Titel: “Det är svårt att göra kurslitteratur sexigt” En jämförelse mellan kunders och företags syn på värde genom digitalisering och innovation   Författare: Amelia Johansson och Nils Svensson Handledare: Åsa Lindström Examinator: Christine Tidåsen Kurs: Examensarbete 15hp, Linnéuniversitetet Kalmar, VT 2018.   Forskningsfråga: Hur ser värdeskapande inom kurslitteratur ut hos kunden jämfört med företagen och hur ser de olika parterna på digitalisering och framtida innovationer som en möjlighet att påverka kundvärdet? Bakgrund och problemområde: 2007 var det endast hälften av alla högskolestudenter som köpte den obligatoriska kurslitteraturen då resten inte ansåg att de hade råd. Den övriga bokbranschen förändras och utdelningen av fysiska böcker samtidigt som digitala alternativ ökar. Detta ledde till funderingar kring modernare innovationer som skapar ett ökat kundvärde för studenter som inhandlar kurslitteratur. Ett övervägande av vad det finns för åtgärder för att minska gapet mellan företag och kund samt eventuella olikheter i värdeskapandeprocessen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en större förståelse för de likheter samt olikheter som finns mellan kunder och företag inom kurslitteratur och dess värdeskapande. Studien undersöker hur bokförlagen jobbar med att skapa kundvärde genom användning av potentiella digitala lösningar och nya innovationer. Metod: Den metod som använts i studien har varit kvalitativ med en induktiv ansats där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med både företag och studenter. Forskarna har intervjuat de två största förlagen på marknaden vid namn Studentlitteratur och Liber, men även 23 stycken studentintervjuer för att kunna göra en jämförelse om värdeskapande. Slutsats: Slutsatsen visar att förlagen vet vad studenter efterfrågar men har svårt att tillfredsställa behoven. Det är ett komplicerat område att skapa värde inom då förlagen inte är förmedlaren av värde, utan det är istället läraren. Det finns ett flertal sätt för förlagen att skapa mervärde för studenterna, men svaret på forskningsfrågan är att det finns stora utvecklingsmöjligheter genom digitalisering och innovation som kan skapa stort värde enligt båda parterna. Enligt studien kan en streamingtjänst likt Spotify vara lösningen på att skapa det värde och den digitalisering studenter efterfrågar och som kan balansera ut marknaden. / Title: “It’s hard to make course literature sexy” A comparison between customers and companies views on value through digitalization and innovation   Authors: Amelia Johansson and Nils Svensson Supervisor: Åsa Lindström Examiner: Christine Tidåsen Course: Bachelor Thesis 15hp, Linnaeus University Kalmar, VT 2018.   Research question: What does value creation look like with the customer compared to the company’s perspective and what are the two parties views on digitalization and future innovation as a possibility to increase customer value? Background and problem area: In 2007 only half of the students enrolled in a university bought the mandatory course literature because they assumed they could not afford it. The remaining book market is changing and the publishing of physical books is slowing down while digital options are increasing. This led to thoughts around what more modern innovations could do to create customer value for students who buy course literature. A consideration was what measures could be used to decrease the gap between customers and companies, and also potential differences in the value creation process. Purpose: The purpose of the study is to create a greater understanding of the differences and similarities that exist between customers and companies within the market of course literature and how value is created. The study is meant to research how the publishers work with creating customer value by using potential digital solutions and new innovations Method: The method used in this essay is a qualitative method with an inductive approach. The data was collected through semi-structured interviews with both companies and customers. The researchers interviewed 23 students and two of the greatest publishers on the market today to be able to do a comparison between their views on value creation. Conclusion: In the conclusion, it was shown that the publishing companies knew what the students were requesting but have a hard time satisfying the needs, it is a hard area to create value within since the companies do not have direct contact with the students. Instead, they focus on the professors to sell their products. There are many ways for the companies who publish course literature to create value for the students. The answer to the research question is that there are huge possibilities for development through digitalization and innovation that can create value which both parties agree on. According to the study, the answer to creating value and satisfy the need the students are asking for with digitalization might be a streaming service much like Spotify, it can also create a balance in the market.

Syfte:Syftet med uppsatsen är att skapa en större förståelse för mjuka värdens relevans och påverkan för organisationers verksamhet. Studien undersöker hur chefer resonerar kring användandet av mjuka värden i deras dagliga verksamhet. Vi tror att studien kan bidra med en ökad förståelse av ledarskap kopplat till mjuka värden för chefer och ledningsgrupper.   Metod:En induktiv forskning som studerat det identifierade problemområdet genom kvalitativa intervjuer.     Slutsats:Genom studiens resultat har fem kategorier identifierats vilka vi bedömer nödvändiga att arbeta med för att skapa goda förutsättningar i arbetet med mjuka värden. Kategorierna som identifierats är delaktighet, tydlighet, anpassat ledarskap, lönsamhet och kultur. Vidare har studien visat att chefernas uttalade värderingar inte alltid överensstämde med organisationernas värderingar. En möjlig orsak till utfallet är att organisationsledningen inte kommunicerat syftet bakom det valda värderingarna tillräckligt väl till chefsledet. Utfallet kan leda till att chefen skapar egna värderingar och utgår från dessa. För att säkerställa att arbetet med mjuka värden och värderingar uppfylls bör organisationens ledning söka att förmedla ett syfte med värderingsvisionen hos chefer inom organisationen.

