No description available.

Våld i nära relationer mot kvinnor är ett samhällsproblem som oftast förekommer i det egna hemmet. Sjuksköterskan har en viktig roll i att identifiera dessa våldsutsatta kvinnor. Våldet påverkar både den psykiska och fysiska hälsan och en tidig upptäckt av våldet kan förbättra hälsan för den utsatta kvinnan. Det finns svårigheter i vården att identifiera samt möta kvinnors behov av vård på ett tillfredsställande sätt. Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelse av att identifiera våldsutsatta kvinnor på akutmottagning. Den här studien är en litteraturstudie som utgått från kvalitativa och kvantitativa forskningsartiklar. Artikelsökningen gjordes i PubMed och Cinahl. I resultatet framkom temana "Sjuksköterskans upplevda roll och ansvar", "Sjuksköterskans emotionella upplevelser", "Kunskap och strategier" samt "Arbetsplatsrelarerade faktorer". De faktorer som är en barriär för sjuksköterskans identifiering av våldsutsatta kvinnor är brist på rutiner och riktlinjer, bristande utbildning och kunskap, arbetsmiljö, fördomar och attityder samt känslomässig påverkan. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa våldsutsatta kvinnor behövs mer utbildning, kunskap och erfarenheter kring ämnet. Sjuksköterskor upplever att mer utbildning, kunskap, riktlinjer och rutiner är nödvändigt för att kunna identifiera kvinnor på akutmottagningen som utsatts för våld i nära relation. / Violence in intimate relationships against women is a societal problem that usually occurs in one's own home. The nurse has an important role in identifying these abused women. The violence affects both mental and physical health and an early detection of the violence can improve the health of the vulnerable woman. However, there are difficulties in identifying and meeting women's needs for care in a satisfactory manner. The purpose was to illustrate on nurses' experience of identifying abused women in the emergency department. This is a literature study based on various qualitative articles and various quantitative articles. The article search was done in PubMed and CINAHL. The results revealed two main themes; "The nurse's experienced role and responibility", "The nurse's emotional experience", "Knowledge and strategies" and "Workplace-related factors". Factors that are barriers to the nurse's identification of women exposed to violence are lack of routines and guidelines, lack of education and knowledge, work environment, prejudices and attitudes, and emotional impact. For the nurse to be able to help women exposed to domestic violence, more training, knowledge and experience on the subject is required. For the nurse to be able to identify women exposed to violence, improvement in education, knowledge, guidelines and routines is required.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett vanligt förekommande problem i samhället. Våldet kan visa sig i olika former och skapar ett stort lidande för den utsatta. Hälso- och sjukvården har skyldigheter kring rutiner och riktlinjer angående patienter som misstänks utsättas för våld. Med ökad kunskap och förståelse kan sjuksköterskan lättare uppmärksamma och hjälpa kvinnor ur destruktiva relationer. Syfte: Öka förståelsen kring vilka faktorer som bidrar till att kvinnor stannar kvar i destruktiva relationer. Metod: Genom en kvalitativ metod granskades sex stycken självbiografier med en induktiv ansats. Datan analyserades och delades in i kategorier vilket skapade en ny helhet för att svara till syftet. Resultat: Det framkommer fem faktorer som bidrar till att kvinnorna stannar kvar i de destruktiva relationerna. Utplånad identitet, beroende, förnekelse, hotbild och en bristfällig vård. Konklusion: Utplånad identitet, beroende, förnekelse, hotbild och en bristfällig vård var bidragande faktorer till att kvinnor stannar kvar i destruktiva relationer. Genom ökad förståelse och kunskap inom ämnet kan sjuksköterskan på ett bättre sätt fånga upp dessa utsatta kvinnor. De kan då erhålla en god vård och minska ett onödigt lidande, samt främja dess hälsa och välbefinnande. / Background: Violence against women in close relationships is a common problem in society. The violence can manifest itself in various forms and creates great suffering for the victim. The healthcare system has obligations regarding routines and guidelines regarding patients who are suspected of being exposed to violence. With increased knowledge and understanding, the nurse can more easily pay attention to and help women out of destructive relationships. Aim: Increase understanding of which factors contribute to women remaining in destructive relationships. Method: Using a qualitative method, six autobiographies were examined with an inductive approach. The data was analyzed and divided into categories, which created a new whole to answer the purpose. Findings: There are five factors that contribute to the women remaining in the destructive relationships. Obliterated identity, addiction, denial, image of threat and inadequate care. Conclusion: Obliterated identity, addiction, denial, image of threat and inadequate care were contributing factors to women remaining in destructive relationships. Through increased understanding and knowledge in the subject, the nurse can better identify these vulnerable women. They can then receive good care and reduce unnecessary suffering, as well as promote their health and well-being.