I Täbys nya skogsvårdsplanen som lanserades 2021 finns det beskrivningar hur skogen ska skötas för att värna om höga natur- och rekreationsvärden samt främja ett rörligt friluftsliv. Det är viktigt att ständigt fånga upp kommuninvånarnas åsikter då samhället utvecklas och förändas och för att kunna anpassa skötselinsatserna efter det.Denna studie undersökte vilka natur- och rekreationsvärden som Täbys invånare främst uppskattar. 140 personer deltog i enkätundersökning där 60 % svarade att de hade 5-15 minuters gångavstånd till det tätortsnära skogsområdet. 54 personer besökte ett skogsområde någon gång i veckan ochbesöket varade i genomsnitt en timme. De flesta besök sker ensamma och i det tätortsnära skogsområdet ägnar sig besökarna främst åt att promenera. Stolpaskogen var det mest välbesökta skogsområdet som är beläget centralt i Täby med flertalet angränsande stadsdelar. Naturskog var den mest uppskattade skogstypen och motionsspår var det mest uppskattade rekreationsvärdet

I dagens förskola utförs dokumentation dagligen och är enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98/2010) en viktig praktik då den bör användas för utvärdering av såväl förskolans verksamhet som barns utveckling och lärande. Om hur dokumentation ska gå till finns det mycket att läsa, men vi intresserar oss för vad som påverkar själva dokumentationspraktiken. Inom ramen för denna studie vill vi undersöka dokumentationspraktiken på en förskola, alltså när det dokumenteras, vad som dokumenteras, hur det dokumenteras samt varför dokumentationen sker på ett specifikt sätt. Undersökningen som utförts i denna kvalitativa studie har, genom observationer och intervjuer haft syftet att ta reda på vilka föreställningar och värden som ligger bakom dokumentationen och varför dessa anses viktiga. Hur påverkar granskningssamhället förutsättningarna för dokumentation i förskolan? Vi intresserar oss också för vad som inte fastnar på kameralinsen, då även det kan säga något om vad som anses värdefullt nog att dokumentera.Vi frågar oss också huruvida granskningssamhället vi lever i, som beskrivs av Ahlbäck Öberg (2010) och Power (1999), påverkar förskolans verksamhet kring dokumentation och de pedagoger som utför den. Undersökningen visar hur krav och press på pedagoger leder till ett granskningsbart beteende där pedagoger utför dokumentation som "utifrån och uppifrån" kan uppfattas som "bra", exempelvis glada barn och fina samspel. Dessa förutsättningar kan påverka pedagogerna i sina föreställningar, värden och aktiva val kring dokumentation.

Tumpach, Mikael och Williams, Adam, (2006). Så därför förbjöd vi dom, hur lärare motiverar regler och normer. (That´s why they were forbidden, how teachers motivate rules and norms). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet har varit att undersöka hur lärare implementerar de regler och normer som ska gälla i klassrummet och hur motiveringen till ställningstagandet kan se ut. Arbetet behandlar vad lärare vid en grundskola 7-9 tagit i åtanke när de implementerat de regler och normer som ska gälla i klassrummet och hur motiveringen till ställningstagandet kan se ut. Undersökningen har genomförts kvalitativt med enskilda intervjuer under december månad 2005. Arbetet tittar närmre på vilka överväganden som är styrda utifrån, vilka som grundar sig i ett pedagogiskt tänkande, vilka som styrs av skolans uppfostrande roll och vilka som grundar sig i lärarens egna åsikter. Diskussionerna som förts har i första hand handlat om lärarnas motiveringar till sina normer och regler. / The aim of this essay has been to examine how teachers motivate which rules and norms are to be applied in the classroom and how they implement those rules and norms. To achieve this a series of interviews were carried out during December 2005 with teachers at a Swedish secondary school. The essay also investigates the origins of the rules and norms that exist within the classroom and the purposes that they serve

<p>I nuvarande upphovsrättslagstiftning är grundtanken att ett verk är ett resultat av konstnärligt skapande och att upphovsmannen har en individuell ensamrätt till sitt verk. Ensamrätten inskränks i vissa delar, i syfte att tillgodose allmänhetens behov att utnyttja verk. Den tekniska utveckling som skett i samhället innebär nya förutsättningar för upphovsrätten. Föreslagna lagändringar strävar efter att begränsa området för tillåtlig användning av tekniska hjälpmedel vid utnyttjandet av verk. I anledning av detta förs en argumentation angående vilka värden som kan anses vara centrala för upphovsrätten. Kulturella, personliga och ekonomiska värden ställs i relation till varandra. Slutsatsen för värdeargumentationen är huvudsakligen att ekonomiska insatser kan utgöra steg på vägen för att uppnå kulturella värden, men att det är skyddandet av denna senare typ av värden som bör vara vägledande för upphovsrätten.</p>

