Syfte och forskningsfrågor: Studiens syfte är att klargöra vad som karaktäriserar spelbolagens förmedling av varumärken och relationsbyggande efter omregleringen. Utifrån syftet har vi formulerat fyra stycken forskningsfrågor som lyder; • Hur arbetar spelbolagen med sitt relationsbyggande gentemot kunder? • I vilken utsträckning spelar varumärket en roll, hur utmärker sig deras positionering? • Hur har bolagens möjligheter till att skapa differentierat värde förändrats? • Vad kännetecknar spelbolagens val av marknadskanaler? Metod: Forskningsmetoden vi har applicerat är en kvalitativ metod. Studien utgår från en abduktiv ansats. Insamling av data gjordes via semistrukturerade intervjuer med sju respondenter från olika organisationer med olika befattningar. Intervjuerna utfördes genom en intervjuguide som består av fyra huvudområden. Slutsatser: Resultatet av denna studie är att omregleringen har förändrat företagens förmåga att bygga långvariga relationer, genom att kombinera spelansvar och hållbarhetsfrågor kan varumärken skaffa sig unika konkurrensfördelar. Ett annat resultat är att bolag skapar kundvärde genom tjänstefunktionaliteter och inte genom kundinvolvering. Spelbolagen använder sig många olika marknadskanaler för att förmedla sina erbjudande och varumärket i sig, de använder sig primärt av traditionella kanaler för att förmedla sitt varumärke. Slutligen för att varumärken ska överleva spelbranschen måste de mikrosegmentera marknaden. III Studien mynnade ut i en nyanserad version av STP-modellen (Segmenting-TargetingPositioning), där vi ändrade Targeting mot E-plattform och lade till lojalitet. SPEL-modellen är unik för branscher som präglas av generiskt utbud och hög konkurrens.

Globaliseringen har medfört en ökad konkurrens på marknaden vilket tvingar företag att flytta utomlands eller effektivisera sina processer för att fortsätta vara framgångsrika. För att effektivisera sina processer måste även företag prioritera olika processer och öka utnyttjandegraden på de processer som skapar värde för kunden. Följande fallstudie undersöker hur tillgängligheten påverkas om stödjande processer separeras från värdeskapande processer. Syftet med studien är att studera sambandet mellan materialhantering och tillgänglighet i produktion för att förstå effekten av att separera stödjande och värdeskapande processer. Studien har utförts på företaget Gunnebo Industrier där författarna tagit fram lösningsförslag för att företaget ska kunna separera operatörer från logistiska aktiviteter. Med hjälp av nulägesanalys och tester har följande resultat uppkommit; Genom att frigöra operatör från logistiska aktiviteter kan operatören ägna större del av sin tid till värdeskapande aktiviteter vilket medför en ökad tillgänglighet i produktionen.

Titel: Orsaker till saldoavvikelser och kostnader för bristsituationer- En fallstudie på Volvo CE Braås Inbound Logistics avdelning Bakgrund: Företag lägger allt större vikt vid att arbeta med kontinuerliga förbättringar och kvalitetsutveckling av sin verksamhet. Alltmer krävande kunder och en ökad global konkurrens har gjort att utvecklingen går mot att kvalitet blir ett av de mer centrala kundvärdena för företag. Genom att använda kvalitet som en konkurrensfördel kan företag förbättra sin lönsamhet och tillgodose kundernas önskemål genom att minska de icke-värdeskapande aktiviteter som finns hos företaget. Saldoavvikelse är en kvalitetsbrist som kan leda till stora kostnader i form av extra arbete, extra administrativa aktiviteter och extra transporter. Syfte: Syftet med studien är att identifiera bakomliggande orsaker till bristsituationer samt att identifiera och beräkna kostnaderna som uppstår till följd av dessa, med avsikt att motivera och möjliggöra förbättringsarbete. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie på Volvo CE Braås. Analysmetoden utformning av förklaring används för att förklara varför kostnaden för bristsituationer orsakade av saldoavvikelser hos Inbound Logistics blir större än förväntat. Resultat: De orsaker som har identifierats beror på olika kvalitetsbrister som kan ha sin grund i systemet, arbetsrutiner och hur arbetsrutiner tillämpas. Fyra huvudorsaker har identifierats vilka är system, kommunikation, operatör och leverantör. De bakomliggande orsakerna resulterar i slöseri i form av icke-värdeskapande aktiviteter som inte för med sig någon nytta för kunden. Som en följd av en bristsituation tillkommer kostnader för falska saldoavvikelser, negativa saldoavvikelser, extratransporter och arbetskostnader. För år 2018 var den totala kostnaden för saldoavvikelser hos Volvo CE i Braås var 830 441 kr, varav 693 96 kr ansvarar Inbound Logistics för.

