Uppsatsen har skrivits i en tid då allt fler företag lägger sin verksamhet på Internet. Resebranschen ligger framförallt långt fram när det gäller Internet och är klart störst på e-handel då den står för 30 procent av den totala e-handeln i Europa. Konsumenten ges via Internet tillgång till en oändlig mängd information från miljontals företag vilket skapar ett behov av att sortera informationsflödet. Nya affärsmodeller såsom jämförelsesidor för resor har aktualiserats för att bistå konsumenten att sortera bland mängden av erbjudanden på Internet. I uppsatsen frågar vi oss vilka faktorer som är viktiga för att jämförelsesidorna ska kunna förstärka värdet av de tjänster de erbjuder. Vårt syfte med arbetet är att identifiera hur jämförelsesidor arbetar med att skapa värde för individuella användare och därmed genererar värde till verksamheten i sig, dess företagskunder och samarbetspartners. För att undersöka detta har vi genomfört intervjuer med representanter för fyra jämförelsesidor för resor varav två även jämför kapitalvaror och andra tjänster. Jämförelsesidornas affärsmodeller och intäktsmodeller har hjälpt oss att identifiera olika arbetssätt för att leverera en jämförelsetjänst och därmed hur de arbetar med värdeskapande aktiviteter. För att identifiera sådana aktiviteter har vi använt oss av en teori om värdeskapande källor för e-handel. De medverkande jämförelsesidorna är: PriceRunner, Kelkoo, Reseguiden och Travelmarket Interactive. Vidare har även intervjuer med specialister inom resebranschen och Internetmarknadsföring utförts för att få en utomstående syn på hur marknaden för jämförelsesidor för resor ser ut, hur de fungerar samt framtida utveckling för sajterna. Observationer av jämförelsesidornas sajter kompletterar vissa uppgifter i empirin och möjliggör att ställa vissa uppgifter från intervjuer och observationen mot varandra. En analys av jämförelsesidorna presenteras där respektive jämförelsesidas affärsmodell analyseras med hjälp av vår teoretiska referensram. Vidare drar vi slutsatsen att jämförelsesidorna måste bli mer medvetna om att arbetet med att tillföra värde för användarna även påverkar verksamheten i stort. Det formar en positiv spiral eftersom om användarna upplever tjänsten som värdefull med många betydande komplement kan det bidra till fler användare. Därmed skapas större attraktivitet för annonsörer och anslutna butiker vilket har en positiv inverkan på jämförelsesidan. Det går även att se spiralen från företagskundernas, det vill säga de anslutna butikerna synvinkel. Ju större fördelar företagskunderna kan dra från företaget desto högre blir incitamenten för dem att stanna kvar respektive gå med i nätverket som jämförelsesidan etablerat. Dessutom bidrar en ökad förmåga att skapa ”lock-in” till en stor volym av transaktioner på sajten. I sin tur skapar detta högre incitament för samarbetspartners att tillföra kompletterande erbjudanden. Resultatet av undersökningen visar att beroende på affärs- och intäktsmodell varierar arbetet med att generera värde till tjänsten. De vertikala jämförelsesidorna vilka är specialiserade på att endast jämföra resor har större förutsättningar för att skapa värde till sina användare. Detta till skillnad från de horisontella portalerna där resor endast ingår som en liten del, vilka har svårare att uppbringa värde för sina användare. De faktorer som är viktiga för att förstärka värdet av en jämförelsesidas tjänster är dels frambringande av transaktionseffektivitet, erbjudande av komplement till kärntjänsten och skapande av lojalitet, det vill säga ”lock-in”. Dels ett innovativt arbete med produktutveckling samt att följa med i utvecklingen av marknaden. Möjligheten för jämförelsesidorna att klara av detta bygger i stort på hur deras affärsmodeller är uppbyggda och vilken modell de använder för att generera intäkter.