I nuvarande upphovsrättslagstiftning är grundtanken att ett verk är ett resultat av konstnärligt skapande och att upphovsmannen har en individuell ensamrätt till sitt verk. Ensamrätten inskränks i vissa delar, i syfte att tillgodose allmänhetens behov att utnyttja verk. Den tekniska utveckling som skett i samhället innebär nya förutsättningar för upphovsrätten. Föreslagna lagändringar strävar efter att begränsa området för tillåtlig användning av tekniska hjälpmedel vid utnyttjandet av verk. I anledning av detta förs en argumentation angående vilka värden som kan anses vara centrala för upphovsrätten. Kulturella, personliga och ekonomiska värden ställs i relation till varandra. Slutsatsen för värdeargumentationen är huvudsakligen att ekonomiska insatser kan utgöra steg på vägen för att uppnå kulturella värden, men att det är skyddandet av denna senare typ av värden som bör vara vägledande för upphovsrätten.

Inom de flesta system, företag och tjänster idag används motivationssystem som belönar brukaren med pengar, befordran, poäng, och beröm. Sådana system kallas utilitaristiska och spelar an på brukarens yttre motivation. I kontrast till yttre motivation har forskare arbetat fram teoretiska modeller för att belysa brukarens inre motivation; hedoniska motiverande system. Inre motiverande faktorer kretsar kring känslor som glädje och nyfikenhet och har under de senaste åren fått stor genomslagskraft inom informationsteknikens värld. Forskarvärlden är dock oense om huruvida utilitaristiska och hedoniska system bör kombineras och vilken effekt det kan få på motivationen. Vissa menar att Gamification kan fungera som en brygga mellan hedoniska och utilitaristiska system då begreppet innehåller båda typen av motiverande faktorer.   För att undersöka om och hur gamification kan kombinera hedoniska och utilitaristiska system har författarna till denna rapport utformat ett gränssnitt som sedan legat till grund för användartester. Användartesterna utfördes, som en del av den parallella fallstudien, på asylsökande ungdomar mellan 13-18 år. Utifrån resultatet av användartesterna kundes slutsatsen dras att man med hjälp av relevanta gamifieringsprinciper kan och bör kombinera hedoniska och utilitaristiska system för att skapa ökad motivation. / In most systems, businesses and services, utilitarian motivation systems, that rewards the user with money, promotion, points, and praise, are currently being used. Utilitarian systems harness the users’ extrinsic motivation. In contrast to extrinsic motivation, researchers have developed theoretical models to illuminate the users’ intrinsic motivation; hedonic motivational systems. Intrinsic motivating factors revolve around emotions such as joy and curiosity and has had a major impact on the information technology world in recent years. The scientific community, however, disagree on whether utilitarian and hedonic motivation systems should be combined and of the effect it could have on motivation. Some argue that Gamification can act as a bridge between the hedonic and utilitarian systems because it includes both types of incentive factors. In order to examine whether and how gamification can combine hedonic and utilitarian systems, the authors of this report, designed a digital interface which formed the basis for usability tests. The usability tests were carried out as part of a parallel case study, on asylum seeking youths between the ages of 13-18. Based on the results of the usability tests the conclusion, that with the help of relevant gamification principles hedonic and utilitarian systems can and should be combined to create greater motivation, were drawn.

The population in Sweden has and is constantly rising. To correspond to the increase in population the annual need is to build 60.000 new apartments until the year of 2030. The basis for this report lies in whether quantity is more important than quality in newly built apartments. Therefore, the purpose of the report is to investigate and report the quality of newly produced apartments based on measurable and immeasurable values and through interviews investigate what the resident considers to be quality in homes. The study is based on six selected apartment dwellings in Skövde, Kalmar and Växjö. The measurable values are limited to accessibility and are examined by comparing the homes with interior dimensions and functional planning in Swedish standards. The immeasurable values constitute architectural and aesthetic qualities that affect the human experience of a home. The studied values include “enclosure and openness”, “daylight”, “generality and flexibility”, “axiality”, “movement” and “room organization”.  The result regarding the measurable values shows that buildings are dimensioned based on minimum requirements and that some functions do not fulfill accessibility and usability. For the immeasurable values, the result indicates that the apartments have a combination of enclosure and openness, light input from several directions and that the size of the apartment are important for certain values. Both measurable and immeasurable values can be linked to opinions regarding quality in homes and important qualities according to the respondents are sound insulation, open floor plan, light input, the location of the resident in the city and storage.