Titel: Reducering av icke-värdeskapande aktiviteter vid CNC-svarvar Kurs: Ämnesfördjupanade arbete i logistik, 2FE25E, VT 2019 Författare: Aron Lindahl & Isac Gladh. Handledare: Petra Andersson Bakgrund: Willo upplever att deras arbete vid DECO-maskinerna inte utnyttjas till fullo i nuläget. Icke-värdeskapande aktiviteter i tillverkningsprocessen har resulterat i långa ställtider för maskinerna. Lean är en strategi för att identifiera och eliminera slöseri samt att maximera kundvärdet genom ständiga förbättringar. Lean består i sin tur av många olika verktyg som kan implementeras i produktionen, som exempelvis 5S och SMED. Representanter från Willo har uttryckt ett behov av Lean i produktionen och att arbetet med strategin i nuläget är bristfällig. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta fram förslag på hur Willo kan minimera de ickevärdeskapande aktiviteterna vid DECO-maskiner genom att föreslå ett antal Lean-verktyg. Metod: Arbetet är en fallstudie som grundar sig i ett kvalitativt angreppssätt med en deduktiv ansats. Empiri till arbetet har samlats in genom intervjuer med personal vid företaget Willo. Slutsats: Denna studie har kommit fram till att det förekommer icke-värdeskapande aktiviteter inom samtliga nio aktiviteter vid DECO-maskinernas tillverkningsprocess. De kan elimineras med hjälp av Lean-verktyg som även hade hjälpt flödet att flyta bättre i produktionen samt reducera de icke-värdeskapande aktiviteterna. En implementering av Lean hade hjälpt Willo att upprätthålla förbättringsarbete och införa tydliga arbetsrutiner för deras personal vilket hade sparat tid i längden. Genom att använda sig av teori inom ”de sju slöserierna” har det identifierats en rad olika icke-värdeskapande aktiviteter inom tillverkningsprocessen. De icke värdeskapande aktiviteterna som författarna har identifierat kan reduceras med hjälp av verktyg som 5S och SMED.

Outsourcing är en trend som präglar logistikområdet idag. Det har öppnat upp möjligheter för verksamheter som tredjeparts– och fjärdepartslogistiker att ta plats på marknaden. Därför ämnar vi studera 3PL-verksamhet och hur den kan relateras till ett perspektiv. Vi kommer alltså betrakta en 3PL som en del i uppdragsgivarens värdekedja och vi kommer att prata om inter- och multiorganisatoriska perspektiv på att bedriva affärer. Vi ser alltså denna form av verksamhet som exempel på distribuerat värdeskapande. Något som anses vara ett allt vanligare IT-stöd för logistik är affärssystem. Dock finns det de som menar att affärssystem kväver utvecklingen av den logistiska försörjningskedjan. Systemet stödjer alltså inte samarbetet mellan parterna i kedjan. Ur detta resonemang har vårt problem växt fram.Först ville vi ta reda på vad som karaktäriserar dagens/morgondagens 3PL-verksamhet, i form av trender, och tog därför hjälp av dokumentstudier för att utveckla kunskap om ämnet. Därefter sammanställde vi frågor inför kvalitativa intervjuer med representanter från logistikföretag och systemleverantörer av affärssystem. Vi ville alltså ta reda på vad de ansåg om trenderna och det systemstöd som krävs i sammanhanget. Med det som bakgrund, lade vi fokus på att sammanställa krav på affärssystem för tredjepartslogistik. Vi tog även hjälp av litteraturen där vi kunde sammanställa ett antal generella och specifika krav på affärssystem.Genom dessa olika datakällor kunde vi ta reda på vilka krav på affärssystem som tredjepartslogistik ställer, som exempel på distribuerat värdeskapande. / Program: Kandidatutbildning i informatik

Under det senaste decenniet har synen på värdeskapande inom marknadsföring ändrats och kunden har fått en större roll i den värdeskapande processen. Kundernas ökade inflytande har lett till att företag måste ta mer hänsyn till deras behov och preferenser. I en fysisk butik har frontpersonalens bemötande en stor inverkan på kundens upplevelse och i mötet får de även kunskap om vad kunden värdesätter. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur företag samskapar värde med kund i butik samt hur de utnyttjar frontpersonalens kunskap. För att undersöka detta har en fallstudie genomförts på telekomföretaget Telia. Studien baseras på intervjuer med frontpersonal och den avdelning som utbildar personalen i kundbemötande. Resultatet visar att företagets strategi för hur de ska bemöta kunder stämmer överens med vad framträdande teorier inom tjänstelogiken säger är viktigt inom värdeskapande. Vidare visar resultatet att företaget värdesätter frontpersonalens roll men att det finns brister i hur de utnyttjar deras kunskap.

