Bakgrund: För att kunna stilla kunders behov och skapa kvalitet och därigenom värde, krävs kunskap. Två teoribildningar som talar om värde och kvalitet respektive kunskap var för sig är Service Management och Knowledge Management. Service Management är huvudsakligen externt orienterad medan Knowledge Management är näst intill uteslutande internt orienterad, vilket medför att vissa "spänningar" återfinns dem emellan. Frågan är hur dessa"spänningar"hanteras i kunskapsföretags värdeskapande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera vad Service respektive Knowledge Management bidrar till i förståelsen för kunskapsföretags värdeskapande. Avgränsningar: Studien omfattar endast kunskapsintensiva konsultföretag. Med värde avses individens subjektiva tolkning snarare än värde i monetära termer. Genomförande: Intervjuer har genomförts med representanter för: Andersen Consulting, NYX, Olander Organisationsutveckling, KPMG, LR Revision, Information Highway samt IT-Design. Resultat: Såväl Service som Knowledge Management hjälper oss att förstå kunskapsföretags värdeskapande på ett förtjänstfullt sätt och ger sitt specifika bidrag till förståelsen. Centrala element som identifierats är: behovsidentifiering, anpassning av lösningen, kundens utveckling samt att värde kan skapas successivt i oändlighet om rätt förutsättningar råder. Sammanfattningsvis förstår vi värdeskapande som kundens egen förmåga att tillgodogöra sig och vidareutveckla kunskap och därefter driva värdeskapandet vidare på egen hand.

Bakgrund: Företag lever i en omgivning som utsätter dem för olika typer av risker och användningen av så kallade derivatinstrument för att hantera valutarisk har ökat kraftigt i omfattning. Detta tyder på ett stegrat intresse och behov från företagens sida. Förhållandet till och strategin för valutahanteringen, det vill säga valutapolicyn, har i dagens globala affärsmiljö därför blivit en allt mer aktuell fråga. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur företagen, sett ur ett ledningsperspektiv, hanterar problematiken med valutarisk, och hur de med hjälp av olika instrument och tillvägagångssätt löser denna problematik. Vidare avser uppsatsen belysa hur företagen anser att vald valutapolicy är värdeskapande. Genomförande: Uppsatsen genomfördes som en kvalitativ studie genom intervjuer med representanter från nio företag ur skilda branscher och med olika grad av utlandsberoende. Resultat: Företagen hade valt en selektiv riskstrategi med relativt kort tidshorisont. Terminer var det helt klart dominerande instrumentet och branschtillhörighet samt produktion präglade valet avvalutapolicy.En säkringsverksamhets reduktion i kassaflödets volatilitet ger företaget ökad stabilitet, vilket leder till större planeringsmöjligheter och till mindre störningsmoment i kärnverksamheten. Vidare ansåg företagen att en lugn och stabil resultatutveckling värdesätts av långivare och därmed kan säkringsverksamhet leda till lägre kapitalkostnad.

Bakgrund: I och med den rådande lågkonjunkturen har konsumenter i allmänhet blivit alltmer prismedvetna och konkurrensen inom försäkringsbranschen har hårdnat mer och mer. Det har dessutom visat sig att såväl privatkunder som företagskunder har blivit alltmer missnöjda med försäkringsbolag och är inte lika lojala som för några år sedan. Syfte: Syftet är att utreda vad kundlojalitet bygger på för att därefter utarbeta förslag på åtgärder så att befintliga kundrelationer kan bli mer långvariga och kunderna mer lojala hos företag inom försäkringsbranschen. Genomförande: För att uppfylla syftet har data samlats in dels genom intervjuer med anställda på vårt fallföretag, If Skadeförsäkring i Norge, och dels genom en enkätundersökning gjord på företagets kunder. I det här fallet småföretagskunder. Resultat: För att få lojala kunder krävs det att försäkringsbolag i likhet med andra företag skapar en nära relation till sina kunder. En fungerande kommunikation blir därför en viktig faktor så att kunden får mer kunskap om själva försäkringarna. Det gäller att kunderna får en annan inställning till försäkringsbolag och detta skulle kunna göras genom att försäkringsbolagen visar mer på att de hjälper till att förebygga skador. Vidare gäller det att på bästa möjliga sätt skapa värde för kunden, det vill säga se till varje enskild kunds behov. Ju fler unika kundfördelar som kan erbjudas desto svårare blir det för kunden att byta försäkringsbolag. Dessutom är det viktigt att företaget bemöter kunden på det sätt som efterfrågas av vederbörande oavsett om kunden har råkat ut för en skada eller inte.

