Det övergripande syftet med studien har varit att belysa olika perspektiv på vad entreprenöriell pedagogik i fritidshem kan innefatta samt hur lärare och elever upplever arbetet. För att klargöra olika perspektiv har undersökningen bestått av intervjuer med tre lärare och åtta elever i fritidshem.  Observationer av arbete med entreprenöriell pedagogik har också utförts i tre fritidshem. Resultatet av studien visar att arbetet med entreprenöriell pedagogik medfört att lärarna nu mera uppmuntrar eleverna att ta egna initiativ och att ansvara för aktiviteter. Det har fått till följd att aktiviteterna mera utgår från elevernas intressen. Lärarna märker dock inte så stor förändring i verksamheten men framhåller ändå att eleverna nu vågar mer och att det kan leda till att eleverna lär sig att ta ansvar, och visa respekt för varandra. Resultatet påvisar också att eleverna tycker att det är roligt att få planera och genomföra aktiviteter samt att lärarna i arbetet mera fungerar som ett bollplank för eleverna. Det har även inspirerat andra elever till att vilja ansvara för aktiviteter. Sammantaget visar studien ändock på att arbetet är i behov av utveckling då eleverna mestadels vill hålla i liknande aktiviteter, samt för att arbetet försvåras av brist på lokaler och tidsmässiga ramar. Arbetssättet visar också att mer kunskap om arbetsområdet, samverkan och utvärdering skulle kunna medföra en utveckling av arbetet.

Denna studie ämnar till att undersöka hur anställda inom producerande företag ser på värdeskapande med hjälp av en digital tjänst. Genom att ta fram ett tjänstekoncept kan värdet och värdeskapandet hos de anställda fastställas utifrån deras egna uppfattningar i den egna kontexten. Varför detta är viktigt att undersöka är för att industriföretagen idag måste göra något för att hålla sig konkurrenskraftiga och detta kan ske genom en digitalisering av verksamheten. Det betyder att verksamheten måste vara redo för en sådan förändring, något som även innefattar de anställda. Den teoretiska referensram som används för studien är grundad i digitalisering, värde, värdeskapande och tjänsteinnovation. Genom en fallstudie på Texor AB har kvalitativ metod använts för att samla data genom semi-strukturerade intervjuer tillsammans med fyra anställda på företaget. Tjänstekonceptet som utvecklats har använts som en form av stimuli under intervjuerna för att väcka en reaktion hos de anställda. Empirin har sedan jämförts och diskuterats gentemot teorierna så att syftet och forskningsfrågorna sedan kunnat besvarats. De slutsatser som studien resulterat i är att en digital tjänst på olika sätt kan gynna de anställdas arbete. De anställda ser på värde på olika sätt beroende på vilken roll de har på företaget, vilket påvisar att värdeskapandet för dem handlar om att de vill utföra sina arbetsuppgifter väl, effektivt och problemfritt. Det finns även en genomgående positiv inställning hos de anställda till att utveckla verksamheten med hjälp av digitala tjänster.

Titel: Icke värdeskapande aktiviteter i ren service – En fallstudie om identifiering och kategorisering av spill inom banker Nivå: C-Uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Umit Aras & Viktor Lundberg   Handledare: Tomas Källquist   Datum: 2018 - Januari   Syfte: Syftet är att med utgångspunkt i lean skapa förståelse för icke värdeskapande aktiviteter inom rena serviceorganisationer genom att identifiera och kategorisera spill.   Metod: Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och utifrån aktörsperspektivet bygger studien på en världsbild från det socialkonstruktivistiska synsättet. Studien har antagit en abduktiv ansats eftersom förståelse har nåtts genom en växelverkan mellan empiri och teori. Studien bygger på ett kvalitativt förhållningssätt inom vilket tio semistrukturerade intervjuer hos fem olika banker har varit grunden till det material som analyserats tematiskt.   Resultat och slutsats: Resultatet tyder på möjligheter att identifiera och kategorisera icke värdeskapande aktiviteter inom ren service. Studien konkretiserar aktiviteter inom de spillkategorier som överförts från tillverkning till service men visar samtidigt att dess applicerbarhet inom ren service är perspektivberoende. Med avseende på om styrverktyget betraktas som beroende eller oberoende av aktörer visar studien att kategorierna kan behöva modifieras.   Förslag till vidare forskning: På grund av studiens subjektiva begränsningar, samt fokus på banker, föreslår vi liknande studier på andra organisationer inom ren service för att pröva resultatet. För att etablera lean inom ren service föreslår vi även forskning som söker konkreta tillvägagångssätt för att reducera icke värdeskapande aktiviteter, eller söker att identifiera och kategorisera spill ur ett externt perspektiv.   Studiens bidrag: Till skillnad från tidigare forskning om lean inom ren service bidrar studien med insikter i spillkategorierna genom att konkretisera aktiviteter. Studien bidrar även med ett modifierat förhållningssätt till spill och skiljer sig på så vis från de kategorier som presenteras i tidigare forskning. Slutligen styrker studien den tidigare forskning som hävdar att rena serviceorganisationer kan effektiviseras genom att applicera lean som styrverktyg.

