Employer branding (som kan ses som ett företags arbetsgivarvarumärke) är ett begrepp som det under det senaste decenniet riktats mycket uppmärksamhet mot och i denna uppsats undersöks hur ett företags önskade interna employer brand överensstämmer med uppfattningen de anställda har om företaget i fråga. För att undersöka den interna uppfattningen har en kvantitativ undersökning genomförts i form av enkäter som sedan kompletterats med en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer för att på så sätt få en djupare förståelse. Företaget som undersökts har nyligen tagit fram nya Brand Ideals som ligger till grund för deras önskade Employer Brand. Den empirska datan har tolkats utifrån de teoretiska begreppen ”värde & värdegrund”, ”företagskultur”, ”varumärke” och ”employer branding” samt tidigare forskning. Det som framkommit under enkätundersökningen och intervjuerna är att det verkar råda en samstämmighet mellan hur företaget vill uppfattas och hur de anställda faktiskt uppfattar företagets employer brand. Däremot har vi som forskare ställt oss undrande över vad det är de anställda faktiskt identifierar sig med samt hur resultatet sett ut om vi haft en högre svarsfrekvens, något vi tycker vore intressant för vidare forskning.

Arbetet beskriver hur tre lärare och en skolledare för ut och förankrar den värdegrund som be-skrivs i nuvarande läroplan (Lpo 94). Metoden som använts är personliga intervjuer och ett se-lektivt urval av intervjuade har gjorts. En litteraturgenomgång stöder de metoder och synsätt som lärarna framhåller. Resultatet visar att alla intervjuade har ett aktivt förhållningssätt till de värden som läroplanen lyfter fram. Det genomsyrar hela deras undervisning och arbetet pågår mer eller mindre ständigt.

Genom denna antologi vill vi lyfta fram olika aspekter av hur stadens olika rum interagerar med människor och hur det kombineras med identitet och livsvillkor. Det övergripande syftet är att få fram information om betydelser olika aktörer tillskriver sådant som bostadsområden och nya kommersiella centrum i relation till olika människors livsvillkor och identitet. Freddie Håkansson bidrar med antologibidraget Stadens gemensamma vardagsrum: Får du plats i soffan? – En studie om hur handelscentrum konstruerar meningsskapande rum berör det relativt nya omgjorda kvarteret Knäppingsborg beläget i Norrköping. Studien söker information kring vilka individer som använder sig av kvarteret, hur dess butiker marknadsförs och på så sätt avgör vilka kunder kvarteret söker. Varför renoveras det inte, det ska ju va snyggt där med? – att vara svensk i det svenskglesa är Annika G Seitovs studie kring etniska svenskars upplevelse av att bo i segregerade bostadsområden som Klockaretorpet i Norrköping och Brandkärr i Nyköping. Studien belyser svenskarnas identitetskapande processer i de interaktioner som sker med andra kring deras boende. Malin Svenssons antologi del, Vart vill du bo- vem vill du vara? handlar om hur människor resonerar kring olika bostadsområden. Studien utgår från individens egna värderingar kring hur ett område ska vara för att kunna identifiera sig med det, samt vilka olika aktörer som kan bidra till hur ett område framställs eller upplevs som attraktivt. Antologin visar att platsen har betydelse för individens identitet. Tillhörighet och meningskapande i relation till platsen är gemensamma nämnare för våra olika antologidelar, vilket finns med i vår slutdiskussion.