Denna studie handlar om storbankernas interna värdeskapande processer med de anställda för att kunna skapa lojala kunder. Fokus ligger på just den interna marknadsföringen då denna måste vara effektiv för att den externa marknadsföringen ska bli framgångsrik. Ambitionen med undersökningen är att analysera vilka marknadsföringsstrategier de traditionella storbankerna bör använda sig av för att skapa lojala kunder. Detta krävs då den svenska bankmarknaden idag karaktäriseras av en mättad marknad. Konkurrensen är hård på grund av att både mindre svenska nischbanker och nya utländska aktörer försöker ta storbankernas marknadsandelar. För att storbankerna ska kunna skapa lojala kunder måste de få dem hög involverade. Utifrån denna undersökning kan man dock se att bankkunderna inte är involverade när det gäller relationen till sin bank. Kunderna är viktigare för banken än vad banken är för kunderna.

År 2003 var företaget Skandia i hetluften då det i maj samma år beslutades att en oberoende utredningsgrupp skulle granska vissa förhållanden i Skandiakoncernen. Det visade sig att mellan åren 1997-2002 hade Skandia betalat ut fyra miljarder till personer i ledande befattningar genom bonusprogram. Belöningssystem är någonting som de flesta företagen på Stockholmsbörsen erbjuder till sina anställda. Att stimulera de anställda till att prestera enastående resultat samt motivera anställda till att åstadkomma uppsatta mål kan vara syftet med bonusprogram. Det är vanligt att benämna bonus som ett mått på prestation men ofta är det konjunkturen eller yttre faktorer som påverkar hur väl ett företag presterar. Våren år 2006 visade Sveriges Televisions, Uppdrag Granskning, två reportage angående verkställande direktörers bonusprogram och riskerna med dessa. Dessa reportage skapade ett intresse hos oss att studera de prestationsbaserade lönerna hos ett antal företag noterade på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Vi valde att studera den prestationsbaserade lönen i jämförelse med företagsresultat samt aktieutveckling. Detta eftersom vi ville studera om den prestationsbaserade lönen är beroende av dessa komponenter eller inte. Syftet med vår studie är att förklara i vilken utsträckning den prestationsbaserade lönen påverkas av olika komponenter. Vi kommer dessutom att jämföra den rörliga lönens utveckling under en femårsperiod med ett antal komponenter. Problemet studeras utifrån en positivistisk kunskapssyn eftersom vi inte är intresserade av att skapa förståelse genom ord för det material vi erhåller som en hermeneutisk kunskapssyn innebär. Utan vi vill se om det finns ett samband mellan ett antal komponenter och den mängden bonus de verkställande direktörerna erhåller. Vi läste först in oss på ett antal teorier och utvecklade därefter en hypotes, det vill säga ett deduktivt angreppssätt. En kvantitativ metod användes eftersom vi har en testande problemställning, vill granska ett stort antal enheter samt se samband och variationer i datan. Den teoretiska referensramen består av ett antal teorier som till exempel agentteorin, de verkställande direktörernas kraftiga löneutveckling, armlängdsmodellen, styrelsens utvärderingsarbete angående den verkställande direktörens prestation, lönen kopplad till företagets resultat, ett antal nyckeltal, konjunkturen samt lagstiftning. Utifrån dessa teorier analyserar vi det empiriska materialet från de 16 olika företagens årsredovisningar. Vi fann att den verkställande direktörens rörliga lön i liten utsträckning följer de studerade komponenterna.