Sammanfattning Denna studie undersöker på vilket sätt kampidrott beskrivs som viktigt och värdefullt av de som inom kampidrotterna kan anses har formell makt eller tolkningsföreträde. Syfte och frågeställningar Syftet är att analysera meningsskapande praktiker inom kampidrott. • Vilka former av värdeskapande genom utövande av kampidrott framhävs avföreträdare för kampidrotterna? • Vilka skillnader och likheter finns mellan värdeskapande inom kampidrotter och Riksidrottsförbundets officiella styrdokument? Metod Metoden kan beskrivas som deduktiv tematisk analys och forskningsansatsen är främst deskriptiv och analytisk till sin karaktär. Hemsidor publicerade av kampidrotternas specialidrottsförbund samt tidningen Fighter magazine under åren 2007-2008 analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk. Överensstämmelser mellan källmaterialets innehåll och teorin registreras som data och analyseras. Resultat Utövande av kampidrott som en form av fysisk träning med målet av förändra sin kropp och förbättra sin hälsa framhävs ofta i materialet. Även färdighetsträning är en ofta förekommande meningskapande praktik inom kampidrott. Tävling och rangordning framstår som mycket viktigt inom vissa kampidrotter men som totalt eller tämligen ointressant inom andra. Självförsvar är en central del i vissa arter men förekommer inte alls inom andra. Det tycks finnas en inneboende konflikt mellan praktikerna tävling och självförsvar. Fysisk träning och socialt värde är praktiker som ofta betonas av både Riksidrottsförbundet och i källorna. Slutsats Färdighetsträning, fysisk träning och personlig utveckling framhävs mycket. Kampidrotterna förefaller kunna ge speciella förutsättningar för sociala kontakter mellan utövare. Det tycks finnas en konflikt mellan tävling i kampidrott och självförsvarsträning. Kampidrotternas värdeskapande praktiker överensstämmer på vissa punkter med de som framhävs av idrottsrörelsen generellt.

Internationalisering har länge ansetts vara positivt och bra för företags ekonomiska tillväxt och globala konkurrenskraft. Det finns dock både fördelar och nackdelar, vilka varierar beroende på företagets internationaliseringsprocess, det vill säga på vilket sätt och till vilken grad företaget internationaliseras. En mängd forskare inom internationell affärsverksamhet har tidigare studerat sambandet mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation. Resultaten har dock varit varierande, men många av de senare forskningsresultaten tyder på att ett icke-linjärt samband existerar. Inga likande studier har gjorts på svenska företag vilket denna studie ämnar göra. Vi har tillämpat en poolad tvärsnittsanalys för att utreda om skillnader i internationaliseringsgrader har olika effekt på företagens finansiella prestation. Vidare har vi i linje med tidigare studier testat för om ett icke-linjärt samband även finns hos svenska företag. Resultatet från våra statistiska analyser kunde inte bevisa att ett icke-linjärt samband mellan internationaliseringsgrad och finansiell prestation existerar.  Dock visar resultatet att internationalisering skapar värde i svenska företag men att det inte har någon effekt på lönsamheten.

Bakgrund: Det finns många små ägarledda företag i Sverige idag som inte ensamma besitter några större resurser, ibland torde det rent av vara så att resurserna är så knappa att företagen inte kan överleva och konkurrera. Därav har det blivit allt mer vanligt att flera enskilda företag går ihop och tillsammans skapar ett värde som de ensamma inte hade kunnat prestera. När företag inom liknande verksamheter koncentrerar sig geografiskt, dels för att samarbeta, dels för att konkurrera så kallas det för att företagen bildar ett kluster. Syfte: Syftet med studien var att studera och analysera vilka styrverktyg och beslutsstöd som används för bedömning och utveckling av samarbetets värde i kluster som verkar inom en kreativ näringsverksamhet. Metod: Studien har genomförts med en abduktiv ansats. Vissa begrepp har operationaliserats för att lättare kunna tolka respondenternas svar. Primärdata har samlats in genom intervjuer och sekundärdata har samlats in från litteratur, vetenskapliga artiklar och elektroniska dokument. Resultat och slutsats: Studieobjektet använde sig inte av några direkta styrverktyg och beslutsstöd för att bedöma och utveckla samarbetets värde. Underlaget för bedömningar grundades främst på rekommendationer och egna funderingar. Bedömningsunderlaget för partnerföretagen utgjordes i första hand av överslag i form av huvudberäkningar.