I den moderna företagsvärlden är konsumenterna, tack vare den snabba teknikutvecklingen som skett, mer informerade än tidigare. Tillsammans med det enorma utbud som finns tillgängligt och hur välinformerade konsumenter nu är, sitter den moderna konsumenten på en ny position. För företag är det avgörande att förstå hur konsumenter tänker, och att förstå vad som påverkar valet av att bli en återkommande och lojal konsument. Samtidigt har synen på konsumentvärde och hur det skapas förändrats under de senaste decennierna, till något mer komplext. Där konsumenter är en del av värdeskapandet, att konsumentvärdet skapas under själva konsumtionen samt att konsumentvärde är av multidimensionell natur. Det här arbetets syfte är att analysera hur konsumentvärde påverkar en konsuments lojalitet till ett produkt eller tjänst. För att besvara syftet utfördes en enkätstudie som senare användes som grund till det analytiska arbetet. Resultatet från studien pekar på att inom det multidimensionella konsumentvärdet var det dimensionerna effektivitet och kvalitet som hade starkast inverkan på lojaliteten mot en produkt eller tjänst hos en kund. Dock enbart till den näst högsta graden av lojalitet, inom den högsta graden ‐ även kallad agerande lojalitet, var det istället dimensionerna socialt värde och nöje som hade störst inverkan.

Denna uppsats undersöker rabatters påverkan på lojalitet inom försäkringsbranschen och hur man kan använda lojalitetsprogram för att skapa mer lojala kunder. Detta genom att undersöka data från 66 658 stycken kunder från ett svenskt försäkringsbolag och jämföra deras rabattnivå med hur länge de varit kunder. Undersökningens mest framträdande resultat var att det verkar som att kunder med rabatt är mer lojala än de som inte har någon rabatt. Men inga belägg framkom under studien som bevisar att en ökande nivå av rabatt påverkar graden av lojalitet. De fynd som uppdagades genom denna undersökning tyder på att det kan vara av yttersta vikt hur ett lojalitetsprogram utformas och vilka incitament som erbjuds till deltagarna

Syfte Syftet med detta arbete är att få en djupgående och skarpsinnig bild på hur livebranschen påverkats av COVID-19. Vi vill skaffa oss en vishet om hur företag och artister marknadsför sig, för att handskas med den nuvarande pandemin och hur de har hanterat tidigare kriser. Därefter är vår avsikt att bearbeta vårt arbete och empiri vi samlat in som tillsluteligen kan ge oss mer kunskap. Utifrån vårt syfte har vi ställt samman följande forskningsfrågor. Forskningfrågor Hur skapar livebranschen värde trots pandemi? Hur kan livebranschen tillämpa sinnena genom digitalisering? Metod I detta arbete har vi använt oss utav en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Datainsamlingen erhålls från elva semistrukturerade intervjuer. Urvalet av intervjupersoner har baserats på deras kompetens inom forkningsområdet. Med hjälp av deras tolkningar har vi kunnat bemöta studiens syfte. Slutsats Vi kan härmed konstatera efter ett avslutat arbete att livebranschen skapar värde genom att hålla sig relevanta och kommunicera med sina anhängare. Vi har även kommit fram till att aktörer inom livebranschen använder sig av syn- och hörsel sinnet, både medvetet och omedvetet, för att nå ut till sin målgrupp. Vi ser artister och band öppet kommunicera med sina fans, via digitaliserade livesändningar. Det har lett till att fler personer engagerat sig, vilket medfört till lyckad marknadsföring. Trots att det är svårt att skapa värde inom livebranschen och nå ut till människor digitalt, har det ändå gett gynnande resultat för olika verksamheter när dem marknadsfört sig.

Kundupplevelsens växande betydelse i samhället har fått fler företag att uppdatera sina affärsmodeller, så att ett tidigare fokus på produkten nu istället riktas mot den mer kundfokuserade tjänsten. Denna tjänstefiering skapar stora utmaningar för kunderna, då de behöver säkerställa att tjänsten levererar ett värdeerbjudande som stämmer överens med kundens behov och förväntningar. Tjänstedesign kan skapa bättre förutsättningar för utformandet av uppskattade tjänsteupplevelser, men det finns en begränsad inblick i hur tillvägagångssättet kan vara bidragande i en tjänstefieringsprocess. Inom denna stu- die undersöks kopplingen mellan tjänstedesign och tjänstefiering, genom att rikta fokus mot att utforska huruvida designprinciper inom tjänstedesign kan vara användbara för att peka ut riktningen för ett företag i sin tjänstefieringsprocess. Detta har genomförts i kollaboration med ett företag som går igenom en tjänstefiering, där ett forskning genom design-tillvägagångssätt har anammats. Designprocessen utfördes i huvudsak med en samskapande workshop-serie, där en kundresekarta utformats och varit föremål för diskussion kring framtida möjligheter för en värdeskapande tjänst. Genom att använda designprinciperna som ett analytiskt filter kunde tjänstens nuläge utvärderas, samtidigt som målsättningar som förknippas med det eftersträvade värdet kunde skapas. Designprinciperna visade sig ha potential att vara behjälpliga i tjänstefieringsprocessen, genom att styra företagens förståelse av sitt nuläge och synliggöra konkreta förbättringsområden.