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett ökande samhällsproblem, i samband med coronapandemin har våldet ökat drastiskt. Till följd av det ökande våldet möter sjuksköterskor idag våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvården i större utsträckning än tidigare. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever att de inte har tillräcklig kunskap för att möta och vårda våldsutsatta kvinnor, vilket resulterar i känslor som osäkerhet och otillräcklighet. Förutom brist på kunskap upplever sjuksköterskor brister i resurser såsom tid, privata utrymmen, rutiner och screeningverktyg. Sjuksköterskor uttrycker en vilja att vårda, skydda och skapa en förtroendefull relation till våldsutsatta kvinnor men önskar att dela på ansvaret och få stöttning från arbetsgivare, lärosäten och samhället och få de rätta förutsättningarna för att vårda. I mötet med våldsutsatta kvinnor uppstår känslomässiga barriärer som för sjuksköterskor innebär att närma sig ett tabubelagt område, att bli medveten om förutfattade meningar och att känna ambivalens i sitt engagemang. Barriärerna påverka sjuksköterskor i mötet och i vården av våldsutsatta. I bakgrunden styrks forskning som visar att våldsutsatta kvinnor upplever brister i bemötandet från sjukvården, vilket leder till att kvinnor sluter sig i mötet och inte får den vård som krävs. Slutsatsen blir att hälsoproblemen förskjuts till framtiden och ökar ohälsa, lidande och samhällskostnader. Studien syftar till att belysa sjuksköterskans upplevelse av att möta kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Med hjälp av Fribergs analysmodell har sju kvalitativa och en kvantitativ artikel granskats för att synliggöra sjuksköterskans upplevelse av att möta våldsutsatta kvinnor.

Intimate partner violence is an international issue that also exists in Sweden. The elderly on the other hand, can tend to be excluded from this context as the focus in a lot of cases can be on younger people. Violence against elderly can be categorized into five categories which are psychological violence, physical violence, economic/material violence, sexual violence and neglect. Those who work with elderly encounter intimate partner violence against elderly and therefore knowledge about the subject is important. Sweden is one of eight countries that belong to the torontodeclaration, where the aim is to increase awareness of intimate partner violence against the elderly. The purpose of this study is to investigate and discuss the social workers experience in working with elderly people who are exposed to intimate partner violence. In the study, attention is paid to the measures and efforts that exist for the target group and mapping of violence intimate partner violence against elderly. The social workers work with the elderly who are exposed to the violence is also part of the study. Empirical data has been obtained through semi-structured interviews with four social workers within the same Swedish municipality. Furthermore, the empirical data has been analyzed through theories, discretion and ageism. Previous research has also been part of empirical analyses. The results show that there are various measures and efforts against elderly who are exposed to intimate partner violence, but that they are not always adapted to the older target group. For example, roughly half of Sweden's sheltered accommodation for victims of violence can accommodate people with walkers. The results also indicate that mapping intimate partner violence against the elderly is mainly done through a screening form and that it can also be picked up during home visits. Through the results, it is noticed that aid workers feel that working with the target group can be difficult at first, that they can feel unsafe and insecure. They also point out that a difficulty can be that they rarely meet the elderly alone. Finally, it is highlighted that there are more opportunities for social workers in the work with the target group, compared to before, and that intimate partner violence is more talked about in the workplace.