In order to drive innovation and growth in a nation is it important to have innovative companies. Many of those innovative companies are smaller companies, which are in need of capital injections for expansion of its operations or to be able to produce a commercial product. In many cases the banks will not lend because they believe there is too great a risk that they will not get their money back. It is in this situation venture capital becomes interesting. Venture capitalists’ see the potential the product and/or entrepreneur possesses and are therefore more willing to take the risk in investing in these companies. Venture capital doesn´t just bring capital in to the investment, but also competence. For venture capitalists’ to get a return from their investments they need to get the portfolio companies to increase in value. This increase in value can be created through the venture capitalists’ different roles and methods. The different roles and methods also determine what the value created will be and in what way the venture capitalist will be involved in their portfolio company.Objective: The aim of this study is to investigate the role and the involvement venture capital firms have in their portfolio companies and how they create value in their portfolio companies.Implementation: This study is a survey study, based on earlier research, with mainly a quantitative approach. The data collected has been analyzed with essentially an abductive method. To assist the completion of this study, we made significance tests on the differences between venture capital firms’ and portfolio companies' responses, to examine in which aspects they agreed.Conclusion: There are five roles that are common among venture capitalists: financiers, advisors, supervisors of financial performance, acting as a sounding board and providers of a wider network of contacts. The form of involvement that emerges in this study is inactive to active advisor. Venture capital firms create value by contributing to a larger network of contacts, financing, improvement of accounting procedures, supervision/monitoring, counseling and strategic guidance. The contribution that venture capital firms make to their portfolio companies is a non-financial value in the form of larger network of contacts and a greater motivation/better working environment for the portfolio company's manager/CEO.Keywords: Venture Capital, roles, involvement, creation of value, portfolio companies / För att driva innovation och tillväxt i en nation är det viktigt med innovativa företag. Dessa är i många fall mindre företag som är i behov av kapital för exempelvis expansion av sin verksamhet eller för att kunna få fram en kommersiell produkt. I många fall vill inte banker bevilja lån då de anser att det finns en alltför stor risk att de inte får tillbaka lånet. Det är här riskkapital kommer in. De ser till den potential som produkten och/eller entreprenören besitter och är därför mer villiga att ta den risk som det medför att investera i dessa företag. Riskkapitalbolag bidrar inte bara med kapital i form av betalningsmedel utan också med kompetens. För att riskkapitalisten ska få avkastning behöver denne få entreprenörsföretaget att öka i värde. Detta kan göras genom olika roller och olika tillvägagångssätt för värdeskapande som riskkapitalbolagen kan åta sig. Det avgör också vad för värde som skapas samt vilken form av involvering riskkapitalbolagen har.Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilka roller och vilken form av involvering riskkapitalbolag har i sina portföljbolag samt hur de går tillväga för att skapa värde i portföljbolagen.Genomförande: I denna studie användes framför allt en kvantitativ enkätundersökning baserad på tidigare forskning som sedan analyserades med en i huvudsak abduktiv ansats. Som hjälp till fullbordandet av denna studie gjorde vi också hypotesprövningar på skillnaderna mellan riskkapitalbolagens och portföljbolagens svar för att undersöka vilka aspekter de var överens om.Slutsats: Det finns fem roller som är vanligt förekommande bland riskkapitalbolagen: finansiär, rådgivare, övervakning/kontroll av finansiell prestation, agera bollplank och bidra med ett större kontaktnätverk. Involveringen som framkommer är inaktiv till aktiv rådgivare. Riskkapitalbolagen skapar värde genom bidragande av ett större kontaktnätverk, finansiering, förbättring av redovisning, övervakning/kontroll, rådgivning och strategiskt arbete. De bidrar med icke-ekonomiskt värde i form av större kontaktnätverk och en större motivation/bättre arbetssituation för portföljbolagets chef/VD.Nyckelord: riskkapital, roller, involvering, värdeskapande, portföljbolag

Abstract The purpose with this essay has been to gain a greater understanding and clarify how an arena can create value within place marketing and development of a place brand. This will be achieved through a description of which values an arena causes in the surrounding areas and an understanding of how these values can be interpreted through the place brand. We decided to base our study according to the following two questions: 1. What are the underlying reasons why there has been such a big trend with arena project? 2. How can an arena create value for a city in the use of place marketing? We have chosen to use a qualitative research method for this essay and we have shifted between an inductive and deductive character. The qualitative research method was a fitting choice for us since our purpose was to obtain an indepth understanding of the research problematics. Therefore there have been six different semi-structured interviews; four of them are composed of actors involved in two recently completed and ongoing arena projects. And the other two interviews where from experts on arenas. One of the most important conclusions that we can draw from the research and analysis is that it has become such a big trend of the construction of arenas do to the professional sports associations. Also arenas will contribute to a financial flow for the city. You can clearly see that the professional sports are the core of the entire arena project and a big contributing reason for the constructions of a new arena. An arena is of value for a city in its use of place marketing because it creates a strong added value within professional sports for both the players and audience, which then reinforce a strong identity for cities.

