Intimate partner violence (IPV) is a recognized and widely discussed social problem  that affects women in a global perspective. One group that is considered to be particularly vulnerable are women who have been subjected to violence and also struggle with addiction. There are relatively few studies that have been conducted in this field, especially on how women's shelters work with these women. This essay aims to increase knowledge about the professional discretion in providing support to women who have been subjected to violence and struggle with addiction within women's shelters. We chose to analyze the data by using Lipsky's theory of Street-Level Bureaucracy, where we focused on the professionals' discretion. The empirical material consisted of semi-structured interviews with eight professionals from various women's shelters. The results show that the professional's discretion is influenced by individual factors in the form of their own attitudes towards the women and their view of the assignment. The results also show that organizational factors such as the board's interests, financial resources and competence, affects the professional's discretion.

Polisens brottsförebyggande arbete mot våld i nära relation har tidigare främst varit riktat mot den brottsutsatta. Under 2018 initierades dock metoden riskreducerande insatser som istället skiftade fokuset mot gärningspersonen. Riskreducerande insatser består av tre komponenter i form av riskreducerande samtal med gärningspersonen, coachande samtal med brottsoffret och samverkan med förundersökningsledare. Rådande studie har genom fem semistrukturerade intervjuer undersökt hur verksamma inom polismyndighetens brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet och förhandlarenhet upplever användningen av riskreducerande insatser i det brottsförebyggande arbetet mot våld i nära relation. Av resultatet framgick att riskreducerande samtal med gärningspersonen prioriteras i arbetet och upplevs ge goda resultat. Rutinen för de coachande samtalen med den brottsutsatta upplevdes inte vara lika etablerad men beskrevs oavsett kunna komplettera de riskreducerande samtalen. Därutöver upplevdes genomförandet av coachande samtal som meningsfullt. Det framkom dock utmaningar vid både riskreducerande och coachande samtal i att uppnå goda resultat då mottagligheten hos individen är låg. En förutsättning för att kunna genomföra framförallt riskreducerande samtal är ett godkännande från förundersökningsledaren. Samverkan med förundersökningsledaren bedömdes vara god och resultaten visade dessutom att det finns ett mervärde i att samverka med fler aktörer både internt och externt. Sammantaget upplevdes det brottsförebyggande arbetet med riskreducerande insatser fungera bra. Därtill återfanns en gemensam vilja bland deltagarna att fortsätta arbeta med och utveckla metoden. / The police have previously directed their crime prevention efforts towards the victim. In 2018, a new method called risk reducing interventions was initiated that instead shifted the focus towards the perpetrator. Risk reducing interventions consists of three components including risk reducing conversations, coaching conversations with the victim and cooperation with the person in charge of the investigation. The present study has, through five semi-structured interviews, examined how professionals active in the crime victims and personal security unit and personal security operations within the police authority experience the method in relation to crime prevention directed to intimate partner violence. Results showed that risk reducing conversations with the perpetrator was prioritized and was perceived to show good results. As for routines for the coaching conversations with the victim, they were not as established but they were described as a good compliment to the risk reducing conversations. However, there were challenges for the risk reducing conversations and coaching conversations in achieving good results when the responsivity of the individual was low. Implementing the risk reducing conversations requires an approval from the person in charge of the investigation. Cooperation with the person in charge of the investigation was assessed to be good and the results showed that internal and external cooperations give an added value. Overall, using risk reducing interventions in the crime prevention work against intimate partner violence was perceived as working well. In addition, there is a common will to continue working with the method and develop it further.

Men’s violence against women is a global social problem that occurs in all arenas of society, regardless of factors such as age, ethnicity, and social class. The portrayal of the victimized woman and dominant discourses present in guiding documents establish a framework for determining the appropriate support measures to address the needs that arise as a result of violence. Women who are victims of violence risk being left without support from social services if they do not identify with the institutional identity provided. Therefore, a critical examination of the subject positions for women who are victims of violence and how their support needs are portrayed in government propositions becomes important to understand the intentions behind the legislated support. The purpose of this study is to use critical discourse analysis to examine how government propositions in the field of intimate partner violence portray women who are victims of violence and their support needs. As part of this, the study aims to identify dominant discourses by highlighting and creating an understanding of how different subject positions and support needs are made visible or invisible in the examined material. The study is based on a qualitative research approach, and the research material consists of three government propositions in the field of intimate partner violence. Discourse analysis, based primarily on Fairclough's three-dimensional model, has been used as the methodological approach. Discourse analysis has also been used as a theoretical framework, complemented by intersectional perspectives. The results reveal a hidden aspect of dominance in the linguistic expression and modality of the material that risks disregarding marginalized perspectives and neglecting specific needs.