The responsibility to identify, protect, look after and develop cultural and historical values in our surroundings - urban as well as rural - falls on the local authorities. This essay focus on local preserve programs for cultural landscapes in Sweden’s municipalities. Programs for preserving cultural landscapes are important tools in the aim to reach a sustainable development of these values. The object of the essay is to delineate how the municipalities handle cultural landscapes in terms of how cultural and historical values is identified, how the landscape is divided and assessed and how different aspects of intangible and tangible values are taken into consideration. The author has adopted an approach inspired by the academic ethnology where the individual and her identity are focused. In the initial study of relevant literature the essay refers to the ethnologic anthology “Moderna landskap” (Modern Landscapes), which discuss the individual and her mutual connection to the surrounding landscape where she lives. An archeological approach on the same subject is also referred to, as well as the pioneering work “Kulturvårdsprogram för Grangärdsbygden” (Cultural preserve program for Grangärdesbygden) and the Burra Charter. Based on the studied literature as a theoretical frame of reference, local cultural preserve programs for cultural landscapes from four Swedish municipalities are analyzed: Nacka, Vallentuna, Lund and Södertälje. The guiding principles for the outline of the programs were developed in the end of the 1970’s by the Swedish National Heritage Board and The National Board of Housing, Building and Planning. The aim was to make historical and cultural values a part of the physical planning of society, as4well as to contribute to a preservative attitude towards these values by the public at large. The analysis of the programs made in plain that all four municipalities have deviated from the ambitions of the National Heritage Board. The programs were supposed to consist partly of a fixed part with a historical analyze of the cultural landscape in the municipality in general as well as selected landscapes, and partly of a plan of action open for revise. Accordingly the preservation programs of cultural landscapes were meant to be an active program but have now turned into a passive document, consisting solely of selected and valued landscapes. And it does not address to the public but act only as an instrument of physical planning. Without plan of action and connection to the public, the municipalities fail to secure a long-term preservation of the landscapes as well as missthe chance to let the programs be a part of the development of the concerned areas. But the programs could work as a solid base in the engagement and responsibility of the public in this matter, concerning historical and cultural values in our cultivated and built environment. The individual is unfortunately missing as a collaborator in the preservation process. The outline of the four analyzed programs varies. The two programs of Nacka and Vallentuna represent opposite poles. Nacka has produced a traditional preservation program with landscapes delimited selected into narrow areas of high values. The concerned landscapes correspond to a character that is similar to that of cultural reserves. This leads to the risk of future fragmentize of the landscape as a whole, due to the fact that only a small part of the cultural landscape of the municipality is included in the local authorities’ ambition to preserve. The rest is “unexplored regions”. Vallentuna on the other hand has produced a program that characterizes the landscape at whole, at the expense of details such as close descriptions of physical structures. The tangible presuppose the intangible. A cultural landscape is an intangible fact as well as a tangible, and because of this, the intangible dimension must be regard to in the same way as we today assess tangible values. Public engagement in the preservation process and the consideration of intangible values becomes one and the same aim, because the engagement of the individual can be a method to identify intangible valuesin the cultural landscape. It is also an opportunity to handle the rich information of the landscape, a landscape that work as a vast and complex phenomenon. The responsibility to secure cultural and historical values5in our environment is then no longer a question only for the local authorities; it is a question for one and all.

No description available.

<p>Med de traditionella metoderna har företagen haft problem med att värdera, bedöma och uppfölja sina IT-investeringar. I första hand på grund av att det har varit svårt att beräkna investeringars lönsamhet och produktivitet. Under de senaste åren har nya metoder utvecklats. De skall hjälpa företagen att lösa sina IT-investeringsproblem. I litteraturen står att offentliga sektorn har samma problem som företagen när det gäller värdering av IT-investeringar. Trots att offentliga sektorn har stora IT-investeringar har problemet betraktats från företags synpunkt och intresse. De nya metoderna är starkt kopplade till en företagsmiljö och har även prövats hos företagen. I litteraturen finns inget som tyder på att metoderna passar offentliga sektorn eller om de har prövats hos dem. Projektet har undersökt problemet hos offentliga sektorn och identifierat ett flertal möjliga hinder samt tagit fram en möjlig enkel metod som tål att diskuteras</p>

