Bakgrund och problem: Det har byggts ungefär 50 nya arenor under 2000-talet och i flera fall har arenorna byggts i små kommuner. Varje år lägger Sveriges kommuner ut 400 miljoner kronor för att arenorna ska gå runt. Med detta som bakgrund tycks arenatrenden trots allt öka, men varför? Media lyfter ofta fram den ekonomiska situationen för en arena men kommunerna beskriver att de vill skapa ett värde som inte kan mätas i ekonomiska termer.   Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och förstå kommunens syn på en arenas lönsamhet genom att beskriva beslutsprocessen för etablering av en ny arena. För att uppfylla detta kommer vi att identifiera och förklara avgörande faktorer (både ekonomiska och icke-ekonomiska).   Avgränsningar: Vi har valt att endast studera multiarenor och därmed uteslutit andra typer av arenor. Vi har även valt att göra en avgränsning till att undersöka fyra olika multiarenor i södra Sverige, där arenorna är byggda under 2008-2012 och har en kapacitet på mellan 4400 och 5500 åskådare. Vi har också gjort en avgränsning till att bara studera arenor där kommunen tagit det främsta initiativet till att bygga.   Metod: Uppsatsen har en abduktiv forskningsansats med en kvalitativ forskningsinriktning. Den empiriska studien består huvudsakligen av semistrukturerade intervjuer och offentliga dokument.   Slutsats: Kommuner räknar inte med att arenor ska vara ekonomiskt lönsamma utan att de istället ska skapa värde för invånarna. Värdet utgörs bland annat av att gynna folkhälsan, bli en attraktiv stad samt att kunna erbjuda idrotts- och nöjesevenemang. Samtliga studerade kommuner har gamla och nedslitna anläggningar som byggts ungefär vid samma tidpunkt vilket kan förklara den aktuella arenatrenden som en andra arenavåg.

The complexity of today’s challenges for companies and organisations are constantly increasing and seldom they possess the knowledge to solve these by themselves. One way to overcome these obstacles is to engage in open innovation; to open the corporate boundaries and allow external knowledge to contribute to the knowledge that the company lacks. In doing this, the company also allows internal information to be shared and an exchange of knowledge between the companies occurs and provides added value for both parties. This kind of cooperation is especially useful when it comes to industries that require a lot of different skills and when there is a need for technical integration. The film and TV production industry is an example of such industry where the innovation process is in need of a wide range of expertise and technical solutions. This makes it an interesting industry to examine when it comes to open innovation. The research on open innovation rarely describes a practical approach to streamline the process of innovation, and is instead usually focused on analysing the practices that already exist. Open innovation is becoming more common and we believe there is not enough research that discusses how the innovation process and the collaboration can be improved. In this paper, we will examine the open innovation processes in the film and tv industry to find ways to improve the collaboration and make the innovation process more efficient.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka värden som skapas i modehus marknadsföring på sociala medier samt vilken betydelse de värden som skapas har för varumärket. För att besvara syftet undersöks i denna uppsats det franska modehuset Balmain som en fallstudie. Balmains egna- samt huvuddesignern Olivier Rousteings konton på de populära sociala medie-plattformarna Twitter och Instagram analyseras med semiotisk bildanalys baserat på forskningsfrågor om vilka bilder som förekommer, hur relationen mellan bild och text ser ut samt vilka värden som skapas genom inläggen. Som en av forskningsfrågorna lyder, “Hur ser förhållandet mellan bild och text ut enligt Barthes skrivna mode?” så baseras analysen till stor del på Roland Barthes teorier om det skrivna modet i boken The Fashion System (1967/1990). Det skrivna modet är relationen mellan modebild och dess tillhörande bildtext och är till stor nytta vid analysen av det franska modehusets sociala medie-kanaler som till övervägande del består av just modebilder med text till. Resultaten som framkommit är att de fyra flödenas innehåll följer sex övergripande teman: celebritetsstöd, den självständiga kvinnan, relationer, estetik, Olivier Rousteing som maktfull samt gemenskap/inkludering. Genom att anspela på dessa teman i sina inlägg på Instagram och Twitter skapar Balmain sociala-, kulturella-, estetiska och ekonomiska värden. Dessa värden utgör grunden för hur Balmain framställer sig självt som varumärke; ett nytänkande och inbjudande varumärke som fokuserar på att skapa sociala och kulturella värden vilket genererar ekonomiska värden.