Föreliggande arbete har för avsikt att undersöka behandlares förklaringar till mäns våldsutövande och överrepresentation i grövre våld samt att få en djupare förståelse för faktorer som påverkar förändringsarbetet. Resultaten visade att våldet inte enkelt kan förklaras genom enskilda faktorer, utan är summan av en kombination av flera påverkansfaktorer. Dessa inkluderade erfarenheter av våld, könsmaktsordningen och socialt inlärda föreställningar om kön och relationer. Behandlarna betonade vikten av att inte externalisera våldet, utan erkänna att våldsutövare gör medvetna val att använda våld. Behandlarnas insikter pekade på betydelsen av att skapa en god terapeutisk allians, anpassa behandlingen efter individuella behov och främja klientens inre motivation för förändring. Dessa perspektiv ger en värdefull inblick i våldsproblematiken i sin komplexitet och bidrar till utvecklingen av mer effektiva behandlingsstrategier för att minska våldet i samhället. / The present study aims to explore practitioners' explanations for men's perpetration of violence and their overrepresentation in severe violence, as well as to gain a deeper understanding of factors influencing the process of change. The findings indicated that violence cannot be simply explained by individual factors, but rather results from a combination of multiple influencing factors. These factors included previous experiences of violence, gender power dynamics, and socially learned beliefs about gender and relationships. The practitioners emphasized the importance of not externalizing violence, but rather recognizing that perpetrators consciously choose to engage in violent behavior. Insights from the practitioners highlighted the significance of establishing a strong therapeutic alliance, tailoring treatment to individual needs and promoting clients' intrinsic motivation for change.  These perspectives provide a valuable insight into the complexity of the issue of violence and contribute to the development of more effective treatment strategies to reduce violence in society.

Den farligaste platsen för en kvinna är hennes egna hem. Fler än 50 misshandelsfall gentemot kvinnor i hemmet om dagen anmäls i Sverige och i snitt dödar en man i Sverige en kvinna han har eller har haft en relation med var tredje vecka. Ett samhälleligt och medmänskligt engagemang kan vara skillnad mellan liv och död. Det är dags att rikta fokus och ansvar mot mannen, dig, mig och samhället. Arkitekter och Inredningsarkitekter har länge haft kunskap om hur trygga offentliga rum i utomhusmiljöer kan och bör utformas. Men faktum är att endast 15% av alla anmälda våldtäkter begås i utomhusmiljöer, sk. överfallsvåldtäkter. Resterande 85% sker i det egna hemmet av en närstående. Fältet Arkitektur och Inredningsarkitektur bör ha kunskap om våld i hemmiljö och ta detta i beaktning i sin praktik. “Home is where her horror is” utgår från det faktum att den farligaste platsen för en kvinna är hennes egna hem, detta utforskas och gestaltas vidare i tre påståenden och linjer: -Linje 1: Fältet Arkitektur, Inredningsarkitektur och formgivning behöver kunskap om våld i nära relation och ta detta i beaktning i sin praktik.  -Linje 2: I samarbete med material från organisationen “Huskurage” formge och skapa en mobil informationsplats i ett flerbostadshus för att främja samtal och spontana möten grannar emellan, medvetandegöra kring våld i nära relation samt införa Huskurage. -Linje 3: Gestalta den våldsutsatta kvinnans dimension av hemmet i skala 1:1 under Konstfacks vårutställning 2023. För att metvetandegöra och informera besökaren genom konst, rumslig gestaltning, formgivning, film och performance med ambition om att framkalla reaktion som leder till aktion. / The most dangerous place for a woman is her own home. More than 50 cases of abuse against women a day are reported in Sweden, and on average a man in Sweden kills a woman he has or has had a relationship with every three weeks. A social and human commitment can be the difference between life and death. It is time to direct focus and responsibility towards the men, you, me and society. Architects and interior architects have long had knowledge of how to design safe public spaces in outdoor environments. But the fact is that only 15% of all reported rapes are committed in outdoor environments. The remaining 85% is done in her own home by a person she has a relationship with or a relative. The field of Architecture and Interior Design should have knowledge of domestic violence and take this into account in their practice. "Home is where her horror is" is based on the fact that the most dangerous place for a woman is her own home, this is further explored and shaped in three statements: -Line 1: The field of Architecture, Interior Architecture and design needs knowledge of domestic violence and take this into account in their practice. -Line 2: In collaboration with material from the organisation "Huskurage", design and create a mobile information site in an apartment building to promote conversations and spontaneous meetings between neighbours, raise awareness about domestic violence and introduce Huskurage. -Line 3: Shape a home from the abused woman's perspective on a 1:1 scale during Konstfack's spring exhibition 2023. To raise awareness and inform the visitor through art, spatial design, design, film and performance with the ambition of evoking reaction that leads to action.

