E-handeln har på mycket kort tid övergått från att vara ett komplement för säljare, till att bli en maktfaktor i sig på den globala marknadsplatsen. Forskning visar att fastän andelen konsumenter som handlar i fysiska butiker fortfarande har överhanden, uppvisar e- handelsbranschens enorma tillväxt långt större utvecklingsmöjligheter. Tidigare studier har granskat detta fenomen och utmaningar ur ett företagsperspektiv, där främst institutionella och kulturella aspekter av denna marknad har undersökts. Denna uppsats ämnar istället behandla fenomenet ur ett konsumentperspektiv, för att ta reda på hur långsiktiga relationer kan byggas mellan onlinebaserade företag och deras kunder, när de förstnämnda inte har fysiska butiker. Datainsamlingen skedde via fokusgruppsintervjuer med unga konsumenter som ofta handlar online, samt en kvalitativ intervju med VD:n för en onlinebaserad producent och försäljare av skor. Resultatet visade att långsiktiga relationer online är nästintill omöjliga att uppnå, bland annat då en fysisk koppling till företag fortfarande anses vara för vital för kunders tillit. Onlinebaserade måste, enligt denna studie, antingen tillhandahålla unika processer för kunden i konsumtionsprocessen, eller uppsöka fysiska lokaler för försäljning.

Denna studie har behandlat hur projektresultatet påverkas av relationen mellan leverantöreroch dess beställare då en agil projektform tillämpas. Vidare har det även studerats om andrafaktorer i det externa nätverket kan påverka relationen och därmed projektresultatet. För attkunna undersöka detta har studien baserats på teorier kring projektresultat, där tid, kostnadoch kvalitet varit i fokus. Externa aktörer har analyserats med hjälp av nätverksteorier. Detinsamlade materialet baserades på tio kvalitativa intervjuer med både beställare ochleverantörer som tillsammans tillämpar en agil projektform. Studiens resultat visar att agilaprojektformer möjliggör bättre kommunikation som är en förutsättning för att uppnå önskatprojektresultat. Denna kommunikation kräver resurser i form av en koordinerandeprojektledare på beställarsidan. Med hjälp av en god kommunikation kan motsättningar frånexterna aktörer i nätverket hanteras och projektprocessen fortlöper mer effektivt.

Vissa människor väljer att skänka saker som gåvor istället för att slänga eller sälja dem och detta gåvogivande antas skapa något av värde för givarna. Vilka värden som skapas av gåvogivande och när de uppkommer undersöks i uppsatsen genom en case-studie av Erikshjälpens secondhandbutiks gåvogivare utifrån teorierna Service Dominant Logic och Service Logic. Studiens resultat visade att värden som skapades var: att göra sig av med saker; att skapa nytta för andra, vilket uppstod direkt genom att någon annan kan använda de skänkta sakerna och indirekt genom att gåvorna vid försäljning i secondhandbutiken genererar ett bidrag till bistånd; samt att de skänkta sakerna kan återanvändas och bidra till en minskad miljöpåverkan. Dessa värden uppkom vid olika tillfällen i gåvogivarprocessen och genom olika aktörers inblandning. Secondhandbutiken kunde genom sitt agerade bidra som möjliggörare till värdet som skapades för gåvogivarna eller bli en samskapare av värde tillsammans med gåvogivarna.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur HSBs värderingar skapar värde för HSBs intressenter. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ metod. Denna grundar sig i en syn på verkligheten som social konstruktion och en hermeneutisk, tolkande, syn på kunskap. Undersökningen är gjord vid HSB Centrala Värmland i Karlstad.</p><p>Företag söker ständigt nya sätt att skapa värde. Värde anses idag vara något som skapas tillsammans, genom relationer och att enbart fokusera på ägare och att göra vinst är således inte längre tillräckligt. Ett företag måste ta hänsyn till samtliga av sina intressenter och lära sig vad som skapar värde för dem. På senare tid är det intresset för sociala, etiska och miljömässiga värderingar ökat. Begrepp som socialt ansvar och hållbarhet blir allt viktigare och dessa aktiviteter verkar kunna styras precis som andra system inom ett företag. Värderingar kan vidare vara drivande faktorer i förbättringsprocesser vad gäller tjänstekvalitet, så kallad värderingsbaserad tjänstekvalitet för hållbara affärer.</p><p>Slutsatsen av undersökningen är att HSBs värderingar, engagemang, trygghet, hållbarhet, omtanke och samverkan, ETHOS, skapar värde för HSBs intressenter och särskiljer HSB från andra företag på marknaden genom att de genomsyrar hela HSBs verksamhet och kan kopplas till allt HSB gör. Avgörande i denna process är framför allt den interna kommunikationen. HSBs medarbetare definierar värderingarna, ETHOS, som sina egna och agerar enligt dem vilket, som ovan nämnt, ger värderingarna innehåll. Genom att lyssna på sina intressenter, och ge dem vad de vill ha och förväntar sig, driver och förbättrar värderingarna tjänstekvaliteten. HSB som är en kooperativ organisation har en större möjlighet att komma nära sina intressenter och därmed att förstå vilka värderingar dessa har, än andra privat- eller aktieägdaföretag, vilket måste anses som en fördel.</p>