Forskning visar på att alla delar av samhället behöver ta ett större hållbarhetsansvar om vi ska kunna gå en hållbar framtid tillmötes. Då fastighetsbranschen dras med missgynnsamma arbetsförhållanden och stor miljöpåverkan är branschen ett område med stor utvecklingspotential. Studiens syfte har varit att utvärdera hur svenska företag inom fastighetsbranschen arbetar med hållbara värdekedjor för att främja ett hållbart värdeskapande där fokus har legat på fastighetsbolagens samverkan med dess leverantörer. Studien bygger på en kvalitativ undersökning av tre olika fastighetsbolag, Atrium Ljungberg, BESQAB och Hufvudstaden. Genom en applicering av Sustainable Value Creation (D’heur, 2015) har företagens hållbarhetsåtaganden identifierats tillsammans med styrkor och utvecklingsmöjligheter inom verksamheten. Studien visar på att det idag finns ett genomgående hållbarhetstänk inom fastighetsbranschen men att det även finns stora förbättringsmöjligheter. Tydliga krav, långsiktighetstänk och stort socialt ansvar var de prominenta styrkorna som identifierades. I framtiden kan fastighetsbranschen utveckla sitt hållbarhetsarbete genom att fokusera på att konsekvent följa satta hållbarhetsriktlinjer och främja ett ökat samarbete genom leverantörsnätverk.

På grund av det allt mer utvecklade informationssamhället och nya utmaningar inom den digitala marknadsföringen, finns det ett behov av alternativa lösningar för att nå ut med information till konsumenter på ett effektivt sätt. Denna studie ämnar därför att undersöka om och hur informativa, auditiva stimulin är en effektiv informationskälla att använda i apoteksmiljöer samt hur det påverkar konsumenters upplevelse. Studien har genomförts i två butiker inom en svensk apotekskedja, där strukturerade intervjuer med konsumenter har kombinerats med observationer och semistrukturerade intervjuer med butiksanställda. Studiens resultat tyder på att ljudmeddelanden är en effektiv informationskälla. Vidare konstateras det att auditiva stimulin generellt kan ge upphov till en överbelastning och skapa känslor av irritation, men att detta stimuli även har skapat värde för de konsumenter som har hört och uppfattat stimulit, framförallt för den yngre generationen.

Titel: Design är mer än bara färg och form Författare: Emma Andersson, Sabina Eskesjö Wolfssen & Maja Sundberg Examinator: Christine Tidåsen Handledare: MaxMikael Wilde Björling Kurs: Kandidatuppsats, 15 hp. Företagsekonomi III - Marknadsföring. Programmet Inredning och Butikskommunikation, Linnéuniversitetet, VT19. Syfte och forskningsfråga Syftet med denna studie är att ur ett företagsperspektiv undersöka och redogöra hur mässarrangörer inom svenska design- och möbelmässor av fysisk karaktär arbetar med tjänstedesign för att skapa värde för mässarrangörer och utställare. Utifrån syftet har följande forskningsfråga utformats: Hur arbetar mässarrangörer inom design- och möbelmässor med tjänstedesign för att skapa värde för mässarrangörer och utställare? Teori Studiens teoretiska referensram består av tjänstedominant logik, gemensamt värdeskapande och kundens upplevelsevärld som utgör första steget i ramverket Customer Experience Management. Slutligen mynnar teorierna ut i tjänstedesign som är det senaste perspektivet för att skapa värdefulla kundupplevelser. Metod En kvalitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats har tillämpats för att besvara studiens forskningsfråga och syfte. Insamling till studiens empiri har skett genom fem semistrukturerade intervjuer baserade på ett företagsperspektiv som sedan kompletteras av ett kundperspektiv samt expertperspektiv. Studiens empiriska material analyseras sedan med den teoretiska referensramen som utgångspunkt. Slutsats Studien visar att tjänstedesign är ett viktigt tillvägagångssätt för att skapa framgångsrika företag, trots detta används det endast till viss del av mässarrangörer inom design- och möbelmässor. Att planera och organisera kan ses som en styrka. Däremot uppfylls inte utställarnas förväntningar av mässarrangörerna då kontakten är begränsad. Studien påvisar även att om tjänstedesign appliceras kan värde skapas för både mässarrangörer och utställare, i form av ett cirkulärt värde. Nyckelord Design, tjänstedesign, design- och möbelmässor, mässarrangörer, utställare, besökare, kundupplevelse, värde, värdeskapande, innovation, interaktion. / Title: Design is more than just colors and shapes Authors: Emma Andersson, Sabina Eskesjö Wolfssen & Maja Sundberg Examiner: Christine Tidåsen Tutor: MaxMikael Wilde Björling Subject: Bachelor thesis 15 credits. Business administration III - Marketing. Interior Decoration and Visual Merchandising, Linnaeus University, Spring 2019. Purpose and research question The purpose of this study, from a business perspective, is to investigate and describe how fair organizers in Swedish design and furniture fairs, with a physical character, are working with service design to create value for exhibition organizers and exhibitors. Based on the purpose of this study, the following research question was formulated: How does fair organizers, in design and furniture fairs, work with service design to create value for exhibition organizers and exhibitors? Method A qualitative research method with a deductive approach has been implemented to answer the research question and purpose of the study. The empirical data has been collected through five semi-structured interviews from a business perspective. In addition to this, interviews from a customer perspective and an expert perspective have been made. The empirical material of the study has been analyzed with the theoretical frame of reference as the starting point. Theory The theoretical references used in this study consists of service dominant logic, co-created value and the experiential world of the customer, which is the first step in the framework of Customer Experience Management. Finally these theories will lead to service design, which is the latest perspective in order to create valuable customer experiences. Conclusion The study shows that service design is an important approach to use to be able to create successful companies, although only partially applied by exhibition organization in design and furniture fairs. Planning and organizing can be seen as a strength. Furthermore, due to the limited contact between the two parties, the expectations that the exhibitors had were not met by the exhibition organizers. The study also shows that if service design is applied, value can be created for both fair organizers and exhibitors, in the form of circular value. Keywords Design, service design, design- and furniture fairs, exhibit organizers, exhibitors, customer experience, value, interaction.

