Samhället blir alltmer mångkulturellt och globaliserat i takt med den ökade invandringen och rörligheten mellan länder. Klassrummen speglar det mångkulturella samhället med elever från flera olika länder. Det centrala innehållet i historieämnet för år 4–6 återspeglar dock inte det mångkulturella samhället. Syftet med denna studie är att undersöka om lärare tar hänsyn till det mångkulturella klassrummet i valet av innehåll i historieundervisningen. Studien ska även un-dersöka hur eleverna upplever urvalet av innehåll samt hur eleverna med utländsk bakgrund påverkas av innehållet. Metoden som använts är en kvalitativ litteraturstudie, där främst svensk forskning inom området analyserats. Resultatet av studien visar att majoriteten av lärarna un-dervisar ur ett eurocentriskt perspektiv och följer en västerländsk kanon. Lärarna uttrycker många svårigheter med att anpassa innehållet efter elevernas bakgrunder, exempelvis kunskaps-brist, tidsbrist och språksvårigheter. Eleverna med utländsk bakgrund visar en vilja att lära sig om ”sin” historia och vissa visar ett ointresse i att lära sig om Sveriges historia. Om eleverna med utländsk bakgrund inte får lära sig om ”sin” historia påverkas de negativt. Det kan uppstå en känsla av ”vi och dom” vilket leder till utanförskap. Elevernas identitetsbildande kan för-svåras om de inte lär sig om sitt ursprung. Vår slutsats är att det är viktigt att lärare är medvetna om att den svenska historieskrivningen har en västländsk kanon, de bör därför anpassa innehållet efter elevernas bakgrunder eller förhålla sig kritiskt till det västerländska perspektivet.

Denna studie undersöker skönlitteraturens potential att anamma som ett didaktiskt och pedagogiskt verktyg i undervisning i gymnasieskolans ämne svenska. Vidare undersöker studien hur litteratursamtal och ett ämnesöverskridande arbete mellan ämnena svenska och samhällskunskap med hjälp av skönlitteratur kan bidra till inkludering i det mångkulturella klassrummet. Det vill säga hur ett sådant arbete kan främja tolerans, ödmjukhet och nyfikenhet på andra kulturer som i sin tur kan minska fördomar och diskriminering i en skola som vilar på demokratisk värdegrund. Studien består av en kvalitativ litteraturdidaktisk undersökning där materialet används som både teoretisk bakgrund och analysmetod vilket analyseras genom diskursanalys. Undersökningen har kommit fram till att litteratursamtal och ämnesöverskridande arbete i skola och undervisning är gynnsamt av många anledningar, bland annat ur ett perspektiv att applicera det lästa i en större kontext vilket kan gynna arbetet i riktning mot att fostra morgondagens demokratiska medborgare. På så sätt kan skönlitteraturen fungera som ett verktyg och medel som har potential att främja inkludering i dagens mångkulturella skolor.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka tre läroböckers skönlitterära urval, samt undersöka hur läroboksförfattarna motiverar sina skönlitterära urval. Studien använder även metoden diskursanalys genom att undersöka läromedlen med en kvalitativ textanalys i syfte att synliggöra bakomliggande kanondiskurser. Studien analyserar även Skolverkets kunskapskrav gällande skönlitteratur utifrån en postkolonial litteraturteori.     Resultatet visar att samtliga tre läroböcker till stor del presenterar västerländska författare även om enstaka icke västerländska författare ibland nämns. Två av läroböckerna har även fokus på litteraturhistoria och har delat in skönlitterära verk i epoker i sin framställning. Det västerländska kanondiskursen i kombination med epokframställningen är enligt studien en bidragande orsak till att läroböckerna inte lyfter in annan litteratur från andra delar av världen. Den litteraturhistoriska inriktningen tycks enligt studien lägga fokus på Europa och västvärlden och stänger ute annan litteratur från andra delar av världen, vilket även studiens postkoloniala teorier visar. Resultatet av analysen av Skolverkets kunskapskrav visade på vissa vaga och svårdefinierade termer. Skolverket använder termer som ”internationell litteratur”, ”epoker” och ”idéströmningar” när de skall beskriva litteraturen. Vid en mer djupgående analys av termerna, och med hjälp av teorierna om kanon och världslitteratur, fanns ett visst stöd för att läroplanen bidrar till en litteraturhistorisk epokinledning med västerländsk inriktning. Vilket i sin tur även påverkar läroböckernas framställning och presentation av skönlitterära verk.