Ägarstruktur har konstaterats vara en viktig del i ett bolags styrmekanism och det har sedan länge pågått en debatt kring vad som karakteriserar en optimal ägarstruktur. Ägarskapet sägs ha en varierad grad av påverkan beroende på typ av dominant ägare. Vi undersöker hur två av de största ägartyperna, familjeägande och institutionellt ägande, påverkar ett bolags värdeskapande när de anses vara dominanta ägare. Urvalet består av 216 icke finansiella bolag listade på Stockholmsbörsen mellan 2010–2015. Resultatet undersöks genom en OLS-regression och visar att både familjeägande och institutionellt ägande har ett positivt samband med ett bolags värdeskapande. Undersökningen studerar även huruvida graden av ägarkoncentration, användandet av röstdifferentierade aktier och aktivt familjeägande påverkar ett bolags värdeskapande.

HR-funktioner har fått en allt viktigare roll i organisationer. Det har visat sig att HR-specialister ofta utför sina arbetsuppgifter utan direkt eftertanke vad aktörerna faktiskt efter-frågar och har behov av. Syftet med denna studie är att synliggöra hur en kommuns chefer uppfattar dess HR-funktion samt vilket stöd cheferna efterfrågar för att underlätta i deras var-dagliga arbete. Studien har sin utgångspunkt i en kvalitativ fallstudie där det utfördes semi-strukturerade intervjuer med sju av Borlänge kommuns chefer som var verksamma inom olika verksamhetsområden och hierarkiska nivåer. Resultatet av studien har synliggjort områden som HR-funktionen ansvarar för, liksom hur behoven av stöd varierar inom dessa. Fem fak-torer har identifierats som anses påverka HR-funktionens möjlighet att erbjuda ett effektivt stöd till kommunens chefer. Inom samtliga områden framkommer en tydlig efterfrågan av personliga relationer och gränsdragningar gällande ansvarsfördelningen mellan HR-specialisterna och cheferna.

Denna studie har undersökt hur spelmotorer kan användas som ett mer värdeskapande visualiseringsverktyg under designprocessens genomförande. För att uppnå detta syfte genomfördes en nulägesanalys kring det nuvarande användandet av arkitektonisk visualisering följt av en praktisk tillämpning av tekniken spelmotorer. Avslutningsvis presenterade studien tekniken spelmotorer som ett visualiseringsverktyg, vilket framförallt kan skapa mervärde under designprocessens tidiga skeden. Studien inleddes med upprättandet av en teoretisk referensram. Denna låg under studiens fortsatta genomförande till grund för den kunskap om ämnesområdet arkitektonisk visualisering som senare användes. Referensramen jämfördes därefter med tidigare studier kring användandet av spelmotorer inom den arkitektoniska verksamheten. Det visade sig att ett iterativt arbetssätt och varierande detaljeringsnivåerna var två viktiga faktorer som tekniken spelmotorer borde möjliggöraför att kunna skapa ett mervärde under designprocessens genomförande. En nulägesanalys kring användandet av arkitektonisk visualisering visade att enklare visualiseringsmetoder i regel prioriteras under designprocessens genomförande. Orsaker till detta var bland annat förmågan att kunna stödja det iterativa arbetssättet. Andra orsaker var en avsaknad av möjligheten att via abstraktion kunna utelämna vissa designval till senare delar av designprocessen. Det visade sig att en alltför hög detaljeringsnivå skapar ett permanent intryck som snarare hämmar designprocessens genomförande. Nulägesanalysen visade att mer avancerade visualiseringsmetoder skulle kunna skapa mervärde under designprocessens genomförande men att de i nuläget skapade ett alltför tungrott system. Mer renodlade former av realtidsvisualisering skulle kunna användas som en lösning på den problematik som existerar i nuläget. För att undersöka hur spelmotorer kunde tillhandahålla en lösning för nuvarande problematik genomfördes en praktisk tillämpning. Syftet med tillämpningen var att beskriva hur tekniken kan användas för att möjliggöra realtidsvisualisering under designprocessens genomförande. Resultatet visade att spelmotorer kunde bemöta designprocessens iterativa arbetssätt, men även de varierande detaljeringsnivåerna. Tillämpningen visade framför allt sina styrkor under designprocessens tidiga skeden då en låg detaljeringsnivå och ett större behov av iterationer var av vikt. Via integration med arkitektens egna arbetsverktyg såsom SketchUp kunde en ny form av arbetssätt upprättas där design- och visualiseringsprocessen integrerades med varandra för att skapa en smidig arbetsprocess.

