Bakgrund: Patienter som vårdas i livets slut kan få palliativ vård i hemmet, på hospice, äldreboende och på sjukhus. Tidigare forskning visar att patienters och närståendes upplevelser är att den palliativa vården påverkas av den kunskapsnivå om palliativ vård som sjuksköterskorna besitter, av den tid som ägnas åt patientnära vård samt av den vårdform som patienten vårdas i. Sjuksköterskors ansvar omfattar vård av patienter i livets slutskede. Lite kunskap ges dock under sjuksköterskeutbildningen om detta vilket i sin tur kan leda till utmaningar för sjuksköterskor. Syfte:Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes av 12 kvalitativa artiklar. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman:Resurser och Utmaningar i vårdandet. Första temat innehåller tre subteman: Att hitta fungerande strategier, Att få stöd från kollegor och Stimulerande utveckling. Andra temat innehåller tre subteman: Att hantera svåra situationer, Kommunikationens betydelse och Att stå upp för patienten. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att vård i livets slutskede kunde vara både stärkande och utmanande. De upplevde också att kommunikationen brast mellan vårdpersonal och att det var krävande att ta hand om döende patienter.

Bakgrund: Palliativ vård omfattar förutom symtomlindring även ett teamarbete där distriktssköterskans kommunikation med patienten och närstående har stor betydelse. God palliativ vård i livets slutskede uppnås när patient och närstående känner trygghet och förtroende för distriktssköterskan. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av situationer där närståendes bedömning av patientens symtomlindring i livets slutskede skiljer sig från den egna bedömningen. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en webbenkät med deskriptiv ansats. Webbenkäten skickades till 198 distriktssköterskor och sjuksköterskor inom hemsjukvården i södra Sverige och besvarades av totalt 93. Deskriptiva analyser gjordes där frekvenser för samtliga frågor beräknades för att se fördelningen mellan de olika svarsalternativen. Slutligen gjordes sambandsanalyser genom korstabeller med chi2-test för att testa om det fanns ett signifikant samband mellan två variabler. Resultat: Resultatet indikerade att distriktssköterskor påverkas av närstående vid bedömningarna gällande symtomlindrande läkemedel för patienter i livets slutskede. Resultatet indikerade även att distriktssköterskor som inte har utbildning inom palliativ vård var mer benägna att ge symtomlindrande läkemedel till patienten för att stilla närståendes oro. Detta samband blev dock inte statistiskt säkerställt, även att det var nära signifikansnivån. Slutsats: Studiens resultat tyder på att distriktssköterskors och närståendes bedömning skiljer sig åt, gällande symtomlindrande läkemedel för patienter i livets slutskede. Resultatet tyder även på att distriktssköterskor som inte har utbildning inom palliativ vård kan vara mer benägna att ge symtomlindrande läkemedel till patienten för att stilla närståendes oro. Det visar även att distriktssköterskor kan vara i behov av ökad kunskap inom palliativ vård för att kunna ge patienten god vård i samspelet med närstående.