Att producera i egen regi eller köpa utifrån har varit en problematisk fråga alltsedan den industriella revolutionen. Outsourcing har den senaste tiden blivit allt vanligare och fått mer betydelse. Dock är forskningen inom ämnet sparsam. Den senaste tiden har outsourcing i snabb takt upptagits som medel för att förändra sättet affärer görs på. Med outsourcingens hjälp uppnås snabba och hållbara förbättringar i värdekedjorna samt att konkurrenskraften förbättras. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera hur outsourcingleverantören skapar värde för kund genom outsourcing sett ur ett kund-leverantörsperspektiv. Uppsatsen har ett kvalitativt angreppssätt och använder fallstudiemetoden. Insamlingsmetoden består av intervjuer och litteraturstudier. De viktigaste slutsatserna visar att Kommunikation är en avgörande faktor för att outsourcingen ska bli värdefull för kunden. Det är mycket viktigt att kommunikationen fungerar inom såväl leverantörsorganisationen som mellan leverantören och kunden. Det gäller att gemensamgöra den outsourcade uppgiften så att båda parter vet vad som förväntas. Kunden måste kunna släppa kontrollen och lita på att leverantören har vad som krävs för att hanterade den outsourcade uppgiften. Att ständigt arbeta med att utveckla och förbättra kommunikationen är viktigt för det fortsatta samarbetet. Expertis är en avgörande effekt för att låta outsourca. Expertisen som är en effekt av outsourcing låter kunden sköta sin egen verksamhet medan viss administration sköts av outsourcingleverantören som har bred kompetens inom ämnet. Det leder till en högre grad av säkerhet och korrekthet. Vid rätt val av leverantör kan kunden förlita sig på att leverantören sköter sina uppgifter på ett korrekt sätt och enligt lag. Det visade sig att minskade kostnader inte är ett avgörande skäl till att outsourca, vilket det tidigare har varit.

Enligt Musiksverige.se är konserter och liveframträdanden den del av musikindustrin som på senare år generar allra mest pengar per år. Live har alltid varit en stor del av musikbranschen och för artisterna som står på scen. Genom historien har live konserter används för marknadsföringssyfte för att marknadsföra en artists nya skiva eller annat. Idag har album blivit allt en allt mindre del av en artists inkomst och anledningarna till att genomföra en livekonsert har ändrats. Idag så är marginalen på att genomföra konserter betydligt högre än att sälja album så att genomföra konserter anses vara en av det viktigaste momenten för en artist för att tjäna pengar. Bakom konserten finns det en rad olika aktörer som på olika sätt är delaktiga i en värdekedja och som tillsammans arbetar för att en konsert kan arrangeras. Vilka är dessa aktörer och vad är det de egentligen gör? Det är denna fråga som studien ska försöka besvara på bästa möjliga sätt samt att försöka hitta samband mellan de olika värderna som kan genereras mellan aktörerna samt vad som anses värderas högt.   Syftet med studien är att undersöka hur nätverket av dessa aktörer ser ut och vilka insatser aktörerna bidrar med i värdekedjan bakom en arrangerad konsert. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med nio aktörer som är idag är aktiva inom livebranschen i Sverige. Vi har utifrån en intervjuguide diskuterat och samtalat med respondenterna och av dessa samtal utformat empiri som vi analyserat. Vad vi i denna studie har kommit fram till är att förmågan att ha öppen kommunikation, att vara tillgänglig, pålitlig och att ha stor kunskap inom branschen är vad aktörer på marknaden värdesätter högt. Är det något som fallerar i värdekedjan kan detta ofta härledas tillbaka till brist av någon av dessa attribut. / The main topic that this study will examine is the correlation between the individuals or organisations that together create a music concert. With the extent of parties that are involved in this process are there bound to be some sort of value exchange that the parties exchange in their services that they provide. The actors that are involved are independet from one and other but in the process of creating a concert they work toghether to achive their goal. Which actors that are involved in this process of creating a music concert and how the value exhange works are the main areas of this study.   With the extent of the music business this study chose to focus on diffrent individuals and organisations that are not performing during the concert, so the artists point of view has not been analyzed during this study. The organisations in question are for example booking agencies, promoters and venues. It is with people from these kind of organisations that we have conducted interviews with and have used as research material for this study.

