetet beskriver hur tre lärare och en skolledare för ut och förankrar den värdegrund som be-skrivs i nuvarande läroplan (Lpo 94). Metoden som använts är personliga intervjuer och ett se-lektivt urval av intervjuade har gjorts. En litteraturgenomgång stöder de metoder och synsätt som lärarna framhåller. Resultatet visar att alla intervjuade har ett aktivt förhållningssätt till de värden som läroplanen lyfter fram. Det genomsyrar hela deras undervisning och arbetet pågår mer eller mindre ständigt.</p>

Det som undersökts i denna studie är lärares sätt att se på miljöetiska frågor. Studien syftar till att utreda om detta är bundet till någon ämnesgrupp, någon bakgrund eller deras personliga ställningstaganden. Undersökningen har utförts bland lärare som undervisar på grundskolans senare år. Metoden som använts är en kvantitativ metod. Det empiriska materialet utgörs av 76 enkäter som har insamlats från fem skolor i en mellansvensk kommun. Studien visade att lärare tycker att miljöetiska frågor är viktiga men att de i praktiken har ett begränsat utrymme. Sociala faktorer, värderingar och intressen tycks vara viktiga för förekomsten av miljöinslag i undervisningen. Det som också framkom i resultatet av studien är att ma/no-lärares åsikter skiljer sig från de andra lärarnas, detta inte nödvändigtvis för att de är ma/no-lärare utan möjligen för att det finns ett intresse i grunden.