Abstract This examination project studies two groups of students, who are in the last year of the mandatory school attendance in Sweden (15 years old and in school year nine), their views and thoughts about the Swedish school. The purpose of this study is to examine how the students in the study thinks about the role that the Swedish school have, and should have in the society, and how, and if the fostering mission that the Swedish school have, has any implication on the student’s opinions. I have also studied if the student’s trusts the Swedish school. I have made my study on interviews with two groups of students, one with four boys and one with four girls. The members in both of the groups came from the same class in school year nine. My results shows that the students have some trust for the Swedish school but it’s hard to see if there is a high amount of trust or a low amount by looking at the boys answers, but the girls answers shows that they have a low amount of trust for the Swedish school. But both of the groups agree that the role that the school should have, is to teach the children things that they have use of in the future. They also agree that they have not been influenced by the schools fostering mission, and that is not the schools mission to foster the children, it’s the parents who should have that role. By the end of the examination project there is a discussion, where I discuss the implications that my results may have on my upcoming work as a teacher. / Sammanfattning Det här examensarbetet handlar om hur två elevgrupper ser på den svenska skolan som institution, och om och i så fall hur skolans fostransuppdrag upplevs av eleverna, och om den har någon påverkan. Detta är även mitt syfte med examensarbetet, att undersöka hur elever ser på skolan. Detta gör jag genom att undersöka hur stort förtroende eleverna har för skolan, upplever eleverna att de blir utsatta för påverkan av de värden som skall förmedlas av skolan, eller har andra faktorer en större påverkan för elevernas åsiktsbildning? Min undersökning är gjord på intervjuer med två stycken fokusgrupper, en med fyra stycken killar, och en med fyra stycken tjejer. Båda grupperna kom från samma årskurs nioklass, från en högstadieskola som jag i examensarbetet håller anonym. Mina resultat visar att eleverna visar upp ett visst förtroende för skolan, men om förtroendet är högt eller lågt är svårt att utläsa ur killgruppens svar, medan tjejgruppen utrycker ett lägre förtroende för skolan. Men båda grupperna är överens om att skolans uppdrag är att ”lära ut barnen” och att det är skolans uppgift att lära dem saker de behöver ha med sig i framtiden. Eleverna i studien upplever sig inte heller bli utsatta för någon fostran eller påverkan från skolans håll, och dem anser inte heller att det är skolans uppgift att fostra eleverna, utan att det istället är en uppgift för hemmet. I den avslutande diskussionen så diskuterar jag mina resultat och vilka konsekvenser dessa kan ha för mitt kommande yrke som lärare.

Många fastigheter i centrala Jönköping har idag oinredda råvindar med potential att byggas om till mindre lägenheter. En ofta förekommande problematik vid förändring av en råvind är de avsteg från exempelvis tillgänglighetskravet, bevarandekravet eller detaljplanen som kan behöva göras.   Läderlappen 9 och Kalmar 1 är två fastigheter på Torpa i centrala Jönköping som under tidigt 2000-tal ansökte om bygglov för respektive råvind. Båda bygglovsansökningarna presenterade ombyggnadsförslag av mindre lägenheter där kraven inte uppnåtts. Den ena ansökan godkändes medan den andra avslogs. Bygglovsbesluten har analyserats med syftet att belysa för- respektive nackdelar vid undantag från krav eller detaljplanen. Frågeställningarna som rapporten grundar sig på är: Hur värderas motstridiga krav? Vilka skäl har legat till grund för de olika bygglovsbesluten? Varför medgav man undantag i ett fall men inte i det andra?   En utredning är genomförd för respektive fastighet där specifika förutsättningar redovisas. Genom en jämförelse har sedan skillnader mellan objekten granskats och tolkats gentemot tillgänglighetskravet, bevarandekravet samt hygien, hälsa och miljö. Inom ramen för utredningen analyseras även inverkan av fastigheternas placering samt gällande detaljplaner.   En bygglovsansökan kan godkännas trotts att kraven inte är fullt uppfyllda. Detta om avvikelserna kan anses som mindre. Undantag från kraven sker främst när olika bestämmelser kommer i konflikt med varandra eller när avsteget inte kan anses ha någon negativ inverkan på miljön. Uppstår motstridiga krav ska dessa utredas, summeras och värderas. En bedömning görs om summan av avvikelserna från kraven kan anses vara av mindre betydelse.   Granskningarna av bygglovsansökningarna för Läderlappen 9 och Kalmar 1 grundas på hur stora avvikelser som har gjorts från detaljplanen, bevarande värdet, tillgängligheten. I detaljplanen styrs antalet våningar samt tillåten bygghöjd. Båda fastigheterna befinner sig inom områden med bevarande värden. Läderlappen 9 ligger i ett område som har en enhetlig tidstypiskt utseende och som är högt värderat. Ingen av objekten uppnår kraven på tillgänglighet genom installation av hiss.   Bygglovsansökan gällande Läderlappen 9 avviker från planintentioner och bevarandekravet för området. Detta främst då byggnaden ligger i ett område med högt bevarande värde. Dessa avvikelser anses som större och därav avslås bygglovsansökan. Avvikelserna från planintentionerna för Kalmar 1 anses som mindre och bygglovsansökan beviljas. / Many properties in central Jönköping has today unenriched loft spaces with the potential to be converted to smaller apartments. A frequent problem while changing a loft is the deviation from regulatory requirements that may be necessary.Läderlappen 9 and Kalmar 1 are two properties on Torpa in central Jönköping, which in the early 2000s filed for building permits for each loft. Both building permit applications submitted restructuring proposals of small apartments where legal requirements were not met. One application was approved, while the other was decided to be rejected. Building permit decisions have been analyzed in order to highlight their advantages and disadvantages of exemptions from regulatory requirements. The questions that the report is based on is: How to evaluate conflicting demands? What reasons were the basis for the planning permission decisions? Why conceded one exception in one case but not in others?A preliminary investigation has been done through literature studies and information retrieval via Internet. Through interviews with Bygginvest, HSB Gambrinus and Stadsbyggnadskontoret in Jönköping has basic information about the properties obtained. Conservation Values ​​and cultural interests of the existing district Torpa has been acquired by Länsmuseet.An investigation is conducted for each property for which specific conditions are reported. By comparison the differences between the buildings are reviewed and interpreted against the requirements of the law. As part of the investigation the impact of the properties location and its detailed planning has been analyzed.A planning application can be approved though the legal requirements are not fully attained if the discrepancy can be considered minor. Exceptions to the requirements of the law occurs mainly when different rules are in conflict with each other or when the deviation approves to have no negative impact on the environment. The decisive argument in the processing of building permit files relating to Läderlappen 9 and Kalmar 1 is a correlation between plan intuitions and realized buildings. The area around Läderlappan 9 are a distinct with functionalistic features which creates a uniformed area on Torpa. A change in the property could lead to a distortion and historical value may be lost. Building permit application regarding Läderlappen 9 deviates from the plan's intentions and conservation requirement for the area. This is mainly when the building is located in an area of ​​high conservation value. These anomalies consideres to be larger and therefore the planning application’s rejected. The deviations from planned intentions for Kalmar 1 are considered as less and building permit application is approved.