<p>Syftet med den här studien är att visa på musikförlagsbranschens förmåga att anpassasina strategier efter förändrade omvärldsfaktorer, utifrån deras arbete med synkronisering, samt att undersöka hur betydelsen av synkroniseringen påverkar värdet av relationerna inom nätverket. Vi har i vår studie utgått från en kvalitativ studie samt en abduktiv forskningsansats.</p><p>Att synkroniseringsarbetet har fått en mer betydande roll för musikförlagen kan ej undgås. Omvärldsfaktorer har påverkat musikförlagens traditionella affärsmodell och tillsammans med en ökad efterfrågan har musikförlagen anpassat sina strategier för att bemöta dessa faktorer. Synonymt för musikförlagens arbete är värdeskapande genom relationer och nätverkande både internt såväl som externt.</p>

<p>Floating innebär att man ligger i en tank med tempererat saltvatten som gör att man blir tyngdlös och flyter. Floating kan bland annat minska ner stressymptom. Kundens konsumtionsbeteende styrs i hög grad av varumärken. För att stärka ett varumärke måste relationer skapas med hjälp av värdeskapande aktiviteter. Sinnesmarknadsföring är ett sätt att nå ut till kunderna på ett djupare plan och stärka deras relation till varumärket och varumärkets identitet genom att integrera de fem sinnena i marknadsföringen. Servicelandskapet är en viktig del sinnesmarknadsföring.</p><p>Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur sinnen kan integreras i marknadsföringen för att stärka varumärket Aqua Floating och på sätt skapa värde för kunden. Uppsatsen utförs som ett konsultarbete för Aqua Floating i Kalmar och innefattar ett ledarperspektiv som visar på hur ett företag kan använda sig av sensoriella strategier i praktiken.</p><p>Fallstudien bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt med en huvudsakligen induktiv ansats där den insamlade empirin utgjort grunden för det fortsatta arbetet. Vi har genomfört djupintervjuer, fokusgrupp och webbanalys samt egna observationer.</p><p>Eftersom vi genomfört en fallstudie har vi ingen möjlighet att generalisera och våra slutsatserna behandlar därför endast företaget Aqua Floating. Sinnesmarknadsföring kan användas för att nå ut till kunderna på ett djupare plan och för att stärka varumärkets identitet. För att detta ska fungera väl krävs dock att företaget etablerar goda relationer med sina kunder och att kunderna upplever att värde skapats. I kapitel 9 sammanfattas författarnas slutsatser som visar på hur Aqua Floating kan stärka sitt varumärke med hjälp av att implementera sinnesmarknadsföring i sitt servicelandskap.</p>