Bakgrund: Strukturförändringar har präglat den svenska arbetsmarknaden vilket resulterat i en ökad konkurrens bland arbetsgivare. Ett aktivt employer branding-arbete blir därmed viktigare eftersom det är en möjlig konkurrensfördel. Tidigare forskning inom ämnesområdet har främst studerat en kontext av stora bolag, detta trots att de allra flesta svenska företag är SMF. Generation Z blir en allt större del av arbetskraften vilket skapar en ökad efterfrågan av mjuka, icke finansiella, värden hos arbetsgivare. Således är det avgörande att förstå hur SMF ska arbeta med sitt employer brand för att attrahera och behålla den unga generationen. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka medarbetares, tillhörande generation Z, efterfrågan av mjuka, icke finansiella, värden hos en arbetsgivare i en kontext av små- och medelstora företag (SMF) på den svenska arbetsmarknaden. Studien eftersträvar även att utforska sambandet mellan ett antal mjuka värden och lojaliteten hos medarbetare tillhörande generation Z. Detta för att skapa en förståelse för hur SMF kan arbeta med sitt employer brand gentemot generation Z. Metod: För att uppfylla studiens syfte undersöktes såväl medarbetare tillhörande generation Z som ledare i SMF. Semistrukturerade intervjuer genomfördes i en förstudie för att samla in bakgrundsinformation om hur SMF idag arbetar med employer branding samt deras uppfattning om generation Z. En enkät framställdes och skickades ut till medarbetare tillhörande generationen i syfte att undersöka deras värderingar av mjuka, icke finansiella, värden samt dess samband med lojalitet. Flertalet analysmetoder, såsom multipel regressionsanalys, har nyttjats för att analysera det empiriska materialet. Resultat: Studien påvisar att generation Z värderar en tydlig och öppen kommunikation från ledaren, en trivsam social arbetsmiljö, att arbeta med något som intresserar dem, stolthet över sin arbetsgivare och ett individuellt perspektiv från ledaren. Lägst värderas utlandsresor i arbetet följt av möjligheten att arbeta hemifrån. Studien kan fastställa att stolthet över sin arbetsgivare, kultur, attraktiviteten som arbetsgivare tillsammans med identifiering med företaget har ett positivt signifikant samband med medarbetarlojalitet. / Background: Structural changes have characterized the Swedish labor market which have resulted in increased competition among employers. Therefore, employer branding becomes even more important since it is a possible competitive advantage. Previous research in the area has mainly studied the context of large companies, although most Swedish companies are SMEs. Generation Z is becoming an increasingly larger part of the workforce, which results in increased demand of employers offering non-financial values. It is therefore crucial to understand how SME should work with their employer brand to attract and retain the young generation. Purpose: This study aims to investigate what kind of non-financial values generation Z employees demand of an employer in a context of small and medium-sized enterprises (SME) in the Swedish market. The study also seeks to explore the connection between a number of non-financial values and the loyalty of generation Z employees, in order to create an understanding of how SMEs can work with their employer brand towards generation Z. Methodology: In order to fulfill the purpose of the study both generation Z employees and leaders of SMEs were investigated. Semi-structured interviews were conducted in a preliminary study to gather background information about SMEs current work with employer branding and their perception of generation Z. A questionnaire to employees of the generation was produced in order to investigate the generation's valuation of non-financial values and its relation to loyalty. Analytical methods, such as multiple regression analysis, have been used to analyze the empirical material. Conclusion: The study explains that generation Z values a clear and open communication from the leader, a pleasant social work environment, working with something that interests them, pride in their employer and an individual perspective from the leader. The least valued by generation Z is foreign trips, followed by the opportunity to work from home. The study can determine that pride in their employer, culture, attractiveness as an employer together with identification with the company has a positive significant correlation with employee loyalty