Bakgrund Närstående till anhöriga som vårdas vid livets slutskede har önskemål att vården kan ges i hemmet. Detta kan väcka känslor och leda till förändring i den närståendes livssituation. De närstående blir ofta en vårdare. Det är vikigt att sjuksköterskan uppmärksammar närståendes situation, för att kunna ge stöd så att närstående inte hamnar i ett långvarigt sorgeförlopp. Syfte Syftet är att beskriva närståendes erfarenheter vid vård av anhöriga i hemmet vid livets slutskede. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultatet baserades på sexton artiklar från åtta länder. Kvalitativa, kvantitativa och blandmetod studier ingår. Resultat Litteraturöversiktens resulterade i fem kategorier; Omvårdnad i hemmiljö, Närståendeskänslor, Närståendes sorgbearbetning, Samverkan och kommunikation med hälso- och sjukvården samt stöd till närstående från hälso- och sjukvård. Resultat visar att vård av anhöriga i livets slutskede i hemmet var utmanande både psykiskt, innefattande ilska och långvarigt sorgeförlopp, och fysiskt i form av trötthet. Närstående beskrev också positiva erfarenheter som att kunna vara nära och ge god vård utan att inte behöva åka till sjukhuset. Slutsats Bra kommunikation mellan alla aktörer, tydlig information, personalens empati, engagemang och stöd var viktigt för närstående. Sjuksköterskans närvaro och stöd bidrog till att närstående fick stöd vid vårdandet. / Background Significant others who care for family members at the end of life want to care for the sickat home. This can arouse emotions and lead to changes in life situation. Significant others often become carers. It is important that the nurse pays attention to the situation of significant others in order to be able to provide support to them so that they do not end up in a long-term grief process. Aim The purpose is to describe the significant others experiences in caring for relatives at home in the end of life care. Method The study was conducted as a literature review. The result were based on sixteen articles from eight countries. Qualitative, quantitative and mixed studies were included. Results The literature review resulted in five categories; Nursing in the home environment, significant others emotions, significant others grief process, collaboration- communication and support to the significant others from health care. Results show that caring for relatives at the end of life at home was challenging mentally; anger and long-term grief and physically in the form of fatigue. Significant others also described positive experiences of being close and being able to provide good care without having to go to the hospital. Conclusions Good communication among all parties, clear information, staff empathy, commitment and support were important for significant others. The nurse's presence and support contributed to the relatives receiving support in the care.

Bakgrund: Akutmottagningars syfte är att bedriva sjukvård för personer som drabbas av akut sjukdom eller skada, dygnet runt. Arbetet sker utefter sjukdomarnas och skadornas prioriteringsgrader och inriktningen är främst kurativ. Karakteristiskt är också korta och effektiva undersökningar och vårdmöten, innan beslut tas om patienterna ska till vårdavdelning, annan vårdinrättning eller hem. Patientflödet kan emellanåt vara högt och miljön ofta hektisk och stressig, vilket är ogynnsamt för patienter i sen palliativ fas som vistas på akutmottagningen. Akutmottagningens kurativa inriktning kolliderar med palliationens och den palliativa vårdens hörnstenar riskerar att inte respekteras. Trots detta hamnar så många personer i denna patientgrupp på akutmottagningar, ibland utan andra alternativ.  Syfte: Att belysa faktorer som kan påverka omvårdnaden i livets slutskede på akutmottagning. Metod: Litteraturstudie med systematisk metod, med integrerad analys som dataanalysmetod. Databassökningar gjordes i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Manuella sökningar har även genomförts. Totalt 22 artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning av författarna. Resultat: Fynden visade att brist på utbildning och erfarenhet inom palliativ vård föreligger på flertalet akutmottagningar i världen. En generell uppfattning bland vårdpersonal, patienter och närstående var att akutmottagningar inte är optimala för att bedriva palliativ vård i livets slutskede. Utöver detta var tidsbrist, hög arbetsbelastning, resursbrist, närstående och bemötande olika faktorer som kan påverka omvårdnaden i livets slutskede.  Slutsats: Patienter i livets slutskede skulle gynnas av direktinläggning på palliativt inriktad avdelning, alternativt erhålla utökade palliativa insatser i hemmen eller på boenden. Patienterna förtjänar en värdig vård och eller en värdig död, i en anpassad och trygg miljö. Om inte omorganisation sker kommer sannolikt fler och fler sent palliativa personer hamna på akutmottagningar som resultat av längre livslängd och mer avancerad vård. / Background: The purpose of emergency departments is to provide care for those who suffer from acute illness and injuries, at any time of day. The patients’ conditions are prioritized by the level of severity. The emergency room is characterized by short and effective examinations and meetings, with an unfavourable busy environment and high patient flow. The traditionally curative approach of emergency rooms may collide with the palliative approach, which can aggravate the provision of a good and worthy palliative care and or death. Despite this, many palliative patients visit emergency departments, for various reasons. Aim: To highlight factors that can affect the provision of nursing care at the end of life, in the emergency department. Methods: Literature overview with a systematic method. Data analysis according to integrated method. Manual searches and searches conducted in the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo yielded 22 qualitative articles, who had been quality reviewed by the authors. Results: The findings showed that there is a lack of education and experience regarding palliative care in several emergency departments around the world. There is a general perception among health staff, relatives and patients that emergency rooms are not an optimal place to provide palliative care at the end of life. Despite this, high workload, time restraints and lack of resources are factors that can affect care at the end of life. Conclusion: Palliative patients would benefit from a direct hospitalization in a palliative care ward, alternatively extended palliative care in their homes or care residents. These patients deserve a worthy care and or death, in a beneficial environment. If no reorganization happens, there will probably be more palliative care patients visiting emergency rooms due to longer life spans and more advanced care.