Syfte – Syftet med studien är att undersöka hur en värdeflödesanalys kan användas för att effektivisera en produktfamiljs flöde inom processindustrin. För att kunna besvara syftet har det brutits ned i tre frågeställningar: Hur kan ett nuvarande flöde kartläggas i processindustrin genom en värdeflödesanalys? Vilka typer av icke-värdeskapande aktiviteter och slöserier kan identifieras genom en värdeflödesanalys? Hur kan ett önskat framtida flöde utformas i processindustrin genom en värdeflödesanalys och vilka förbättringsverktyg kan användas för att uppnå det önskade flödet? Metod – För att möjliggöra ett besvarande av studiens frågeställningar har en kvalitativ studie med en induktiv ansats utförts. Studien inleddes med en förstudie för att skapa en tydligare bild av ämnet samt problemområdet. Vidare utfördes en litteraturstudie i syfte att identifiera tidigare kunskap och forskning inom det beaktade ämnesområdet. Därefter samlades empiriska data in genom en fallstudie där metoderna intervju, observation och dokumentstudie använts. Insamlade data och teori har vidare analyserats genom mönsterpassning och genererat ett resultat. Resultat – Studien påvisar att en värdeflödesanalys kan användas inom processindustrin för att effektivisera en produktfamiljs flöde. Studiens resultat påvisar att tillvägagångssättet av en värdeflödesanalys inom processindustrin skiljer sig till viss del från tillvägagångssättet inom diskret industri. Studiens värdeflödesanalys har möjliggjort identifiering av icke- värdeskapande aktiviteter samt slöserier i en produktfamiljs flöde. Genom identifiering av brister i flödet har ett önskat framtida flöde utformats där de brister som påverkar flödets effektivitet mest har minimerats. Önskat framtida flöde bidrog till att förbättringsförslag presenterades angående vilket förbättringsverktyg fallföretaget bör använda för att motverka respektive brist. Utförd värdeflödesanalys i studien påvisar att en produktfamiljs ledtid kan minskas vilket medför att leveranstid till kund kan reduceras. Implikationer – Tidigare studier påvisar att metoden värdeflödesanalys är universellt lämpad inom processindustrin, dock krävs fler studier för att stärka hur metoden bör tillämpas. Studiens resultat redogör för hur ett utförande vid implementering av en värdeflödesanalys kan tillämpas och genom ett gynnsamt resultat stärks teorin angående implementering av värdeflödesanalys inom processindustrin. Studiens utförda värdeflödesanalys kan användas som underlag av andra verksamheter vid effektivisering av ett flöde. Verksamheter inom processindustrin kan också applicera presenterade förbättringsverktyg vid identifiering av liknande icke-värdeskapande aktiviteter samt slöserier. Begränsningar – Värdeflödesanalysen har anpassats efter fallföretagets omständigheter och studiens resultat kan därmed ha påverkats, vilket begränsar studiens tillämpning till verksamheter med liknande förutsättningar. Ytterligare en begränsning är att studien enbart studerat ett fall med en analysenhet och ett bredare perspektiv hade kunnat erhållas om fler fall respektive analysenheter undersökts. / Purpose – The purpose of the study is to investigate how value stream mapping can be used to achieve a more efficient flow for a product family in the process industry. In order to achieve the purpose, three research questions have been formulated: How can a current flow be mapped in the process industry through value stream mapping? What types of non-value-added activities and waste can be identified through value stream mapping? How can a desired future flow be developed in the process industry through value stream mapping and what Lean tools can be used for improvement to achieve the desired flow? Method – To answer the research questions developed, a qualitative study with an inductive approach has been executed. Firstly, a pilot study was conducted to create a broader picture of the subject and the problem area. A literature review was then carried out with the aim of identifying previous knowledge and research within the field. Thereafter, empirical data was gathered through a case study including the methods of interviews, observations and documentary studies. Lastly, the theory and data collected for the purpose of the study have been analyzed through pattern matching and generated in the following results. Findings – The study conducted indicates