Huruvida det ska finnas en västerländsk kanon i skolan eller ej är ett omdiskuterat ämne. Från att ha varit en självklarhet i svenskundervisning och sedd som någonting berikande har den kommit att bli uppfattad som elitisk och uteslutande i vissa hänseenden. I den här uppsatsen diskuteras detta vidare genom att undersöka frågor som vad som egentligen är västerländsk kanon och vilken litteratur som ingår i den, varför man ska läsa denna litteratur, samt ta reda på verksamma lärares och elevers åsikter om kanons legitimitet i skolan. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med två verksamma svensklärare på gymnasiet, samt fyra elever varav hälften läser studieförberedande gymnasieprogram, och den andra hälften yrkesförberedande dito. Undersökningen visade att lärarna hade både skilda åsikter men även kunskaper om kanons legitimitet i skolan; den ena var emot den, men använde sig av litteratur ur den, medan den andra förespråkade den. Elevernas kännedom om kanon var mindre, likväl stämde deras kunskaper om varför den är berättigad i skolan väl överens med rådande forskning som menar att den är allmänbildande, för vidare kulturarvet, och mer språkutvecklande än exempelvis populärlitteratur. Med detta inte sagt att man bör utesluta det ena eller det andra, utan de kan berika varandra. / Our investigation is based on qualitative interviews with two working upper secondary teachers and four second year students; two of these students attend university preparing programs and the other two attend work preparing programs. The results of the investigation show that the teachers have different opinions about the importance of the literature in the Western canon: one was against it and the other participant acknowledged it and even praised it. Despite the differences in opinion they both use it in their teaching because “it is classical literature that we all can learn something from”. It tells tales about the past - society, economy and politics. The students who were interviewed knew considerably less about the Western canon, although they knew such a thing existed they were insecure about what kind of literature it contains. When being shown the list of Western literary canon they recognized quite a few authors and books, because they had, at some point, read them or about them in their literary studies. All of the students recognize the canons importance and understand why it exists. It educates the general public about a way of life that has had a great impact, and still has, on our society and all aspects of it. It gives us the opportunity, through reading these canonized books, to see with our own eyes, past life and understand why some things have happened and developed the way they did.

I det här examensarbetet har en läroboksanalys gjorts på två läroböcker, Svenska impulser 1 (2017) och Svenska impulser för yrkesprogrammen (2012). Syftet med examensarbetet är att se vilka skillnader som finns i de undersökta läroböckerna och om innehållet överensstämmer med läroplanen. Ett vidare syfte är sedan att undersöka vilka konsekvenser dessa skillnader kan ha för eleverna.   En av läroböckerna är riktad mot yrkesklasser och den andra mot studieförberedande program. För att besvara examensarbetets syfte utfördes en kvalitativ textanalys där vi granskade texternas innehåll och utformning. Analysen har ett produktorienterat ändamål där en komparativ innehållsanalys gjorts på två läroböcker, resultatet jämfördes sedan med tidigare forskning.  För att komplettera resultatet har vi sedan gjort fyra intervjuer med yrkesverksamma och legitimerade ämneslärare på gymnasiet.   Resultatet från läroboksundersökningen påvisar att det finns skillnader i innehållet och utformningen av böckerna. Det övergripande resultatet indikerar att Svenska impulser för yrkesprogrammen (2012) består av ett förkortat innehåll som inte tydligt visar hur eleven ska nå de högre betygen och uppgifterna i läroboken baseras på faktainhämtning. Däremot har Svenska impulser 1 (2017) ett tydligt fokus på det centrala innehållet i läroplanen där det explicit uttrycks vad som krävs av eleven för att nå de högre betygen. Vidare innehåller läroboken förberedande delar till nationella provet i svenska och innehåller betygsmatriser som visar vad som krävs av eleven.   Resultatet från lärarintervjuerna visar att lärarna har förutfattade meningar gentemot elever och dessa påverkar det didaktiska förhållningssättet. Resultatet visar även att det som utgör val av läroböcker och läromedel är ett lättbegripligt innehåll, tilltal och att läroboken håller rätt nivå.