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett samhällsproblem som drabbar både kvinnor och män. Våldet sker i olika samhällsklasser och geografiska områden. Det pågår ofta under en lång tid och utövas främst i hemmet, vilket gör det svårt att upptäcka. Ett stort mörkertal förekommer på grund av skuld- och skamkänslor hos offren. Det finns olika typer av våld och det finns särskilt utsatta grupper som riskerar att utsättas för våld i nära relation. Normaliseringsprocessen är en överlevnadsstrategi för de utsatta. De våldsutsatta upplever svårigheter att avslöja sin utsatthet för vårdpersonalen. Akutmottagningen är ofta en första instans där våldsutsatta söker hjälp. Syfte: Syftet var att sammanställa kunskap om vårdpersonalens upplevda förutsättningar att ställa frågor om våld i nära relation till vuxna personer som söker vård på en akutmottagning. Metod: En kvalitativ strukturerad litteraturöversikt med en induktiv ansats genomfördes. Elva vetenskapliga artiklar inkluderades och en tematisk analys användes. Resultat: Sex deskriptiva teman framkom: behov av kunskap och utbildning, vårdpersonalens förhållningssätt påverkar patientmötet, behov av en anpassad arbetsmiljö, behov av tydliga strukturer och riktlinjer, stöd och hjälp av kollegor samt att patientens och närståendes agerande påverkar. Därefter framkom tre analytiska teman: förståelse för patienten, begränsad av yttre faktorer och det mellanmänskliga samarbetet. Slutsats: Vårdpersonalen upplevde att kunskap och utbildning var förutsättningar för att kunna ställa frågor om våld i nära relation. De efterfrågade också organisatoriska förutsättningar, såsom anpassad arbetsmiljö, riktlinjer och rutiner. Ett gott samarbete med kollegor och en förståelse för patienten bidrar till att frågor kan ställas om våld i nära relation. / Background: Intimate partner violence is a societal problem that affects both women and men. The violence takes place in different social classes and geographical areas. It often goes on for a long time and is mainly practiced in the home, making it difficult to detect. A great deal of unknown cases occur due to feelings of guilt and shame in the victims. There are different types of violence and there are particularly vulnerable groups that are at risk of being exposed to intimate partner violence. The normalization process is a survival strategy for the vulnerable. The victims of violence experience difficulties in revealing their exposure to healthcare staff. The emergency department is often the first instance where victims of violence seek help. Purpose: The aim was to compile knowledge about the healthcare staff's perceived prerequisites for asking questions about intimate partner violence to adults seeking care in an emergency department. Method: A qualitative structured literature review with an inductive approach was carried out. Eleven scientific articles were included, and a thematic analysis was used. Results: Six descriptive themes emerged: need for knowledge and training, the approach of the healthcare staff affects the patient encounter, need for an adapted work environment, need for clear structures and guidelines, support and help from colleagues and that the actions of the patient and their relatives have an influence. Subsequently, three analytical themes emerged: understanding of the patient, being limited by external factors, and the interpersonal collaboration. Conclusion: The healthcare staff felt that knowledge and education were prerequisites for being able to ask questions about intimate partner violence. They also requested organizational prerequisites, such as an adapted work environment, guidelines and routines. Good cooperation with colleagues and an understanding of the patient contribute to the ability to ask questions about intimate partner violence.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett stort samhällsproblem såväl globalt som nationellt. Uppemot vart tionde barn i Sverige växer upp med att uppleva våld i nära relation. Att belysa barns upplevelser av våld bidrar i denna studie till en djupare kunskap för våldets karaktär samt våldets påverkan på anknytningen mellan barn och dess vårdnadshavare. Syfte: Syftet med den här studien är att syntetisera och analysera hur tidigare forskning beskriver barns upplevelser av våld i nära relation. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt där 16 primärstudier samlades in och analyserades med en tematisk analysmetod. Resultatet belyser hur barn på skilda sätt upplever våld i hemmet, samt hur de bär på enkänsla av rädsla och oro inför våldet. Resultatet visar även på att barnen inte är passiva åskådare till våldet, utan alla barn agerar på något sätt i samband med att våldet uppstår. / Background: Intimate partner violence is a major societal problem both globally and nationally. Up to one in ten children in Sweden grows up experiencing intimate partner violence. Illuminating children's experiences of violence in this study contributes to a deeper knowledge of the character of violence and the impact of violence on the attachment between children and their guardians. Purpose: The purpose of this study is to synthesize and analyze how previous research describes children´s experiences of intimate partner violence. Method: This study is a literature review where 16 primary studies were collected and analyzed using a thematic analysis method. Result: The results highlight how children experience violence in their own home in different ways, as well as how they carry a feeling of fear and anxiety in front of the violence. The results also show that children are not passive spectators to the violence, but all children act in some way in connection with the violence occuring.