Denna uppsats har för avsikt att gå in på djupet inom ett eventuellt förväntningsgap mellan internrevisionen och dess intressenter. För att öka förståelsen analyseras internrevisorers uppfattning av intressentkraven såväl som förväntningsgapets effekt på internrevisorernas roll. Uppsatsen har genomförts genom en kvalitativ metod och en abduktiv ansats. Nio semistrukturerade intervjuer har utförts. Därefter har en tematisk analys genomförts. Det råder en viss problematik med internrevisionens uppdragsgivare och deras involvering i kommunikationen av deras förväntningar på internrevisionsfunktionen. Problemet ligger i uppdragsgivarens kunskap om internrevisionens roll såväl som i uppdragsgivarens oförmåga att förmedla sina förväntningar. / This thesis is intended to go into the depths of a possible expectation gap between the internal auditing and their stakeholders. To increase the understanding there will be an analysis of the internal audits perception of the stakeholders expectations as well as the expectation gaps impact on the internal audit’s role. A qualitative research method where an abductive approach has been applied. The empirical data in this study was gathered through nine semi-structured interviews. Subsequently, a thematic analysis has been carried out. There is a certain problem with the internal audits principal and their involvement with the communication of their expectations for the internal audit function. The problem lies in the principal's knowledge about the internal audit’s role as well as in the principal's inability to convey their expectations.

Syfte: Syftet med denna studie är att ur redovisningskonsultens perspektiv undersöka hur yrkesrollen förändrats till följd av den pågående digitaliseringen. Metod: Studien har tillämpat en kvalitativ forskningsmetod där en abduktiv ansats applicerats. Det empiriska materialet samlades in genom 8 semistrukturerade intervjuer och sammanställdes sedan genom en tematisk analys, som tillsammans med den teoretiska referensramen sedan analyserades för att komma fram till slutsatser.   Slutsats: Digitaliseringen har påverkat redovisningskonsultens yrkesroll genom implementering av digitala verktyg och automatiseringen av arbetsuppgifter, vilket anses som tvingande enligt den institutionella teorin. En av de stora följderna är att rådgivning ökat i yrkesrollen, vilket bidragit till att mer krav ställts på redovisningskonsulten ifråga om tillgänglighet och värdeskapande. Den digitala utvecklingen har vidare påverkat tjänsteutbudet och prissättningen, vilket indirekt bidragit till förändrade affärsmodeller. Detta då aktiva förändringar av affärsmodellen inte sker kontinuerligt, utan redovisningskonsulten följer med marknadens efterfrågan. / Purpose: The purpose of this study is to examine from the perspective of the accounting consultant, how the professional role has changed as a result of the ongoing digitalization. Method: The study has applied a qualitative research method where an abductive approach has been applied. The empirical material was collected through 8 semi-structured interviews and then compiled through a thematic analysis, which together with the theoretical frame of reference was then analyzed to reach conclusions.  Conclusion: Digitization has affected the accounting consultant's professional role through the implementation of digital tools and the automation of tasks, which is considered mandatory according to institutional theory. One of the major consequences is that consulting has increased in its professional role, which has contributed to more demands being placed on the accounting consultant in terms of accessibility and value creation. The digital development has also affected the range of services and pricing, which has indirectly contributed to changing business models. This is because active changes to the business model do not take place continuously, but the accounting consultant follows market demands.

Dataspelsbranschen präglas av nätverk med många aktörer och dessutom inte sällan komplicerade beroendeförhållanden. Uppsatsens mål är därför att fastställa frågan: Hur förhåller sig en mobilspelsutvecklare till värdeskapande på digitala plattformar? Genom frågan besvaras syftet att klargöra hur ett spelutvecklande företag förstår och upplever värdeskapandet genom digitala kommunikations- och distributionsplattformar. Syftet är även att påvisa betydelsen av dataspelsbranschen inom företagsekonomisk forskning. Metoden i forskningen präglas av en kvalitativ intervju med en person vid svenskgrundade mobilspelsutvecklaren King. Forskningen understöds av kvantitativ- såväl som kvalitativ sekundärdata samt teoretisk litteratur. Resultatet av insamlad data är att alla aktörer i nätverket är av betydelse för ett gemensamt värdeskapande. Interaktionen med distributionsplattformar har dock visat sig huvudsaklig för mobilspelsutvecklare i jämförelse med kommunikationsplattformar och konsumenter. Slutsatsen är att analysmodellen är en rimlig generell förklaring av verkligheten där mobilspelsutvecklarens värde skapas i flera olika riktningar mellan nätverkets aktörer. Utöver det bekräftas att dataspelsbranschen är relevant inom företagsekonomin.

The purpose of this thesis is to research the potential role Augmented Reality can have as an experiential kommunikations tool from business to customer