<p>År 2003 var företaget Skandia i hetluften då det i maj samma år beslutades att en oberoende utredningsgrupp skulle granska vissa förhållanden i Skandiakoncernen. Det visade sig att mellan åren 1997-2002 hade Skandia betalat ut fyra miljarder till personer i ledande</p><p>befattningar genom bonusprogram. Belöningssystem är någonting som de flesta företagen på Stockholmsbörsen erbjuder till sina anställda. Att stimulera de anställda till att prestera enastående resultat samt motivera anställda till att åstadkomma uppsatta mål kan vara syftet</p><p>med bonusprogram. Det är vanligt att benämna bonus som ett mått på prestation men ofta är det konjunkturen eller yttre faktorer som påverkar hur väl ett företag presterar. Våren år 2006 visade Sveriges Televisions, Uppdrag Granskning, två reportage angående verkställande</p><p>direktörers bonusprogram och riskerna med dessa. Dessa reportage skapade ett intresse hos oss att studera de prestationsbaserade lönerna hos ett antal företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista.</p><p>Vi valde att studera den prestationsbaserade lönen i jämförelse med företagsresultat samt aktieutveckling. Detta eftersom vi ville studera om den prestationsbaserade lönen är beroende av dessa komponenter eller inte. Syftet med vår studie är att förklara i vilken utsträckning den prestationsbaserade lönen påverkas av olika komponenter. Vi kommer dessutom att jämföra den rörliga lönens utveckling under en femårsperiod med ett antal komponenter. Problemet</p><p>studeras utifrån en positivistisk kunskapssyn eftersom vi inte är intresserade av att skapa förståelse genom ord för det material vi erhåller som en hermeneutisk kunskapssyn innebär. Utan vi vill se om det finns ett samband mellan ett antal komponenter och den mängden</p><p>bonus de verkställande direktörerna erhåller. Vi läste först in oss på ett antal teorier och utvecklade därefter en hypotes, det vill säga ett deduktivt angreppssätt. En kvantitativ metod användes eftersom vi har en testande problemställning, vill granska ett stort antal enheter samt se samband och variationer i datan.</p><p>Den teoretiska referensramen består av ett antal teorier som till exempel agentteorin, de verkställande direktörernas kraftiga löneutveckling, armlängdsmodellen, styrelsens utvärderingsarbete angående den verkställande direktörens prestation, lönen kopplad till</p><p>företagets resultat, ett antal nyckeltal, konjunkturen samt lagstiftning. Utifrån dessa teorier analyserar vi det empiriska materialet från de 16 olika företagens årsredovisningar. Vi fann att</p><p>den verkställande direktörens rörliga lön i liten utsträckning följer de studerade komponenterna.</p>