Background: Men's violence against women is a global public health problem and is the biggest threat to gender equality. The widespread public health problem has a high number of unrecorded cases that can be related to the women's ill health. The abused women are not always aware of their vulnerability or want to expose the situation. This becomes a challenge for nurses who needs to identify these women first before they can offer help. Nurses’ experiences and knowledge of violence in close relationships are important to be capable to contribute to not let the problem being normalized by the society or the women. Aim: The purpose of the study was to gain knowledge about the nurse's experiences of meeting women which are exposed to violence in close relationships. Method: A literature-based study with 10 qualitative articles and 1 mix-method. The analysis was designed according to Fribergs’s five step model. Results: The study resulted in two main themes: Nurse internal resources, Work environment as obstacles and opportunities. Four subthemes; Experiences in the encounter, Fear and frustration in the encounter, Work environment impact, Opportunities to competence. Conclusion: The nurses felt that the lack of knowledge about violence in close relationships affected the nurse’s responsibilities in the profession. The nurses felt insecure which affected how the abused women were treated in the encounter. The emotional impact was due to several factors as lack of support from co-workers and organizational guidelines. / Populärvetenskaplig sammanfattning Syftet var att få kunskap om sjuksköterskors upplevelser i mötet med våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Studien är baserad på resultatet från vetenskapliga artiklar varav 10 kvalitativa och 1 mixad metod som grundar sig på syftet att få en djupare kunskap om sjuksköterskans erfarenheter i mötet med våldsutsatta kvinnor. I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde en osäkerhet över att ställa frågor om våld och hur ett avslöjande svar om våldsutsatthet skulle hanteras. Sjuksköterskor upplevde känslor av frustration för kvinnornas situation och en ensamhet i ansvaret. Det framkom att det var brist på riktlinjer, obefintliga rutiner på verksamheterna och brist på stöd från kollegor som utgjorde känslan av ensamhet och osäkerhet. Den känslomässiga påverkan utgjorde ett lidande för sjuksköterskan i arbetet och känslan av otillräcklighet orsakade stress. Sjuksköterskor ansåg att utbildning skulle stärka en trygghet i ansvarsfunktionen vid hantering av situationen. Dock visade resultatet att sjuksköterskans förhållningssätt var betydande i mötet trots en osäkerhet i hur situationen skulle hanteras. Slutsatsen från denna studie var att sjuksköterskor blev känslomässigt berörda av att möta våldsutsatta kvinnor och det påverkade arbetsfunktionen. Det framkom också att det fanns behov av utbildning och rutiner på arbetsplatserna. Kunskap om mäns våld mot kvinnor bör belysas mer i samhället för att medvetandegöra utsatta kvinnor om deras rättigheter. Mäns våld mot kvinnor är ett av världens största folkhälsoproblem och ett hot mot kvinnans rättigheter med ett högt mörkertal. Våldet förekommer i olika former så som fysisk, psykisk- och sexuellt. Kvinnor som lever under våldet kan uppleva att våldet är normalt och en del av vardagen. När kvinnor söker sig till hälso- och sjukvården är det oftast för fysisk- och/eller psykisk ohälsa men som de inte själva alltid förknippar med symtomen till våldet. Vilket gör att våldets konsekvenser kan maskeras bakom psykosomatiska symtom. Sjuksköterskor är oftast den första yrkesprofessionerna kvinnorna möter, detta är då av stor vikt att sjuksköterskor har kompetens för att kunna se tecken, fånga upp och hantera situationen.

An objective of this study is to investigate what current research states regarding how violent, sexist, and racist norms in video games affects the player over time. Another objective is to investigate in what way the current longitudinal research takes different aspects of game design and the player’s context into consideration. This was done by conducting a systematic literature review. The findings suggest that current longitudinal research has focused on violent norms in video games, and that a few or no longitudinal studies have investigated how sexist and racist norms affect the player. The findings also suggest a connection between playing violent video games and aggression. However, the cause for this effect and how powerful it is, is yet not concluded. These issues and suggestions for further research are discussed.