that value stream mapping can be used within the process industry to achieve a more efficient flow for a product family. The research conducted shows that value stream mapping in the process industry distinguished from the discrete industry. The value stream mapping developed within the study enabled the identifying of non- value-added activities and waste in the flow of the product family. Through the identified deficiencies a desired future flow has been developed with decreased deficiencies. The desired future flow has contributed to improved suggestions of what Lean tools to be used to decrease deficiencies. The value stream mapping developed in the study shows that a product family’s lead time can be reduced which decreases the customer delivery time. Implications – Previous research shows that the method of value stream mapping is a universally phenomenon within the process industry, albeit future research is recommended to strengthen the implementation of the method. The results of the study indicate how the implementation of value stream mapping can be applied and through valuable result strengthen the theory of employing value stream mapping within the process industry. The value stream mapping analysis conducted in the study can work as an underlying foundation for other organizations when optimizing a product flow. Organizations within the process industry can apply the presented Lean tools when identifying similar non-value-added activities and waste. Limitations – The value mapping analysis has been adopted to the circumstances of the case study company. The results of the research can therefore be biased which restricts the generalizing towards companies with similar prerequisites. Another limitation with the study includes the simple case study of one unit of analysis, which could have been viewed from a broader perspective if more cases and units of analysis would have been implemented. This would have contributed to more generalized results.

Forskning visar att samhället måste börja ta ansvar för hållbarheten om den värld vi känner till ska kunna bestå långsiktigt. Historiskt sett har företagen klandrats för att tära på naturen och samhällets resurser, men inom ekonomisk forskning har det växt fram tankar om hur hållbart värdeskapande kan bidra till både lönsamhet och en mer långsiktigt hållbar framtid. Den mest prominenta strategin för hållbarhet i företagsvärlden är Corporate Social Responsibilities. Denna har på senare tid utmanats av teorin om Create Shared Values. Även om det rent teoretiskt finns skillnader mellan de två strategierna har den nyare Create Shared Values-strategin kritiserats för att vara lik den redan befintliga Corporate Social Responsibilities. Studiens syfte är därför att undersöka om det finns några skillnader i tillämpningen av de två hållbarhetsstrategierna hos företag inom livsmedelsindustrin. Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning av fyra olika företag: Nestlé, Nespresso, ZOÈGAS och Arvid Nordquist. Genom semistrukturerade intervjuer grundade i teoretiska ramverk samlades data in. Skillnader i tillämpningen av strategierna kunde identifieras utifrån analyser baserade på de tre kategorierna företagsteori, CSR och CSV. Studien visar att företagen som inte hade en ren CSV-strategi tillämpade komponenter av både CSR och CSV i sin hållbarhetsstrategi. Företagen verkade tillämpa CSR-strategin mer som en allmängiltig definition för hållbarhet, och CSR- strategin identifierades av respondenterna som ett sätt för företagen att legitimera sig gentemot sina kunder. Studien fann en möjlig brist i CSV-strategin, vilken är att företag som tillämpar CSV-strategin måste ha kontroll över hela värdekedjan vilket begränsar dess användning till företag inom den stora marknaden. Representanter för de små och medelstora företag som vi intervjuade påpekade att deras företag inte hade möjlighet att ha en sådan kontroll. Baserat på våra intervjuer fick vi uppfattningen att företagen inom livsmedelsindustrin ser att hållbarhetsstrategierna är här för att stanna, om företagen långsiktigt ska kunna finnas kvar. Detta innebär att det finns behöv för hållbarhetsstrategier även för små och stora företag. Vår spekulation för en framtida bred användning av hållbarhetsstrategier inom företagsvärlden är att det för små och medelstora företag bör komma fram andra strategier för hållbarhet än CSV.