SAMMANFATTNING Bakgrund   Palliativ vård innebär mycket mer än bara att vårda en person i livets slutskede. Sjuksköterskan bör ha ett holistiskt synsätt på vårdandet samt omvårdnaden ska ske med beaktande för personen i livets sluts välbefinnande och värdighet. Arbetet innebär många aspekter där stöd och tröst för både anhöriga och personen i livets slut är en stor del. Vikten av ett fungerande team samt hanteringsstrategier är av stor betydelse vid svåra situationer inom vårdandet. Givet dessa svåra situationer betonas vikten av erfarenhet samt utbildning för att kunna tillhandahålla god personcentrerad palliativ vård vid livets slut.  Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att vårda personer i livets slutskede på akutsjukhus. Metod Den icke systematiska litteraturstudien är baserad på 15 vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa originalartiklar sökta från databaserna CINAHL och PubMed. Vidare granskades detta enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag modifierat utifrån Berg et al. (1999) och Willman et al. (2011). Litteraturstudien följer mallen enligt en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet presenteras enligt två huvudkategorier; Nyckeln till god palliativ vård och den emotionella påverkan av att ge palliativ vård. Resultatet betonade vikten av ett fungerande team, erfarenhet, copingstrategier samt kommunikation. Slutsats Givet fynden hittade i litteraturstudien visar det på erfarenheter kring vårdandet av personer i livets slut av sjuksköterskor och hur alla delar måste fungera för att en ska klara av de svåra stunderna inom yrket. Litteraturstudien betonar vikten av erfarenhet och utbildning kring palliativ vård. / ABSTRACT Background Palliative care involves much more than just caring for a person at the end of life. The nurse should have a holistic mindset in the care and the caring should pay regard to the persons’ well-being and dignity. The work implies many aspects where support and comfort for both the family and the person at the end of life is highly important. The importance of a functioning team and coping strategies are of great importance in difficult situations. Given these difficult situations, the importance of experience and education to be able to prove good person-centred palliative care at the end of life is furthermore emphasized. Aim The aim for this literature review was to illustrate nurse’s experiences of caring for people in the final stages of life in an emergency hospital. Method The non-systematic literature review is based on 15 scientifically qualitative and quantitative original articles searched from the databases CINAHL and PubMed. Furthermore, these articles were quality-reviewed according to Sophiahemmet University’s assessment data modified on the basis of Berg et al., (1999) and Willman et al., (2011). The literature review follows the template according to an integrated data analysis. Results Result was presented according to two main categories; The key to good palliative care and the emotional impact of providing palliative care. The results emphasized the importance of a functioning team, experiences within the field, coping strategies and good communication. Conclusions Given the findings from the literature review, it shows that experiences around end-of-life care by nurses are highly dependent on that all parts must function in order for nurses to be able to cope with difficult moments at work. Furthermore, the literature review has emphasized the importance of experience and education in palliative care.