Problemformulering: Vilka samarbetsformer är avgörande för ett svenskt FoU – företags långsiktiga överlevnad på den svenska läkemedelsmarknaden? Syfte: Författarna avser att genom en fallstudie analysera och utvärdera de samarbetsformer som är av betydelse för ett långsiktigt utvecklingssamarbete inom svensk läkemedelsindustri. Metod: Uppsatsen bygger på en fallstudie av företaget Karo Bio AB. Uppsatsen är genomförd utifrån en kvalitativ ansats. Teoretisk referensram: Teoriområdena har legat till grund för variablerna: Interaktion, Kommunikation och imageskapande samt Involvering. Slutsats: Studiens resultat visar att ett svenskt medelstort företag på läkemedelsmarknaden bör samarbeta regionalt med universitet och kliniker för att möta marknadens specifika behov.

Bakgrund: Konflikterna mellan ägarnas och företagsledningens intressen har varit ett aktuellt ämne länge och vi befinner oss nu i en ny fas som kännetecknas av en tydlig betoning på att företaget i första hand måste drivas i ägarnas intresse. En effekt av detta är att utformningen av bonusprogram till högsta ledningen i företagen har fått stort utrymme i media och ifrågasatts under en längre tid men dock blivit mer påtaglig i början av 2009. Kritiska röster har höjts om utformningen av bonusprogrammen och vilka prestationer det egentligen är som belönas. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur bonusprogrammen för verkställande direktörer i företag noterade på Stockholmsbörsen är utformade. Vi kommer även analysera om dessa program har skapat värde för aktieägarna i form av utdelning och aktievärde. Utifrån detta kommer vi lyfta fram de kriterier vi anser är viktigast för att skapa värde vid utformandet av bonusprogram för VD. Genomförande: För att uppfylla studiens syfte genomfördes undersökningen som en kvantitativ studie med hjälp av sekundärdata. Det empiriska materialet har sedan analyserat med hjälp av befintliga teorier inom styrning. Resultat: Största delen av företagen använder kombination av kortsiktiga och långsiktiga bonusprogram för att motivera, behålla och rekrytera en kompetent ledning. För att mäta prestationer används huvudsakligen redovisningsbaserade mått men även marknadsbaserade mått förekommer. Vår studie pekar på att det föreligger ett positivt samband mellan tilldelning av aktier, som belöning, och värdeskapande. / Background: The conflicts between shareholders and managers interests have been a current topic for a long time and we are now in a new phase that are recognized by a clear emphasis that an organization have to be run in the shareholders interests. An effect of this is that the design of incentive programs for top management have gotten large space in media and has been questioned during a long time but has become more tangible in the beginning of 2009. Critical voices have been raised about the design of incentive programs and what types of performance actually are rewarded. Aim: The aim of this thesis is to describe how incentive programs for CEO in companies listed on Stockholm Stock Exchange are designed. We will also analyze if these programs has created value for shareholders in form of dividends and stock value. Based on this we will highlight what we consider are the most important criteria’s to create value when designing an incentive program for CEO. Implementation: To fulfill the thesis aim the survey was performed as a quantitative study based on secondary data. The empirical material has then been analyzed whit the help of existing theory’s within management. Result: Majority of the companies uses a combination between short-term and long-term incentive programs to motivate, preserve and recruit a competent management. To measure performance accounting based measures are mainly used but market based measures are also used. Our study indicates that there are a positive connection between handing out stocks, as a reward, and value creation.