Syftet med denna studie var att undersöka föreställningar om psykiskt våld i nära relation. Detta grundar sig i att socialarbetare kan bli påverkade hur psykiskt våld definieras och föreställningar om genus gällande våldsutsatta och våldsutövare. Det genomfördes en genusneutral vinjettmetod som innefattade psykiskt våld med tillhörande semistrukturerad intervjuguide utifrån en kvalitativ design med sex socialarbetare. Den empiriska data som samlats in analyserades därefter med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade att det fanns föreställningar som blev synliggjorda i samband med studiens vinjetter där respondenterna själva benämnde de våldsutsatta och våldsutövarna med genus. Resultatet visade också att det kan vara svårt både att definiera det psykiska våldet och att identifiera dess handlingar på grundav dess “osynlighet”. Studien har visat att det är viktigt att reflektera över föreställningar om psykiskt våld i nära relation och genus. / The purpose of this study was to investigate perceptions of emotional domestic violence. This is based on that social workers can be affected by how emotional domestic violence is defined and perception of what gender victim and perpetrator are. The method was gender-neutral vignettes about emotional violence combined with a semi-structured interviews with six social workers. The data was analysed with thematic analysis. Results showed that social workers had perceptions on emotional domestic violence, the respondents named victims and perpetrators in the vignettes by gender. Additionally, the results showed that emotional domestic violence can be difficult to define and identify, due to that it is not physically visible. The results emphasize the importance of increasing the awareness among social workers regarding emotional violence and gender.

Bakgrund Våld i nära relation är ett globalt problem och i Sverige utsätts ungefär var fjärde kvinna för våld i nära relation. Våldet som utövas skadar kvinnans hälsa både psykiskt och fysiskt därmed bär hälso-och sjukvården ett stort ansvar i att stödja och identifiera pågående våld. Syfte Syftet var att beskriva hur kvinnor i våldsnära relation upplevt vårdpersonalens bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod ​​En strukturerad litteraturöversikt gjordes med sökningar i databaserna Pubmed och Cinahl complete. Tio vetenskapliga granskade artiklar sammanfattades och analyserades med inspiration från Fribergs mall därefter tematiserades resultaten. Resultat ​​Tre huvudteman anträffades; Att bli sedd och bli tagen på allvar, vårdrelationens betydelse och hälso-och sjukvårdens tillgänglighet samt två tillhörande subkategorier. Fynden visade bland annat på att kvinnor vill bli tillfrågade om våld, i en ostörd miljö där vårdpersonalen visar på empati, engagemang och kunskap. En brist på kunskap om våld i nära relation föreligger ofta hos vårdpersonal vilket bidrar till att kvinnorna inte uppmärksammas och bemöts på ett lämpligt sätt. Slutsats ​​Att uppleva våld innefattar flera dimensioner av känslor. Att bli tillfrågad och få stöd från vårdpersonal i denna situation kan bidra till en känsla av hoppfullhet och trygghet i att våga lämna relationen. Stödet och bemötandet av vårdpersonal är grundläggande för att kvinnor i våldsutsatta relationer ska våga öppna upp och söka hjälp för sin situation.​ / Background Domestic violence is a global problem and in Sweden about one in four women are subjected to domestic violence. This violence damages a woman's health both mentally and physically, so the healthcare system has a significant responsibility to support and recognize ongoing violence. Aim ​​The aim was to describe how women in a violent relationship experienced the behavior of healthcare professionals in the healthcare system.​ Method A structured literature review was conducted with searches in the databases Pubmed and Cinahl complete. Ten peer-reviewed articles were summarised and analysed using Friberg's template, and the results were then thematised. Results ​​Three main themes were found: being seen and taken seriously, the importance of the care relationship and the accessibility of health care, as well as two associated subcategories. The findings showed, among other things, that women want to be asked about violence, in an undisturbed environment where healthcare staff show empathy, commitment and knowledge. There is often a lack of knowledge about domestic violence among health professionals, which contributes to women not being recognized and treated appropriately. Conclusions Experiencing violence involves multiple dimensions of emotion. Being asked and receiving support from healthcare professionals in this situation can contribute to a sense of hope and security in daring to leave the relationship. The support and response of healthcare professionals is fundamental for women in abusive relationships to have the courage to seek help for their situation.