The purpose of the study has been to, through a qualitative interview create an understanding of abused women and their experience of psychological violence, how it has affected their emotional experiences and mental health and how relationships with people outside the relationship have been affected. Four female participants were interviewed where they shared their experiences and opinions of living with psychological violence in a close relationship based on the following questions: How do women feel that their emotions and health are affected by being exposed to psychological violence? How have abused women's relationships with people outside the relationship been affected? The study is based on previous research that deals with abused women's emotions, mental health, and social relationships as well as sociological theories. The theories used are Thomas Scheff's social bond and shame theory, Susan Scott's theory of role-playing and guilt, Erving Goffman's theory of prominence and facade, and Catherine Haslam, Alexander Haslam and Jolanda Jetten's theory of social ties and mental illness. The results show that the informants experienced strong feelings of guilt and shame, as their everyday lives were marked by violations, guilt, and manipulation. Women's social relationships with those around them were affected due to controlling behaviors or feelings of shame. All informants became ill in mental illness, where eating disorders were most common. / Syftet med studien har varit att genom en kvalitativ intervjuundersökning skapa förståelse hur våldsutsatta kvinnor upplever att psykiskt våld i en parrelation påverkat deras emotionella upplevelser och psykiska hälsa samt hur relationer till personer utanför parrelationen påverkas. Fyra kvinnliga deltagare har intervjuats där dem delat med sig av sina upplevelser och erfarenheter av att leva med psykiskt våld i nära relation utifrån följande frågeställningar: Hur upplever kvinnor att deras emotioner och hälsa påverkats av att utsättas för psykiskt våld? Hur har våldsutsatta kvinnors relationer till personer utanför parrelationen påverkats? Studien baseras på tidigare forskning som behandlar våldsutsatta kvinnors emotioner, psykiska hälsa och sociala relationer samt sociologiska teorier. Teorierna som används är Thomas Scheff sociala band och skam teori, Susan Shotts teori om rolltagande och skuld, Erving Goffmans teori om framträdande och fasad, samt Catherine Haslam, Alexander Haslam och Jolanda Jettens teori om sociala band och psykisk ohälsa. Resultatet visar att informanterna upplevde starka känslor av skuld och skam, då deras vardag präglades av kränkningar, skuldbeläggning och manipulation. Kvinnornas sociala relationer till sin omgivning påverkades på grund av kontrollerande beteenden eller känslor av skam. Samtliga informanter blev sjuka i psykisk ohälsa, där ätstörning var mest förekommande.