Bakgrund: MP3-spelarens historia är inte särskilt lång, utan snarare intensiv. Marknaden för MP3-spelare är idag stor, under år 2005 såldes hela 855 800 spelare i Sverige. Nästan alla teknikföretag säljer någon variant av spelare och de finns i alla storlekar och utseenden. Trenden är att skapa så annorlunda MP3-spelare som möjligt, och vikten av att differentiera sig genom att skapa ett mervärde är central. De största aktörerna på marknaden har varierat under de senaste åren, mycket beroende på vem som släppt den senaste och mest uppskattade spelaren. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera olika märken av MP3-spelare och dess konsumenter, och därigenom undersöka vilka faktorer konsumenterna anser skapar mervärde i den konkurrensutsatta branschen för MP3-spelare. Detta jämförs med återförsäljarnas syn på vilka mervärden de olika MP3-företagen levererar och sedan analysera om dessa två perspektiv stämmer överens. Metod: För att vårt syfte skulle uppnås valde vi att göra både en kvalitativ undersökning av återförsäljare, samt en kvantitativ undersökning av konsumenter. Fem återförsäljare intervjuades och 100 enkäter delades ut till konsumenter. Slutsats: Vi har kunnat konstatera att återförsäljarna och konsumenternas perspektiv av vad som är viktigt på en MP3-spelare är överensstämmande. Det centrala i en MP3-spelare är kvaliteten i produkten, utöver det är designen en mycket viktig aspekt. Vad vi har kunnat konstatera är att alltså att mervärdet som är dominerande när det gäller MP3-spelare är kvaliteten på produkten.

This essay reviews the situation for small actors in the Swedish clothing industry. In this essay we assume that loyalty is a requirement for survival on the competitive clothing market. Four small actors have been analyzed up on theories on loyalty, brand equity, relationship marketing, service marketing, quality, interactive marketing, distribution and value creating activities. The chosen actors are Fifth Avenue Shoe Repair, Boutique Sportif, Jenny Hellström and Ida Sjöstedt. The conclusion of the essay is that it is possible for small actors on the Swedish clothing market to build loyal relationships with their customers. This can be achieved if the right strategic decisions are made. It has been noticed that the Internet seems to make a big difference in the process of communication between companies and their customers. / Denna uppsats har kommit fram till att små företag på den svenska konfektionsmarknaden har goda möjligheter att skapa lojala kundrelationer. Det krävs strategiska beslut för att lyckas. De faktorer som har behandlats är distributionssätt, värdeskapande, kvalitet och varumärkets värde. Analysen konstaterar att de olika undersökningsobjekten värdeskapar på olika sätt. De använder sig av olika distributionsstrategier för att nå ut till sina kunder. Undersökningen visar att ju närmare kunden man värdeskapar och ju mer selektiv man är i sitt val av återförsäljare desto mer lojala kunder vinner man. Undersökningen har visat att hög varumärkeskännedom inte alltid betyder att man har lojala kunder. Den har också visat att egen butik inte är nödvändigt för att skapa trogna och lojala kundrelationer. Den svenska konfektionsmarknaden har hög tillväxt och en kollaps förutspås. Nya företag verkar under svåra förhållanden och måste skapa lojala kundrelationer för att överleva. Stigande priser på importerade kläder gör att endast de stora kedjorna kan hålla låga priser ut till slutkund. Detta påverkar de mindre aktörerna då de inte har samma stordriftsfördelar. Ökade krav från kunderna gör att företagen verkar under hård press och de måste bemöta kundernas allt högre förväntningar. Undersökningen har genomförts med en deduktiv ansats. Studierna är utförda med kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkätfrågor och intervjuer. Dessa har genomförts med företagens kunder respektive ledning. Kundundersökning har genomförts med ett sannolikhetsurval. Fyra mindre aktörer som verkar på den svenska konfektionsmarknaden har valts ut och undersökts. Företagen är Fifth Avenue Shoe Repair, Boutique Sportif, Jenny Hellström och Ida Sjöstedt. De teorier som uppsatsen behandlar är; · Mogen marknad · Lojalitet · Värdeskapande · Distribution · Tjänstemarknadsföring · Interaktiv Marknadsföring · Kvalitet · Hävstångeffekten Det perspektiv som uppsatsen har tagit är; · Systemtänkande och Relationsmarknadsföring För att mäta teorier har vi använt oss av; · Brand Equity Undersökning har observerat att Internet är en betydande faktor lojalitetsskapande. Det finns en tydlig koppling mellan de som besökt varumärkenas hemsidor och de som handlat av respektive varumärke.

No description available.