Den 1 april 2024 trädde regeringens nya proposition 2023/24:31 i kraft, som syftar till att stärka rättigheterna för barn och vuxna som befinner sig i skyddat boende. Denna kvalitativa studie undersöker hur socialtjänsten i Skåne arbetat med reformen om skyddat boende för barn. Målet för denna studie är att tillföra ny kriminologisk kunskap inom forskningsämnet. Studien har även som målsättning att analysera förändringar i hur socialtjänsten betraktar våldsutsatta barn som rättssubjekt. Studien vill också belysa de åtgärder och strategier som utarbetats i förberedelseprocessen. Detta görs genom en undersökning av hur Socialtjänstlagen förändrats från före till efter reformen. Denna förändring ges med bakgrund i hur skyddat boende såg ut innan reformen trädde i kraft. Studiens frågeställningar besvaras genom semi-strukturerade intervjuer bestående av nio respondenter från socialtjänsten, som har direkt erfarenhet av att arbeta med reformen. Genomförandet av studien utgår från implementeringsteorin och tidigare forskning. Resultatet kom fram till fyra huvudteman som är anpassning och samordning av resurser, tidsaspekten i tillämpningen av reformen för barn och utsatta, barns rättigheter förstärks inom ramen för skyddat boende och individanpassad bedömning för barns behov. Resultatet visar att kommunerna har förberett sig till den nya lagen genom att ta fram rutiner och checklistor vilket vägleder dem genom beslut om skyddat boende för barn. Efter implementeringen av reformen stärks barnets ställning som rättssubjekt, detta genom en individuell bedömning av barnet och tilldelning av en egen socialsekreterare. Detta leder till en förstärkt känsla av säkerhet och trygghet för barnet. Studien föreslår en senare utvärdering av reformen för att analysera hur den har förändrats över tid. En sådan utvärdering skulle kunna bidra med insikter om hur lagförändringen verkställs av yrkesverksamma inom socialtjänsten. / On April 1, 2024, the new proposition 2023/24:31 of the government came into effect, aiming to strengthen the rights of children and adults in sheltered housing. This qualitative study examines how social services in Skåne have worked with the reform of sheltered housing for children. The goal of this study is to contribute new criminological knowledge within the research field. Additionally, the study aims to analyze changes in how social services view children exposed to violence as legal subjects. The study also seeks to highlight the measures and strategies developed during the preparation process. This is done by investigating how the Social Services Acts have changed from before to after the reform. This change is contextualized by examining the state of sheltered housing before the reform came into effect. The research questions are addressed through semi-structured interviews with nine respondents from social services who have direct experience working with the reform. The study is conducted based on implementation theory and previous research. The results identified four main themes which are adaptation and coordination of resources, the time aspect in applying the reform for children and the vulnerable, strengthening children's rights within the framework of sheltered housing, and individualized assessment of children's needs. The results show that municipalities have prepared for the new law by developing routines and checklists, which guide them through decisions regarding sheltered housing for children. Following the implementation of the reform, the child's status as a legal subject is strengthened through an individual assessment and the assignment of a dedicated social worker. This leads to an enhanced sense of safety and security for the child. The study suggests a future evaluation of the reform to analyze how it has evolved over time. Such an evaluation could provide insights into how the legal changes are being implemented by social service professionals.