This thesis researches the value creation process in Internet based subscription services in accordance with service dominant logic. The aim of the paper is to identify the characteristics of these services and to envisage the future of Internet based subscription services. The authors have utilized a qualitative method in their research which consists of personal interviews as well as a focus group. The main theoretical subjects that are discussed are value creation, customer participation and service dominant logic. The paper analyses the empirical findings by matching them with the theoretical framework. The paper concludes with a discussion and possible implications of this analysis. / Examensarbete, Företagsekonomi III, 2FE60E, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet VT2012. Författare: Carl Mårtensson, Mikael Omberg & Gabriella Sandberg Handledare: Leif Rytting Examinator: Richard Owuso Titel: Internetbaserade abonnemangstjänster – Tillgänglighet, delaktighet och kontroll Bakgrund: Den nya tekniken, Internet och kundernas allt mer ökade önskan och krav på kundanpassning möjliggör för nya tjänsteerbjudanden att utvecklas. Företagen försöker hela tiden att vara innovativa i sättet de utvecklar sina tjänsteerbjudanden för att på så sätt vara konkurrenskraftiga. Samtidigt lägger de också över allt mer ansvar på kunden. Den nya utvecklingen har lett till att kundernas beteende förändrats och att de gått från att vilja äga, exempelvis sin egen musik, till att vilja abonnera. Vi ser i och med detta en ökning av tjänster där kunderna abonnerar för att få tillgång till hela utbudet eller delar av det, till skillnad från att köpa styckevis. Det som intresserat oss i uppsatsen är just sådana tjänster som kunden kan abonnera på över Internet. Forskningsfråga: Vad karaktäriserar värdeskapande inom Internetbaserade abonnemangstjänster och vilken utveckling kan vi förvänta oss av dessa tjänster? Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att skapa förståelse för servicelogik och kundmedverkan inom Internetbaserade abonnemangstjänster samt analysera styrkor och svagheter för dess framtid. Metod: Vi har arbetat med en kvalitativ forskningsmetod. Primära källor består av fem personliga intervjuer med personer som har expertis inom IT, samt även en fokusgrupp bestående av sex studenter. Uppsatsen kännetecknas av en abduktiv natur, då ett växelspel mellan induktion och deduktion har genomsyrat hela arbetsprocessen. Resultat och slutsatser: Uppsatsen uppfyller sitt syfte och besvarar forskningsfrågan genom att kartlägga de värdeskapande processer som förekommer vid Internetbaserade abonnemangstjänster. Rapporten identifierar att konsumenter finner värde i den utökade kontroll som dessa tjänster kan erbjuda. Internetbaserade abonnemangstjänster har en högre tillgänglighet och konsumenter tillika företag vinner på att veta vad de får och ger på en fast periodbasis. Det servicelogiska perspektivet på uppsatsen fastställer även att kommunikation, anpassningsmöjligheter och kundmedverkan är centrala begrepp i de värdeskapande processerna för dessa tjänster. De Internetbaserade abonnemangstjänsterna produceras och konsumeras även i ett virtuellt servicelandskap, vilkets påverkan och särdrag behandlas. I rapporten efterfrågas fortsatt forskning för abonnemangstjänsters kundnytta.