Sammanfattning Titel: Implementering av CRM utifrån ett värdeskapande perspektiv   Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i Företagsekonomi med inriktning marknadsföring skriven på Högskolan i Gävle   Författare: Anna Strandberg &amp; My Östh   Handledare: Lars-Johan Åge, Jonas Molin &amp; Jens Eklinder Frick   Datum: Maj, 2014   Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån ett värdeskapande perspektiv skapa förståelse för hur företag implementerar CRM.   Metod: Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer och som en följd av detta är denna studie av en kvalitativ karaktär. Våra respondenter arbetar på företag som jobbar med CRM. Insamlad data är analyserad med analysmetoden Well Grounded Theory.   Resultat &amp; slutsats: Vid ett värdeskapande perspektiv arbetar företagen med ett kundfokus samt en ständigt vilja att skapa förståelse för sina kunder. Studien visar att företagen poängterar vikten av att lära känna sina kunder och få dem att bli lojala, som ett sätt att skapa värde. Ledningen bör involveras och agera föredömligt vid implementeringen av CRM och på så sätt skapa goda förutsättningar.   Förslag till vidare forskning: Något som varit återkommande under studiens gång från respondenterna har varit engagemang och acceptans vid implementeringen av CRM. Detta är något vi skulle tycka vara intressant att gå vidare med i fortsatt forskning kring implementeringen av CRM.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till en förståelse för implementeringen av CRM utifrån ett värdeskapande perspektiv. Vi presenterar en modell som visar hur företag kan skapa goda förutsättningar för implementeringen av CRM genom att ha ett värdeskapande perspektiv.   Nyckelord: CRM, implementering av CRM, värdeskapande, kundvärde, leverera och extrahera värde, värdeutbyte.

Denna studie undersöker en värdeskapande process som förekommer inom byggbranschen. I denna något exceptionella kontext finns inte den fysiska kärnprodukten - bostaden - att tillgå förrän en avsevärd tid efter köp och det är således av betydelse för kunden att uppleva värde även i processen. Syftet är att undersöka vilka faser samt element som skapar värde för kunden i processen vid köp av en nyproducerad bostad, fram till tillträdesdagen. Från visningsdagen fram till inflyttning förekommer fem faser i processen som består av varsin cykel. Inom dessa återfinns ett eller flera av elementen interaktion, stödjande och samskapande. I de aktiviteter som Byggföretaget genomför i interaktion med kunden bistår dessa element i värdeskapandet. Slutsatsen kunde dras att det är kombinationen av elementen i processen som skapar värde för kunden, inte ett specifikt element isolerat från de andra.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur styrning och organisering sker i REKO. Studien ämnar även att undersöka på vilket sätt konceptet REKO skapar värde. Uppsatsens långsiktiga syfte är att upplysa om alternativa och innovativa försäljningskanaler som uppstått i samband med digitalisering. Metod: I denna studie har en kvalitativ fallstudie tillämpats med en abduktiv ansats. Datainsamlingen har baserats på primär- och sekundärdata vilket har utformat empirin. Vi har genom semistrukturerade intervjuer och ett frågeformulär samlat in material från utvalda personer som är involverade i REKO-konceptet eller livsmedelsbranschen, för att få svar på våra frågeställningar. Resultat: Resultatet av studien visar att REKO-konceptet skapar i många avseenden närhet och sociala värden för inblandade intressenter. Vi fann att de sociala värden kunde vara utbyte av kunskap och direktkontakt. Vi ser även att administratörerna samordning är det som håller ihop konceptet men det är producenterna som har det främsta ansvaret.

Idag lever vi i ett tekniksamhälle, ständigt uppkopplade mot varandra genom olika digitala sociala plattformar. Dessa sociala nätverksplattformar bygger värde genom användarantal. Detta borde innebära att en nystartad social nätverksplattform som inte redan har användare har svårt att locka nya initiala användare. Studiens syfte är att undersöka hur ett företag i egenskap av skapare av en ny social nätverksplattform arbetar inför lansering och hur de ser på kommande arbetet med plattformen. Detta undersöks genom fyra kvalitativa intervjuer och resultatet visar att företaget jobbat nära en testgrupp i syfte att förstå värdeskapandeprocessen och involverat dessa i produktutvecklingen. Företaget har gjort många medvetna val kring utvecklingen av deras sociala nätverksplattform för att den ska ha så stor värdepotential som möjligt. De har bland annat efterliknat redan populära sociala nätverksplattformar i utformning för användarvänlighet och även byggt in funktioner som ska underlätta spridningen av produkten och uppbyggandet av nätverk.