Följderna av covid-19 pandemin har lett till att hela världen har fått ställa om och anpassat sig till de restriktioner och rekommendationer som har införts för att minska smittspridningen. Under år 2020ökade digitaliseringen i samhället och en bransch som har fått anpassa sig är evenemangsbranschen. Då restriktioner kring fysisk interaktion i form av att begränsa sociala kontakter infördes blev det svårt för arrangörer att arrangera fysiska evenemang och många valde då att genomföra dem digitalt istället. Musikbranschen, vars intäkter i stor utsträckning kommer från fysiska konserter och stimpengar, drabbades extra hårt och även de fick ställa om till digitala versioner. Denna omställningen är någonting nytt både för arrangörer men även för deltagarna. Denna uppsats studerar deltagares attityder mot digitala musikevenemang genom att kolla på deltagare på Zara Larssons digitala konsert i mars 2021. Attityden analyseras utifrån hedonistiska och utilitaristiska värden, som har visat sig relevanta i tidigare studier baserade på attityden av fysiska evenemang. För att belysa den digitala aspektens effekt om evenemanget analyseras även ekvalitet. Då det tidigare har varit mer fokus på kvantitativa analyser så ger denna studie en merdjupgående bild av deltagarnas attityder av digitala musikevenemang, genom 13 semistrukturerade intervjuer med deltagare på ett digitalt evenemang. Slutsatsen som dras i denna studie är att även om deltagarna föredrar fysiska evenemang så har de en generellt positiv attityd mot digitala evenemang. Det visade sig att en positivevenemangsupplevelse leder till en positiv attityd. Alla de hedonistiska värdena från HED/UTskalan visade sig vara applicerbara. Hedonistisk tillfredställelse visade sig vara applicerbar, medan eudaimonisk tillfredställelse inte var applicerbar i samma utsträckning. De mest applicerbara utilitaristiska värdena från HED/UT-skalan var funktionell &amp; praktisk, och det minst applicerbara värdet var nödvändigt. Mellan dessa två värden var utilitaristiska starkast i syftet att delta på ett digitalt evenemang. Den digitala kvaliteten mättes genom e-kvalitet på evenemanget, och hade även den stor påverkan på upplevelsen trots att alla dimensioner inte gick att applicera på studien. / During the year 2020 the society were forced to readjust due to the covid-19 pandemic. To reduce the spread of the disease, restrictions and recommendations regarding physical interaction were established. These restrictions made it difficult for different industries to continue their business. For instance both, the music and the event industry were hit hard. The music industry get a large amount of its income from physical concerts and music revenue, and events could not be held in a physical form with fear of spreading the virus. To readjust the industries began making digital concerts and events instead, which was a readjustment new to both organisers and participants. This paper studies the participants attitudes towards digital music events by looking into participants on Zara Larssons digital concert in March 2021. The attitude is analysed by looking at hedonic and utilitarian values, that have shown to be relevant in previous studies of attitudes towards physical events. To be able to analyse the digital aspect and it effects towards the event, itis of importance to include e-quality in the analysis as well. By using a qualitative method, this study grants a deeper understanding of participants attitudes towards digital music events. Which is made through 13 semi structured interviews with participants of a digital event. The conclusion driven from this study is that even if the participants prefer physical events, the still have an overall positive attitude towards digital events. It became clear that a positive event experience lead to a positive attitude towards the event. All the hedonic values from the HED/UT scale were found to be applicable. Hedonic satisfaction was also applicable, while eaudomic satisfaction was not to the same extent. Regarding the utilitarian values from the HED/UT-scale, "functional" and "practical" where the most applicable values, and "necessary" the least. Among these two values, the utilitarian values were the strongest in the purpose of attending a digital event. The digital quality measured through e-quality, had a great impact on the experience, event though not all dimensions were applicable in the study. This essay is written in Swedish.

Inom ramen för den svenska skolans arbete ingår inte enbart att ge eleverna förutsättningar att uppfylla de kunskapsmässiga kraven. Uppdraget innefattar även att förbereda dem för livet efter skolan och ge dem förutsättningar att utvecklas till demokratiska samhällsmedborgare. De styrdokument som finns för skolans verksamhet ger dock ingen tydlig bild av hur fostransuppdraget bäst förverkligas och det finns ett stort utrymme för egen tolkning. I denna forskningsöversikt presenteras och diskuteras fyra olika studier på hur den svenska skolan arbetar, eller kan arbeta, med detta fostransuppdrag. Syftet med denna studie är att ge en bild av vilka olika uppfattningar det finns om vad det demokratiska fostransuppdraget innebär samt undersöka hur situationen ser ut idag och vilka metoder som förespråkas för att förverkliga detta uppdrag. Det resultat vi har fått i våran studie visar på att det ej heller inom forskningen råder konsensus på hur uppdraget ska förverkligas. Resultatet visar även att forskarnas egen bakgrund och metodval påverkar både deras syn på demokratiuppdraget och även resultatet i deras studier. Vi fann dock att deliberativa undervisningsmetoder återkommande förespråkas som bra för att utveckla en demokratisk kompetens men även att det finns ett behov av vidare forskning. Främst ser vi att detta behov finns på de deltagardemokratiska aspekternas effekter, exempelvis elevråd och elevernas påverkansmöjligheter på undervisningen.