Syftet med denna studie var att undersöka de yrkesverksammas perspektiv på det behandlingsarbete de utför med män som utövat våld i nära relation. Genom studien undersöktes även vilka incitament som yrkesverksamma ansåg vara verksamma respektive mindre verksamma för förövarnas hjälpsökande. För att besvara studiens frågeställningar utfördes en kvalitativ forskningsstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med sju yrkesverksamma inom området. Tidigare forskning påvisar att de finns försvårande faktorer för förövare i sitt hjälpsökande såsom en stigmatiserande samhällssyn. Forskningen belyser även hur förövare upplever yrkesverksammas bemötande som avgörande i deras förändringsprocess. Genom en tematisk analys utvecklades tre teman, Yrkesverksammas perspektiv på samhällssynen på förövare, Yrkesverksammas perspektiv på motiverings- och behandlingsarbete samt Tvång och frivillighet inom ramen för arbetet med förövare. Dessa analyserades med hjälp av våra valda teorier social inlärningsteori, genus, maskulinitet samt makt mellan yrkesverksam och klient. Studiens resultat påvisar att yrkesverksamma upplever en stigmatiserande samhällssyn av förövare som verkar försvårande. Tidigare forskning som används i studien bekräftas delvis genom studiens resultat. Resultatet belyser de yrkesverksammas upplevelse av samhällets okunskap och oförmåga att skilja på person och dennas handlingar, vilket bidrar till denna stigmatisering. De menar att samhällets maskulinitetsnormer som inte legitimerar sårbara känslor hos män bidrar till att känslor som ilska legitimeras, med detta menas att våld kan användas som strategi av män för att hantera sårbarhet. Vidare framkom att de yrkesverksammas bemötande och relationsskapande med förövaren har en avgörande betydelse i behandlingsprocessen, en slutsats utifrån detta är yrkesverksamma bär ett stort ansvar. Vidare lämnas de i studien förslag på att en förändring av samhällets syn på mansrollen och förövare kan verka förebyggande i arbetet med mäns våld mot kvinnor i nära relation.  Nyckelord: Våld i nära relation, mäns våld mot kvinnor, behandlingsarbete, genus, makt, maskulinitet, mansnorm, mansideal, stigmatisering, Sverige. / The purpose of this study was to examine the professionals' perspectives on the treatment work they perform with men who have used violence in close relationships. The study also examined which incentives professionals considered to be effective and less effective for perpetrators seeking help. To answer the study's questions, a qualitative research study was conducted with semi-structured interviews together with seven professionals in the field. Previous research shows that there are aggravating factors for perpetrators in their search for help, such as a stigmatizing view of society. The research also sheds light on how perpetrators perceive the treatment of professionals as crucial in their process of change. Through a thematic analysis, three themes were developed, Professionals 'perspective on society's view of perpetrators, Professionals' perspective on motivation and treatment work and Coercion and voluntariness within the framework of work with perpetrators. These were analyzed with the help of our chosen theories social learning theory, gender, masculinity and power between professional and client. The results of the study show that professionals experience a stigmatizing view of society from perpetrators that seems aggravating. Previous research used in the study is confirmed in part by the results of the study. The result highlights the professionals' experience of society's ignorance and inability to distinguish between a person and his actions, which contributes to this stigma. They believe that society's norms of masculinity that do not legitimize vulnerable feelings in men help to legitimize feelings such as anger, by which is meant that violence can be used as a strategy by men to deal with vulnerability. Furthermore, it emerged that the professionals' treatment and relationship building with the perpetrator is of crucial importance in the treatment process, a conclusion based on this is that professionals carry a great deal of responsibility. Furthermore, the study suggests that a change in society's view of the male role and perpetrators can have a preventive effect in the work with men's violence against women in close relationships. Keywords: Violence in close relationships, men's violence against women, treatment work, gender, power, masculinity, male norm, male ideal, stigmatization, Sweden.

Syftet med studien är att utifrån kvalitativa intervjuer undersöka hur socialarbetare på skyddadeboenden med barnperspektiv, via rutiner och arbetssätt, tar hänsyn till medföljande barnssociala uppbrott från skola, familj och vänner. Syftet är även att undersöka om rutinerna ocharbetssätten upplevs vara tillräckliga för att bidra till upprätthållning av kontinuitet i demedföljande barnens vardag. Studien baserades på en kvalitativ metod där sju semistruktureradeintervjuer genomfördes med socialarbetare på skyddade boenden. Empirin haranalyserats utifrån teorier och teoretiska begrepp som Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, Giddens teori om modernitet, självidentitet och ontologisk trygghet samt barndomssociologi.Resultatet visar att socialarbetare försöker upprätthålla de medföljande barnens vardagsrutinergenom att skapa rutiner som inkluderar skola, aktiviteter och samtalsstöd. Det föreliggerdäremot svårigheter att upprätthålla barnens vardagliga rutiner på grund av de skyddadeboendenas säkerhetsaspekter. Socialarbetare har en medvetenhet om att deras arbetssätt medbarn bör utföras med ett barnperspektiv medan deras mål är att familjerna ska flytta till ett nyttsjälvständigt hem för att skapa en ny tillhörighet och vardag. / The aim of this study is to investigate, based on qualitative interviews, how social workers inshelters for victims of domestic violence with a child's perspective via routines and ways ofworking take into account children’s break-up from school, family and friends. The aim of thisstudy is also to investigate whether or not social workers routines and ways of working areperceived to be sufficient to contribute to maintaining continuity in everyday routines of theaccompanying children. The study was based on a qualitative method where sevensemistructured interviews were conducted with social workers in shelters for victims ofdomestic violence. The empirical data has been analyzed based on theories and theoreticalconstructs such as Lipskys theory about street level bureaucrats, Giddens theory aboutmodernity, self-identity and ontological security and also childhood studies. The resultsindicate that social workers try to maintain the children’s everyday routines by creating routinesthat include school, activities and counseling. However there are difficulties to maintain thechildren’s everyday routines because of the safety strategies in the shelters. Social workershave an awareness that their ways of working with children are supposed to be performed byhaving a child’s perspective whereas their achievement is for the families to transfer to a newindependent home to create a new belonging and everyday life.