Syfte:Syftet med uppsatsen är att skapa en större förståelse för mjuka värdens relevans och påverkan för organisationers verksamhet. Studien undersöker hur chefer resonerar kring användandet av mjuka värden i deras dagliga verksamhet. Vi tror att studien kan bidra med en ökad förståelse av ledarskap kopplat till mjuka värden för chefer och ledningsgrupper.   Metod:En induktiv forskning som studerat det identifierade problemområdet genom kvalitativa intervjuer.     Slutsats:Genom studiens resultat har fem kategorier identifierats vilka vi bedömer nödvändiga att arbeta med för att skapa goda förutsättningar i arbetet med mjuka värden. Kategorierna som identifierats är delaktighet, tydlighet, anpassat ledarskap, lönsamhet och kultur. Vidare har studien visat att chefernas uttalade värderingar inte alltid överensstämde med organisationernas värderingar. En möjlig orsak till utfallet är att organisationsledningen inte kommunicerat syftet bakom det valda värderingarna tillräckligt väl till chefsledet. Utfallet kan leda till att chefen skapar egna värderingar och utgår från dessa. För att säkerställa att arbetet med mjuka värden och värderingar uppfylls bör organisationens ledning söka att förmedla ett syfte med värderingsvisionen hos chefer inom organisationen.

Det övergripande ämnet för denna studie har varit kulturell mångfald. Syftet med denna studie har varit att genom intervjuer undersöka vad kulturell mångfald uppfattas handla om och vilka värden som uppfattas ligger i en kulturell mångfald i barngruppen enligt en grupp förskollärare.Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex stycken förskollärare från olika förskolor och även förskolor med olika mycket variationer i deras kulturella mångfald. Under intervjuerna har jag strävat efter att få förskollärarna att börja berätta om sina erfarenheter och förståelser av ämnet. Resultatet har tagit form genom metoden klippt och klistrat med många delar av sorteringar och bildningar av uppfattningar av vad varje mönster i sig visat på. Tidigare forskning på området har bland annat visat att kulturell mångfald är något bra som ger barnen möjlighet till att bredda deras erfarenheter av olika andra. Resultatet från min studie synliggör precis som tidigare forskning att ett av värdena i en kulturell mångfald i barngruppen uppfattas vara att erfarenheterna med en kulturell mångfald vidgar barnens erfarenheter av människors olikheter. Tidigare forskning på området har även visat att begreppet kulturell mångfald är komplext och kan innefatta många dimensioner vilket även mitt resultat visat på, mitt resultat har även visat på att dessa dimensioner uppfattas vara grundande i individens bakgrund med betoning på att alla individer bär på egna kulturer i sig. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>