The aim of the study has been to highlight men's experiences of their violence against their former partners. The questions that answered the purpose of the study have focused on the reasons why men tend to use violence against their partners and whether they subsequently take responsibility for their violence and if so, how this is the case. The study is of a qualitative approach and is based on five interviews with men who have been treated for their violent behavior. The theories that the study leans towards are the social psychological and sociological perspectives with a focus on social heritage and the social learning theory. The study's empirical data and the causes of the violence is also linked to the external factors of the ecological perspective, such as drugs, alcohol, economic vulnerability and crime. Other theoretical perspectives and explanatory models that are used to explain men's acts of violence against their former partner are the disfavor perspective in the individual psychological perspective, the gender power perspective and system theory explanatory models. The result of the study indicate that the causes of men's violence against women are often explained as the woman's own fault when the man often believes that the woman has provoked him to take violence. Many times, however, there are several different reasons for men's violence against women who are interwoven in several different theoretical explanatory models. Many of the men in the study still do not take responsibility for their acts of violence and do not want to identify themselves as a women abusers, even though they have been treated and in therapy for the violence against their former partner. However, some of the men in the study also found that the treatment helped them understand the causes of the violence and that they also have a responsibility as it comes to the violence they subjected their former partners to. / Studiens syfte har varit att belysa mäns erfarenheter av sitt våld mot sina tidigare partners. Frågeställningarna som besvarat studiens syfte har fokuserat på orsakerna kring varför män brukar våld mot sina partners och huruvida de i efterhand tar ansvar för sitt våld och hur i så fall detta ter sig. Studien är av kvalitativ ansats och grundar sig på fem intervjuer med män som har gått i behandling för sitt våldsamma beteende. De teorier som studien lutar sig mot är de socialpsykologiska och sociologiska perspektiven med fokus på det sociala arvet samt den sociala inlärningsteorin. Studiens empiri och orsakerna till våldet kopplas även samman med det ekologiska perspektivet och då med fokus på de yttre faktorerna så som droger, alkohol, ekonomisk utsatthet och kriminalitet. Andra teoretiska perspektiv och förklaringsmodeller som används för att förklara männens våldshandlingar gentemot sin före detta partner är vanmaktsperspektivet, det individualpsykologiska perspektivet och könsmaktsperspektivet. Studiens resultat pekar på att orsakerna till mäns våld mot kvinnor ofta förklaras som kvinnans eget fel då mannen många gånger anser att kvinnan har provocerat honom till att ta till våld. Många gånger kan det dock finnas flera olika orsaker till mäns våld mot kvinnor som är sammanvävda i flera olika teoretiska förklaringsmodeller. Flera av männen i studien tar fortfarande inte ansvar för sina våldshandlingar och vill inte identifiera sig som kvinnomisshandlare, trots att de gått i behandling och i terapi för våldet mot sin tidigare partner. Vissa av männen i studien tyckte dock att behandlingen hjälpte dem till att förstå orsakerna till våldet och att de även har ett ansvar då det kommer till våldet som de utsatt sina tidigare partners för.