I en värld med allt mer begränsade resurser har hållbarhetsarbeten blivit allt vanligare. Social hållbarhet handlar om att bidra till välfärden och att tillgodose människors grundläggande behov och rättigheter. Detta är dock ett begrepp som inom fastighetsföretag är svårt att definiera då det innebär olika saker för olika aktörer. I forskningen diskuteras det om nyttan med ett socialt hållbarhetsarbete och genom att redogöra hur fastighetsföretag arbetar med sociala hållbarhetsfrågor, har denna studie som syfte att beskriva hur värde kan skapas utifrån ett sådant arbete. Studien svarar även på frågan vad det sociala hållbarhetsbegreppet innebär för fastighetsföretag och om det går att se några särskilda skillnader mellan kommunala och privata fastighetsbolag. Genom en ökad förståelse för detta har vi utformat en modell som illustrerar sambandet mellan social hållbarhet och värdeskapande. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, där primär datainsamling gjorts genom intervjuer med åtta personer från olika fastighetsföretag, varav hälften är kommunala respektive privata bolag. Samtliga respondenter besitter kunskaper om respektive bolags sociala hållbarhetsarbete. Vidare enligt vald induktiv ansats har det empiriska materialet, med hjälp av en strukturerad analysmetod, analyserats gentemot insamlat teoretiskt material. Med hjälp av denna metod, samt en utformad matris baserad på intervjusvaren, kunde likheter och skillnader urskiljas på ett enklare och mer strukturerat sätt. Den slutsats vi kunde dra utifrån analysen är att ambitionen av att vara en långsiktig fastighetsägare har en stor betydelse i skapandet av företagens lönsamhet. Genom de sociala insatserna skapas värde för samhället, vilket i sin tur leder till att fastighetsföretagen på sikt får en högre värdeutveckling och avkastning på sina fastigheter, d.v.s. att en ekonomisk hållbar lönsamhet skapas. Vi kom också fram till att kommunala och privata bolag inte skiljer sig nämnvärt i deras vilja att ta ett samhällsansvar och arbeta med sociala hållbarhetsfrågor, men att aktiviteterna kan se olika ut beroende på företagens förutsättningar. Denna studie är ett kunskapsbidrag om hur fastighetsföretagens sociala hållbarhetsarbete skapar lönsamhet och långsiktig framgång. Vi vill även bidra till en bättre förståelse av begreppet social hållbarhet för fastighetsföretagen.

Studien är en kvalitativ rapport där intervjuer och observationer genomförts på projektet Simonsland i Borås. Det är ett partneringsprojekt vilket innebär att beställare, entreprenör och underentreprenörer arbetar i samverkan. Examensarbetet inriktar sig på logistik i byggbranschen där syftet är att undersöka icke värdeskapande aktiviteters påverkan på produktionen och vad ett ökat fokus på bygg-specifik arbetsplatslogistik medför.   Intern arbetsplatslogistik har inte varit prioriterad i förhållande till transportlösningar till och från arbetsplatsen. Logistik är en viktig faktor för att skapa konkurrenskraft och lönsamhet. Logistiken i byggbranschen är komplicerad då arbetet utförs i projektform och varje projekt har olika förutsättningar och lokalisering med begränsad livslängd. I varje projekt anlitas olika underentreprenörer och leverantörer vilket kan vara krav från beställaren men också utvalda på grund av erfarenhet av specifika uppgifter. Det som styr projektens inköp och val av underentreprenör och leverantör är framförallt ekonomi och flexibilitet. Projekten utförs inte alltid enligt plan och att ändringar i handlingar sker är vanligt. Till skillnad från tillverkningsindustrin är logistiken annorlunda då den måste anpassas efter varje projekt och möjligheten till utveckling i form av samarbete kompliceras. I tidigare utförda undersökningar av bygglogistik har resultatet visat att stora besparingar kan göras om fokus ökar på logistik. Vad som är aktuellt att jobba med för att effektivisera logistiken är Lean Construction, industrialiserat byggande och samverkan som tillsammans ska bidra till en ökad helhetssyn.   För att styra företaget mot dess mål prioriteras olika effektivitetsvariabler. Det som skapar konkurrensfördelar är kundservice, flexibilitet, kostnader, tid och kapitalbindning. Kundservice är den variabel som har störst prioritering. Fokuset idag ligger på direkta kostnader och flexibilitet i projektet. Resultatet visar att logistiken i byggbranschen är nedprioriterad, att det kräver komplexa projekt för att fokus ska finnas på logistiken. Många slöserier uppkommer på grund av bristfällig planering. De icke värdeskapande aktiviteterna bidrar framförallt till ökat transportbehov, höga indirekta kostnader, onödiga rörelser och beror på den bristfälliga planeringen och kommunikationsmissar, vilket i sin tur beror på tidsbrist. Ett ökat fokus på bygg-specifik logistik skulle minska de indirekta kostnaderna. Det skulle också bidra till ett effektivare arbete och de icke värdeskapande aktiviteterna skulle minska och dess konsekvenser, likaså tidsåtgången. Utmaningen är att påbörja ett förändringsarbete som alla inblandade parter är involverade i och förstår fördelarna med.   