Integrated Thinking är en ny trend inom företagsstyrning. Begreppet är dock mångtydigt och det råder oklarheter i hur organisationer kan nå Integrated Thinking. Studien ämnade att konkretisera begreppets innebörd. Genom användning av ramverket Distributed Cognition for Teamwork genomfördes en fallstudie på ett universitetssjukhus för att även utröna bättre förståelse för hur arbetsmiljö kan skapa förutsättningar för en organisation att nå Integrated Thinking. Studien visar på vikten av god interaktion och samarbete mellan organisationens medlemmar. En platt social struktur är i detta syfte önskvärt. Arbetslokaler utmärker sig skapa goda förutsättningar för interaktion och lärande. I stora organisationer är artefakter och informationsflöden centrala funktioner i integrationen av medlemmar. Studien mynnar ut i definition av Integrated Thinking som en kultur med god integration, lärande och holistisk problemlösning. Slutligen förs en diskussion om definitionen är komplett, samt huruvida Integrated Thinking är möjligt att uppnå.

Kunder betalar i allt högre grad för ogripbara, men ändå högst förnimbara och värdeskapande, aspekter. Viktiga sådana aspekter är tjänster och service, men även aspekter av sinnlig, emotionell, ekonomisk, upplevelsemässig, etisk, estetisk, miljömässig, kvalitetsmässig, identitetsstärkande, social och kulturell karaktär. Denna avhandling handlar om produktutvecklingsarbete i tjänsteintensiva företag där utveckling av sådana ogripbara och immateriella aspekter är en väsentlig del av arbetet. I avhandlingen lyfts värdeskapande produktutveckling fram som ett arbete som handlar om att generera produkt- och konceptidéer, formge och utveckla koncept och produkter bestående av tjänstedimensioner och fysiska produktdimensioner och andra värdeskapande dimensioner, samt att integrera dessa med företagets värdeskapande produktplattform. Målet är att ”helheten” skall upplevas som sömlös och värdeskapande i kunders sinnen, hjärnor och hjärtan. Begreppen produkt, erbjudande, produkterbjudande och kunderbjudande används synonymt. Även tjänster och service används synonymt och ses som en delmängd av produkt- och produktplattformsbegreppen. Avhandlingens syfte är att belysa, beskriva, tolka och reflektera kring produktutveckling i tjänsteintensiva företag. Teoretiskt och empiriskt underlag kommer från; litteraturstudier, fallstudier utförda i antropologisk fältstudiemetodanda, förförståelse för arbetsmiljön, samt egna vardagslivserfarenheter. Fältarbetet genomfördes under månader av vardaglig närvaro på Vingresor (resor) och Scandinavia Online (internet). Tre forskningsfrågor har väglett arbetet: • Hur går det till att utveckla värdeskapande produkter i tjänsteintensiva företag? • Vad är det egentligen för värdeskapande produkter och produktdimensioner som utvecklas? • Med fokus på aktörer, kunskap och meningar: Vilka deltar i produktutvecklingsarbetet? Avhandlingen söker ge en djup empirisk belysning av vardagens produktutvecklingsarbete i två tjänsteintensiva branscher som är föga studerade när det gäller produkt- och tjänsteutvecklingsarbete. Arbetet framträder som ett mångfasetterat och komplext arbete med mål att utveckla en ”helhet” som kommer att upplevas som värdeskapande och sömlös i kunders sinnen, hjärnor och hjärtan. Det diskuteras att kunder är de aktörer som har mandat att bestämma huruvida ett företags produkter är mer eller mindre värdeskapande och kunder fattar sina värderingsbeslut i vardagliga ”här-och-nu-stunder” utifrån hur de upplever sina interaktioner med företagets värdeskapande manifestationer. Sådana interaktioner uppstår och pågår både före och under köp likväl som före, under och efter användning av produkten. Avhandlingen lyfter även fram förmågan att integrera och samordna de många involverade aktörernas kunskaper, meningar och handlingar som en väsentlig aspekt i vardagens utvecklingsarbete. Ytterligare ett bidrag är fokuseringen av en mängd socialt konstruerade polariseringar som tycks frodas väl i tjänsteföretags produktutvecklingsmiljöer.