Den västerländska kanon har varit ett omdiskuterat begrepp ända sedan dess intåg i litteraturvetenskapliga kretsar - en debatt som pågår ännu idag. Debatten har främst kommit att handla om kanons legitimitet i förhållande till dess representation, då den sedan uppkomsten främst har representerats av litteratur skriven av västerländska män. År 2004 uppmärksammades debatten i Norden, vilket resulterade i att Danmark fick en etablerad kulturkanon, som syftar till att representera det danska kulturarvet. Detta inspirerade till en liknande debatt i Sverige, där folkpartisten Cecilia Wikström lade fram ett förslag på en liknande svensk kulturkanon för att därmed stärka det svenska kulturarvet. Detta förslag möttes av kritik från olika håll, vilket vi undersöker i denna uppsats för att ge en bild av kanons många aspekter. Uppsatsen är uppdelad i två delar: en makroanalys och en mikroanalys. Makroanalysen undersöker forskning kring kanonteorier, kanondefinitioner, kanoniska egenskaper och kanonrepresentation, för att kunna erhålla en tolkning och vidare en förståelse för vad som utgör kanon. Mikroanalysen är en undersökning som utmärker och legitimerar en romans plats i kanon, utifrån resultaten i studiens första del. Litteraturobjektet är Gustave Flauberts Madame Bovary från 1857, då den förekommer på flera kanonlistor, och är både hyllad och kritiserad. Litteraturen vi granskar består av etablerad litteratur som är representerad i kanon i egenskap av en manlig västerländsk författare, för att undersöka i vilken mån de kanoniska egenskaperna går att utröna i verket, och med detta motivera dess plats i kanon. Makroanalysen visar att kanon fortfarande till största del är representerad av västerländska män. Detta, visar forskningen, beror på traditionella urvalsprocesser som inte alltid följer samhällets utveckling mot jämlikhet och mångfald. Likväl har det uppstått en del alternativa listor och forskning som bidrar till att de försummade författarskapen representeras i kanon. Mikroanalysen visar korrelationen med resultaten i makroanalysen. Madame Bovary besitter de kanoniska egenskaper som eftersträvas i kanon genom stil och särart, tradition, värderingar, kulturarv samt står emot tidens tand. Resultaten av studien visar att det inte alltid handlar om de kanoniska egenskaperna per se, utan att det snarare är vad ett litterärt verk representerar i relation till det litterära fältet, eller den kanoniska diskursen, som avgör vad som anses vara kanoniskt eller ej. / The Western canon has been a debatable topic ever since its entry into the field of literature - a debate that is still on-going. The focus of this particular debate has primarily been about the canons legitimacy in relation to its representation, since it is mostly represented by literature written by Western males. In 2004, the debate was brought to attention in Scandinavia, which resulted in an established culture canon in Denmark, which intended to represent the Danish cultural heritage. This inspired a similar debate in Sweden, where the politician Cecilia Wikström suggested a similar Swedish cultural canon, in order to strengthen the Swedish cultural heritage. This suggestion was met by critique from different directions, which our study is partly based on. This thesis study is divided into two parts: a macroanalysis, and a microanalysis. The macroanalysis analyses research about canon theories, canon definitions, canonical qualities, and canon representation, in order to establish an interpretation and understanding of the constituents of the canon. The microanalysis is a study that distinguishes and legitimizes a novel’s place in the canon, based on the results from the macroanalysis. The literary object of this study is Gustave Flaubert’s Madame Bovary from 1857, since it is recurrent in many lists of canonical works, and has been both praised and criticised throughout the years. The literature that is studied is established literature represented in the canon as a work of a Western male writer, in order to study how the canonical qualities are represented in the novel, and thus legitimise its place in the canon. The results from the macroanalysis show that the Western canon is still mostly represented by Western males. Research indicates that this is due to traditional sampling processes, which do not always follow the development in society towards equality and cultural diversity. However, some alternative canonical lists have emerged, as well as research that has contributed to further representation of previously neglected authorships to the canon. The microanalysis shows the correlation with the results from the macroanalysis. The canonical qualities of style and peculiar nature, tradition, values, cultural heritage and standing the test of time, are all represented in Madame Bovary. The results of this study indicate that it is not always about the canonical qualities per se; it seems to be more about what a literary work represents in relation to the literary field, or the canonical discourse, that determines what is considered as being canonical or not.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska författarskap i läroböcker för svenska på gymnasiet. Undersökningens grund är en pedagogisk textanalys, vilket är en form av innehållsanalys. Fyra läroböcker avsedda för svenskämnet på gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med såväl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt har främst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhållningssätt i skolan är också en del av teorin. Resultatet visar att icke-västerländska författarskap ges skiftande utrymme i de olika läroböckerna. I den lärobok med störst andel icke-västerländska författare utgör dessa 22 procent av den totala andelen författarskap, medan motsvarande andel för läroboken med minst representation är 2,5 procent. De didaktiska utgångspunkterna för hur de icke-västerländska författarskapen enligt läroböckerna ska behandlas i undervisningen skiljer sig också åt. Eftersom det finns stora skillnader både vad gäller innehåll och didaktiska utgångspunkter i olika läroböcker riskerar undervisningen i skolan att inte bli likvärdig, beroende på i hur hög utsträckning lärarna använder sig av läroböckerna i undervisningen. / The purpose of this paper is to examine the prevalence of non-Western authorships in textbooks for Swedish at upper secondary school. The study is an educational text analysis, which is a form of content analysis. Four textbooks intended for the Swedish subject in upper secondary school have been analyzed by an educational text analysis of both quantitative and qualitative elements. Thesis theoretical base has been primarily Edward Said´s postcolonial theory and Mekkonen Tesfahuneys thoughts about a Eurocentric education system. The importance of an ethnographic approach in schools is also part of the theory. The result shows that non-Western authorships are given diverse space in the different textbooks. In the textbook with the highest proportion of non-Western writers, these are 22 percent of the total proportion authorship, while the corresponding proportion of the textbook with the least representation is 2,5 percent. The didactic starting points for how non-Western writers should be treated in teaching according to the textbooks also differ. Because of the big differences in terms of both content and didactic starting points in the various textbooks, the education in schools risk to not be equal, depending on the extent to which teachers using the textbooks in teaching.