Förbättringsförslagen är framförallt att mer tid krävs till projektering och planering. Att i projekteringen ha en anställd på företaget som har logistik som huvudområde, då kan logistiken beaktas i förväg istället för att temporära lösningar tas fram. Att arbeta med Lean för att skapa förståelse för förändringarnas nödvändighet och hur resurserna ska utnyttjas som frigörs. Att Leans verktyg ska anpassas utefter det specifika behovet, exempelvis digitalisering av materialkedjan för enklare överblick av vad som finns att tillgå på arbetsplatsen. Genom visualisering skapas en större överblick och därmed förbättrad kommunikation. / The study is a qualitative report in which interviews and observations were conducted on the project Simonsland in Borås. It is a partner project, which means that clients, contractors and subcontractors work in collaboration. The thesis focuses on logistics in the Construction industry, where the aim is to investigate non-value-creating activities impact on production and what an increased focus on building-specific workplace logistics result in.   Internal workplace logistics has not been prioritized as transport solutions to and from the workplace has. Logistics is a major part of a Construction site and an important factor for creating competitiveness and profitability. Logistics in the Construction industry is complicated when working in project form and each project has different conditions and location with a short life span. In each project, different subcontractors and suppliers are employed, which may be requirements from the client but also chosen because of experience of specific tasks. What controls the projects' purchases and the selection of subcontractors and suppliers is above all economy and flexibility. Projects are often not executed according to plan and changes to documents are commonplace. Unlike the manufacturing industry, therefore, logistics is different as it has to be adapted to each project and the possibility of development in the form of cooperation is complicated. In previous studies of building logistics, the result has shown that major savings can be made if the focus is on workplace logistics. What is relevant to work with in order to make logistics more effective is Lean Construction, industrialized Construction and cooperation that will contribute to an increased comprehensive view.  In order to direct the company towards its goals, different efficiency variables are prioritized. These variables create competitive advantages and are customer service, flexibility, cost, time and capital. The perception is that customer service is the variable with the highest priority. Focus is on direct costs and flexibility in the project. The result shows that logistics in the Construction industry is down-prioritized, it requires complex projects to focus on logistics. Many wastes arise due to inadequate planning. Non-value-creating activities primarily contribute to increased transport needs, high indirect costs, unnecessary movements and due to the lack of planning and communication missions, which in turn is due to lack of time. An increased focus on building-specific logistics would reduce indirect costs. It would also contribute to a more effective work that would lead to a reduction in non-value-creating activities and its consequences, as well as the time-consuming. The challenge is to start a change that all parties involved are involved in and understand the benefits of.  The improvement proposals that are developed are above all that more time is required for design and planning. That a staff member focused on logistics should work at the company, who plans logistics in advance instead of the temporary solutions. To work with Lean to create an understanding of the necessities of change and how to use the resources that are being released. That tools and methods should adapt to the specific needs, such as digitization of the material chain for easier overview of what is available at the workplace. Create a broader overview through visualization and thus also improves communication.