Bakgrund: QR-koder är ett nytt marknadsföringsverktyg som möjliggör för företag att förmedla ett länkat innehåll direkt till konsumenten. Den största utmaningen för marknadsförare idag är att konsumenter inte vet vad QR-koder är och vad det innebär att använda tekniken. Forskningsfråga: Hur kan företag få kunder att använda QR-koder för att förmedla ett högre kundvärde? Syfte: Genom att beskriva QR-koder i marknadsföring, värdeskapande och kundbeteende samt analysera dessa faktorer är syftet med denna studie att skapa bättre förståelse för hur företag kan påverka kunder att använda QR-koder som ny teknik i avsikt att öka kundvärdet. Metod: I denna studie har QR-koder behandlats som ett fall där vi valt att utgå från en abduktiv ansats då det valda uppsatsämnet sedan tidigare är relativt outforskat. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med såväl företag som kunder. Slutsats: Genom analys av insamlat material har studien visat att företag bör kommunicera tydliga instruktioner om hur konsumenten ska gå tillväga för att ta del av QR-koden. Kodens innehåll måste vara av intresse och förmedla ett värde för mottagaren för att ge motivation till fortsatt användning. Vidare kan intresset öka genom att inkludera tekniken i mer kreativa sammanhang och i stimulerade miljöer. / Background: QR-codes are a new marketing tool which enables companies to communicate a linked content directly to the consumer. The biggest challenge for marketers today is the fact that consumers do not know what QR-codes are and aware of what they can benefit from using them. Research question: How can companies influence customers to use QR-codes in order to create a higher customer value? Purpose: By describing QR-codes in marketing, value creation and consumer behaviour and then analyse these factors is the purpose with this study to create a better understanding of how companies can influence customers to use QR-codes as a new technology in order to create higher customer value. Methodology: QR-codes have in this study been considered as a case where we have chosen to use an abductive approach since the subject studied in this thesis is relatively unexplored. The empirical material has been gathered through qualitative interviews with both companies and customers. Conclusion: This study has through analysis of gathered material shown that companies should communicate clear instructions of how the consumer should use QR-codes. The content of the code has to be of interest and create value for the user in order to motivate further usage. Interest can also increase by using the technology in more creative contexts and in stimulated environments.

The customer behavior is constantly changing along with the developement of new technical improvements. Together with knowledge and higher demands the physical store has received a viral competitor. Purpose: The purpose of this study is to examine the phenomenon e-commerce and how it has developed in recent years. The study will focus on identifying different success factors relevant for this field of interest. Furthermore the purpose is to analyze how relationships, service and value in the e-commerce sector and how they are connected to each other. Method: The research has a qualitative approach in order to interpret and create a greater understanding of the subject. Analysis: Ten interviews have been made, five of which where with representatives from different e-businesses, four with frequent e-commerce customers and one with a business who is considered a special adviser. Together with teorethical resources the interviews resulted in  the basis for our analysis. Results: The analysis will show seven different factors that direct or indirect affects e-businesses. In addition we have developed a model to show how the three factors relationships, service and value are connected and how they constantly are affected by different elements. / Kandidatuppsats,  Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kurs: Företagsekonomi, Marknadsföring III; examensarbete, VT12. Författare: Matilda Jansson och Emelie MadsenHandledare: Leif RyttingTitel: Framgångsfaktorer i e-handelssektorn Bakgrund: Under de senaste decennierna har internet blivit en stor del av vårt arbetsliv och i vår vardag. E-handeln är ett fenomen som blivit allt mer populärt hos dagens konsumenter och det finns många aktörer representerade på denna marknad. Den globala marknad som internet och e-handeln erbjuder leder också till en förändrad konkurrens och ett helt annat klimat som företag att vista sig i. Vi har med bakgrund av detta intresserat oss för vilka framgångsfaktorer som kan utrönas hos framgångsrika e-handelsföretag. Forskningsfråga: För denna uppsats lyder forskningsfrågan som följande; Vilka framgångsfaktorer är, ur ett marknadsperspektiv, relevanta för företag i e-handelssektorn? Syfte: Syftet med denna uppsats är att klarlägga olika marknadsrelaterade faktorer som är betydelsefulla för framgångsrika e-handelsföretag i deras utveckling. Vidare är ambitionen att analysera och klarlägga eventuella kopplingar mellan e-handelsföretags relationsbyggande, servicelogik och värdeskapande. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har antagits i denna uppsats. Vi har intervjuat fem personer från framgångsrika e-handelsföretag, en person som arbetar som konsult till e-handelsföretag samt genomfört fyra kundintervjuer med kunder som frekvent handlar över internet. Resultat, slutsatser: För att besvara först delen av syftet har vi presentera de marknadsrelaterade faktorerna som identifierats vara betydelsefulla för framgångsrika e-handelsföretag. Vi  har identifierat sju faktorer som har en direkt eller indirekt påverkan på e-handelsföretag och dess framgång, dessa är tillgänglighet, sortiment, synlighet, information, virtuell plattform, leverans och tid. Vidare har vi presenterat de kopplingar vi funnit mellan e-handelsföretags relationsbyggande, servicelogik och värdeskapande där olika inslag pekats ut som framgångsfaktorer. Forskningsfrågan har slutligen besvarats genom att presentera en modell över de identifierade framgångsfaktorerna och marknadsrelaterade faktorerna som tillsammans ses som en ständig process och ett ömsesidigt beroende.

Från slutet på 90- talet och åren framåt har ett paradigmskifte skett inom det strategiska tänkandet, nämligen Informationsteknik. Detta innebar helt nya möjligheter för företagen att skapa värden för kunden. Kunden är inte längre en mottagare och inte heller verksamhetens upphov, utan är nu i själva verket en medproducent som är med och utformar värdeskapandet. Co-creation är en väsentlig del för utvecklingen av nya produkter och tjänster där kunden får en allt mer central roll i den värdeskapande processen. Kloka företag utnyttjar denna innovativa kraft. Mindre kloka tar en stor risk i att inte göra det. Om detta är den nya trend som vi ser framför oss varför följer inte alla företag denna? Vi antar att ett hinder är att många företag inte vet på vilket sätt de ska släppa in kunden eller hur de ska få denne delaktig. Vårt syfte är därför att ge en ökad förståelse för fenomenet co-creation, hur företag och kunder tillsammans kan skapa ett ökat värde genom att företaget gör kunden till medproducent i värdeskapandet av ett nytt erbjudande på konsumentmarknaden. Vi har sett att Internetbaserade plattformar och communities är de vanligaste sätten för företagen att skapa co-creation med sina kunder. Det mest förekommande är att företagen låter kunderna komma med innovativa idéer och lösningar på en produkt eller tjänst för att sedan vara med och rösta fram bästa förslaget. Detta koncept ett ökat värde både för företaget i form av nya förslag, utbyte av erfarenheter och gratis input. Samtidigt får kunderna sina behov bättre tillgodosedda eftersom de är med och skapar erbjudandet och de får bistå med sin kreativitet och lösningsförmåga. Vi har sett att företagen vill få kunderna mer involverade och aktiva hos företaget för att skapa en närmare relation mellan parterna och i vissa fall öka tilliten mellan dessa och därför kan också det upplevda värdet av interaktionen mellan företag och kund bli högre. Vidare att företagen involverar kunderna för att de på ett mer precist sätt ska kunna veta vilka behov som finns hos kunderna och vad de efterfrågar för att tillfredsställa dessa behov. En viktig faktor för hur mycket kunderna kan engagera sig i värdeskapandet är i vilken utsträckning företagen förser sina kunder med information och verktyg för att göra det möjligt att skapa något. Från företagets sida blir resultatet ifrån co-creation enligt oss aldrig negativt då alternativet är att göra som man alltid har gjort. I vilken utsträckning de gör co-creation aktiviteter möjliga avgör vilket resultat kunden kan få ut ifrån samskapandet och förhoppningsvis är dessa aktiviteter så pass välutformade att resultatet leder till att behovet täcks och att företaget tillsammans med kunden får ut ett högre värde genom co-creation.