Studien syftar till att skapa förståelse för hur våld i nära relation kan förklaras i Tanzania och Sverige samt vilken inverkan strukturella faktorer har på den enskilda individens uppbrottsprocess. Syftet med studien är att förstå kontextens betydelse för våld nära relation genom att göra en jämförelse av fenomenet mellan Tanzania och Sverige. Studiens resultat består både av samlad empiri från Tanzania och Sverige samt sekundärdata från tidigare forskning. Det empiriska materialet samlades in genom sju semi-strukturerade intervjuer med professionella som arbetar med problematiken, sex stycken från Tanzania och en från Sverige. Den svenska intervjun har kompletterats med empiri genom en litteratursökning. Empirin analyserades genom en tematisk analys och har tolkats genom teorierna och begreppen intersektionalitet, systemteori, exkludering samt det traumatiska bandet. Studiens resultat visade att patriarkala strukturer, normer och traditioner som finns i Tanzania underkuvar kvinnans ställning i samhället vilket försvårar uppbrottsprocessen. I resultatet framkom att det råder stora strukturella skillnader mellan Tanzania och Sverige, där den största skillnaden var att uppbrottet i Tanzania är en process där kollektivet deltar medan det i Sverige snarare är en individuell process. Slutligen framkom det att möjliggörande faktorer uppbrottet är ekonomisk självständighet, emotionellt och praktiskt stöd samt kunskapsspridning. Genom att skapa förståelse och medvetenhet om våldet på både individ och samhällsnivå kan kvinnans möjlighet till ett uppbrott förbättras samt bidra till en utveckling av de stödinsatser som finns att tillgå. / This study aims to create an understanding of how intimate partner violence can be explained in Tanzania and Sweden, as well as the impact structural factors have on the individual's leaving process. The purpose of this study is to understand the importance of the context for intimate partner violence by making a comparison of the phenomenon between Tanzania and Sweden. The study's results consist of both collected empirical data from Tanzania and Sweden as well as secondary data from previous research. The empirical material was collected through seven semi-structured interviews with professionals who work with intimate partner violence, six from Tanzania and one from Sweden. The Swedish interview has been supplemented with a literature search. The empirical material was analyzed through a thematic analysis and has been interpreted through the theories and concepts of intersectionality, systems theory, exclusion and the traumatic bond. The results of the study showed that patriarchal structures, norms and traditions that exist in Tanzania oppress the women's position in society and that it complicates the break-up process. The results revealed that there are many structural differences between Tanzania and Sweden, where the biggest difference was that the breakup in Tanzania is a process in which the collective participates, while in Sweden it is rather an individual process. Finally, it emerged that possible factors fora breakup are financial independence, emotional and practical support and knowledge dissemination. By creating understanding and awareness of the violence on both an individual and societal level, the woman's opportunity for a breakup can be improved and contribute to the development of the support efforts that are available.

Violence against women is an issue affecting women worldwide. Due to the high rates of women exposed to intimate partner violence, it is nearly impossible not to meet them in everyday nursing practice. Intimate partner violence is complex since it concerns physical violence as well as emotional, sexual, financial, and material aspects of abuse. Some women go to seek medical attention and herein lies the responsibility of the nurse to respond. Whilst many countries have handbooks or guidelines on how to support women exposed to intimate partner violence, nurses may encounter challenges in supporting these women in practice. This is particularly challenging in Jamaica, where there are reportedly high rates of intimate partner violence, but where various factors including limited resources and social and cultural norms, may limit the opportunities for nurses to support women exposed to intimate partner violence. Due to limited earlier research on the topic in Jamaica, there is a need for increased knowledge and understanding about how nurses in Kingston, Jamaica experienced the care they provide and how it affects them. / Våld mot kvinnor är ett problem som påverkar kvinnor globalt. På grund av den höga andelen kvinnor som utsätts för våld i nära relation är det nästan omöjligt att inte möta dem i den vardagliga vårdverksamheten. Våld i nära relation är komplext eftersom det berör fysiskt våld samt känslomässiga, sexuella, ekonomiska och materiella aspekter av övergrepp. En del av dessa våldsutsatta kvinnor uppsöker vård, och här ligger sjuksköterskans ansvar att reagera. Trots rutiner kring våld i nära relation, kan sjuksköterskor stöta på utmaningar vid mötet med dessa kvinnor i praktiken. Detta är särskilt utmanande i Jamaica, där det rapporteras att det förekommer höga siffror av våld i nära relation, men där olika faktorer inklusive begränsade resurser, sociala och kulturella normer kan begränsa möjligheterna för sjuksköterskor att stödja dessa kvinnor. På grund av begränsad tidigare forskning om ämnet i Jamaica finns det ett behov av ökad kunskap och förståelse om hur sjuksköterskor i Kingston, Jamaica upplevde den vård de ger och hur den påverkar dem.