Bakgrund: Under det senaste året har Skatteverkets södra region genomfört omfattande förändringar i sitt sätt att styra den inkommande ärendehanteringen. Tidigare styrde vart och ett av kontoren sin egen verksamhet för att numera styras gemensamt via det införda nätverket. Då den nyligen implementerade styrningen ännu inte har analyserats, fick vi i uppdrag av Skatteverket möjlighet att kritiskt analysera hur denna förändring upplevs av medarbetare i den södra regionen. Syfte: Syftet är att kritiskt analysera hur den genomförda förändringen av styrningen upplevs av medarbetare samt hur dessa typer av förändringar påverkar värdeskapandet. Detta ska slutligen generera i förbättringsförslag till Skatteverket och andra offentliga verksamheter. Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen har vi genomfört en kvalitativ fallstudie vilken har inkluderat flertalet intervjuer med personer inom Skatteverkets södra region som arbetat där före och efter den genomförda förändringen av styrningen. Resultat/Slutsats: Vi anser att den genomförda förändringen av styrningen kommer att möjliggöra ett mer kostnadseffektivt arbete i det inkommande ärendeflödet. Efter att ha analyserat teori och empiri finner vi att Skatteverket till stor del har brustit i sin kommunikation med medarbetaren under förändringens gång. / Background: During the last year, the southern region of the Swedish Tax Agency's have made major changes in the way of controlling the incoming declarations to the agency. Earlier, each of the offices managed their own business and today the are managed jointly through the recently introduced network. Since the recently implemented management has not yet been analyzed, we, on behalf of the Swedish Tax Agency, were able to analyze how this change is experienced by employees in the southern region. Purpose: The purpose is to critically analyze how the change in management is experienced by employees and how these types of changes affect the value creation. This will eventually generate improvement proposals for the Swedish Tax Agency and other public activities. Method: In order to achieve the purpose of the essay, we conducted a case study which consists of interviews with persons within the Swedish Tax Agency's southern region who worked at the agency before and after the change in management. Result /Conclusion: We believe that the change in control will generate more efficient work in the incoming case flow, which will generate cost savings. After analyzing theoretical- and empirical parts we have also found that the Swedish Tax Agency has in general failed in their way of communicating with the employees during the course of change.

Utvecklingsarbetets syfte har varit att pröva arbetssättet värdeskapande lärande under ett kursmoment/lektionsserie i ämnet juridik på gymnasiet och utvärdera vilka effekter det för med sig för eleverna. Studien är den första i sitt slag. En kvalitativ metod med fenomenologisk forskningsansats har använts. Att testa värdeskapande lärande som arbetssätt får anses ha stöd i styrdokument, forskning samt beprövad erfarenhet. Huvuddelen av materialet kommer från Martin Lackéus vars teori värdeskapande lärande som pedagogik detta utvecklingsarbete tar avstamp ifrån. Resultatet visar att värdeskapande lärande uppskattas av de flesta respondenterna, ökar elevinflytandet, höjer studiemotivationen och har positiva effekter för elevernas studier vilket ligger i linje med tidigare forskningsresultat. Min tes och förhoppning inför arbetet var att värdeskapande lärande kan vara det som behövs för att tända gnistan hos eleverna, att de ställer sig positivt inställda till värdeskapande lärande samt att det är ett arbetssätt som jag i min framtida lärargärning kan använda mig av och utveckla. Min tes är genom detta utvecklingsarbete styrkt. Enligt mig är värdeskapande lärande ett fantastiskt, men underutnyttjat, arbetssätt. Med beaktande av forskningsresultatet uppmanas därför andra lärare att testa värdeskapande lärande som pedagogik. Juridik som gymnasieämne kan vara annat än tråkigt och svårt, det kan vara roligt och lätt om man som lärare bland annat lär sig konsten att integrera värdeskapande lärande i undervisningen.

The aim with this paper is to examine how a short teaching project based on value creation pedagogy may develop primary school students` knowledge and motivation to learn about economics in the subject of social studies. Research shows internationally widespread economic illiteracy among many people both nationally and internationally. Students at school are perceived to have low knowledge of economics, and that it is difficult to learn abstract knowledge that will only become relevant in the future. Furthermore, as teachers during our practice, we find it difficult to motivate and engage students in wanting to learn about economics. For this reason, we wanted to investigate whether an alternative teaching method could increase students' motivation and deepen their learning in economics. Value creation pedagogy is a new educational philosophy grounded by Martin Lackéus in 2015. The philosophy is defined “letting students learn through creating value for others” (Lackéus 2016, s iii). To meet this definition, we created a short teaching project where students in fourth and fifth grade had the opportunity to write a letter to decision-makers in the students´ municipality to try to influence their outdoor environment. The purpose was that students would be able to use their knowledge of economics to formulate economic arguments in the letters to develop their knowledge and be more motivated to learn about economics. A total of 22 students in two classes participated in this study. Data were collected by audio-recordings of group discussions during the lessons and semi-structured interviews. The results showed that the students did not use economics to any great extent. They focused more on other things such as the environment. Therefore, we cannot see that the study's results suggest that the intervention has had the expected effects on students' learning in economics. However, most of the students still seemed to be motivated throughout the project.