Med ett diskursteoretiskt förhållningssätt ämnar den här studien att studera hur kvinnors våld mot män framställs diskursivt i svensk press. Mer specifikt kommer besvara följande frågor att besvaras: “Hur framställs kvinnors våld mot män?”, “Hur framställs män som blivit utsatta för våld av en kvinnlig partner?” och “Hur framställs kvinnor som utövar våld mot en manlig partner?”. För att besvara dessa frågor har trettiofem artiklar från svensk press under åren 2015 till 2020 analyserats med hjälp av en foucauldiansk diskursanalys. Analysens fokus ligger på val av formulering och hur kvinnors våld mot män framställs. Utifrån analysen framträdde tre diskurser: “Det avvikande våldet”, “Det otillåtna offerskapet” samt ”Den sjuka kvinnan”. “Det avvikande våldet” visar att kvinnors våld mot män ses som något ovanligt. “Det otillåtna offerskapet” skapas genom att männen som utsätts för våld inte vill ses som offer, liksom att omgivningen har svårt att se dem som det. “Den sjuka kvinnan” visar att kvinnan som utövar våldet ofta framställs som sjuk. / This study aims to study women’s violence against men with a discourses theoretic approach. More specifically the following questions will be answered: “How is women’s violence against men portrayed?”, “How are men who are subjected to violence by a female partner portrayed?” and “How are women who use violence against a male partner portrayed?”. To answer these questions, thirty-five articles from Swedish media, from 2015 to 2020, was analyzed with a discourse theoretic approach. The focus in the analysis was choice of formulation and how women's violence against men was portrayed. Three discourses emerged: “The deviant violence”, “The illegitimate victimization” and “The sick woman”. “The deviant violence” shows that women’s violence against men is seen as something unusual. “The illegitimate victimization” is created when the man who is subjected to violence does not want to be seen as a victim, as well as the surroundings having a hard time seeing him as such.  “The sick woman” shows a woman who uses violence because she is ill.

AbstraktDetta är en D-uppsats om ämnet ”Mäns våld mot kvinnor”. Uppsatsen är kvalitativ och jag har intervjuat 8 kvinnor som har levt i våldsamma relationer. Jag har även intervjuat en socionom vid kvinnojouren och en polis som i sitt arbete kommer i kontakt med detta fenomen. Mitt huvudsyfte genom denna undersökning har varit att förstå och förklara vad som får en kvinna att stanna i ett destruktivt förhållande där våld förekommer. Jag har utifrån tidigare forskning så som Eva Lundgren, Margareta Hydén och Mona Eliasson samt information från mina informanter kunnat se vissa mönster. De huvudteorier som har använts i undersökningen har varit Eva Lundgrens ”Normaliseringsprocess” samt Margareta Hydéns ”Individuella livsprojekt och gemensamma parprojekt” och även Mona Eliassons teori om könsnormer. Ett genomgående tema som har framkommit i undersökningen har varit att kvinnan ofta är underordnad mannen och av olika anledningar som presenteras närmare i studien anpassar sig efter honom. Ett annat relativt återkommande tema i uppsatsen har varit de stereotypa könsroller som är vanligt förekommande i förklaringar kring destruktiva förhållanden. Jag har med hjälp av Carin Holmberg och Viveca Enanders forskning samt mina informanter även kunnat se hur olika band har skapats mellan mannen och kvinnan dessa förhållanden. Jag har kunnat urskilja att flera av dessa band fungerar som starkt kvarhållande i en relation. Det är mycket svårt att luta problemet kring kvinnomisshandel på enbart en förklaringsmodell och teori utan man måste se det från en bredare kontext då det finns många olika förklaringar. / AbstractThis is a D-essay on the theme of "Violence against women". The essay is qualitative and I have interviewed eight women who have lived in violent relationships. I have also interviewed a social worker at the helpline (kvinnojouren) and a policeman who in his work comes into contact with this phenomenon. My main purpose in this study was to understand and explain what makes a woman stay in a destructive relationship in which violence occurs. I have based on previous research, such as Eva Lundgren and Margareta Hydén and Mona Eliasson and the information from my informants seen some patterns. The main theories that have been used in the study are Eva Lundgren's Normalization Process and Margaret Hydéns Individual lifeplans (individuella livsprojekt) and common coupleprojects (gemensamma parprojekt) and the theory by Mona Eliasson about gender norms. A recurring theme that has emerged in the investigation has been that the woman often is subordinate to the man and that she for various reasons which are presented in the study adapts to him. Another fairly recurrent theme in the paper has been the gender stereotypes that are commonly used in explanations of destructive relationships. With help from Carin Holmberg and Viveca Enanders research and my informants I have also been able to see how different bands are created between men and women who live in these conditions. I have been able to discern that many of these bands serve as a strong retention in a destructive relationship. To understand the violence against women you have to look at the problem in a context. It is difficult to tilt the problem surrounding domestic violence in only one theory and model of explanation and because of that this studie explores multiple different perspectives.