Att leva med en kognitiv sjukdom kan ha stora konsekvenser för både personen själv och dess närstående. Ca 55 miljoner personer världen över lever med kognitiv sjukdom. Kognitiv sjukdom är en dödlig sjukdom som inte går att bota. Svårigheter kan finnas för både personen och närstående att prata om döden vilket i sin tur kan försvåra beslutsfattande när personen närmar sig livets slutskede. Ofta saknas individuella vårdplaner vilket kan leda till lidande, onödiga behandlingar och sjukhusvistelser. Personer med kognitiv sjukdom riskerar att få sämre symtomlindring i livets slutskede på grund av kommunikationssvårigheter, trots att det finns lagar och styrdokument som säger att vården ska anpassas till individuella förutsättningar. Syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vård i livets slutskede av personer med kognitiv sjukdom. Metoden var en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som inkluderade 15 artiklar och sammanställdes med en integrerad analys för att få fram ett resultat. Resultatet var att betydelsen av kompetens innebar att det krävdes både kunskap och erfarenhet för att tolka signaler och lindra olika symtom som personen med kognitiv sjukdom uppvisade. Betydelsen av samarbete visade sig vara avgörande vid upprättande av vårdplaner samt en god kommunikation med läkare, närstående och övriga teamet i syfte att ge personen med kognitiv sjukdom ett värdigt avslut. Betydelsen av att känna personen med kognitiv sjukdom var betydelsefullt och brist på resurser såsom tid, personal och kontinuitet kunde vara ett hinder för god omvårdnad i livets slutskede. Slutsatsen visar att det bland annat krävs kunskap, resurser och ett bra samarbete mellan sjuksköterskor och närstående, läkare och andra i det multiprofessionella teamet för att ge en god omvårdnad i livets slutskede av personer med kognitiv sjukdom. En vårdplan som upprättas tidigt med personen och närstående kan underlätta i den personcentrerade processen och vid beslutsfattande senare i sjukdomsförloppet. / Living with dementia can have major consequences for the person afflicted and for people close to them. Approximately 55 million people worldwide live with dementia. Dementia is a fatal and incurable disease. There can be difficulties for both the person and people close to them when it comes to addressing death, which in turn can hinder decision making when the afflicted person nears the end of life. Individual care plans are often not in place, which can lead to suffering, unnecessary treatments, and hospitalisation. People with dementia risk receiving substandard alleviation of symptoms in end-of-life care due to difficulties with communication, despite laws and governing documents in place to assure that health care is adapted to individual circumstance.  The purpose of the study was to describe nurses’ experience of end-of-life care for people with dementia.  The method used was a general literature review with an inductive approach that included 15 articles and was compiled using an integrated analysis to reach a result. The result showed that the importance of competence meant that it took both knowledge and experience to interpret signals and alleviate different symptoms that the person with dementia expressed. The importance of cooperation proved to be a deciding factor, in the construction of care plans as well as in establishing good communication between doctors, relatives and other members of the team, with the purpose of providing a dignified closure to the person with dementia.  In conclusion, the study shows that it takes, among other things, knowledge, resources and well functioning cooperation between nurses, relatives, doctors and other members of a multiprofessional team to provide end-of-life care with good quality, for people with dementia. A care plan constructed early on with the person and its relatives can alleviate the person-centered process and decision making, later on, in the course of the disease.

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att lindra lidande, främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos döende patienter. Det innefattar även att stödja närstående i deras sorg. Sjuksköterskans uppgift är att organisera vården och skapa goda relationer med patient och närstående. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda i livets slut. Metod: En litteraturstudie gjordes där nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod analyserades. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Efter analys identifierades tre kategorier. Första kategorin, att ge god omvårdnad, omfattar att arbetet upplevs som meningsfullt, att sjuksköterskan tillgodoser var och ens behov samt att relationen med patient och närstående är betydelsefullt. Andra kategorin, påfrestande att vårda i livets slutskede, omfattar att arbetet är känslomässigt krävande och svårigheter att hålla distans. Stöd från kollegor är en viktig del. Tredje kategorin, förutsättningar för att ge en god och säker vård, omfattar vikten av samarbete och kompetensutveckling. Konklusion: Resultatet antydde att sjuksköterskor upplevde att vårda i livets slut var både givande och utmanande. Relationer, samarbete och kunskap är viktiga faktorer för god vård. / Background: The purpose of palliative care is to provide good health, ease suffering and improve quality of life to dying patients. Supporting relatives in their grief is also a part of palliative care. Nurses' role is to organize care and create good relationships with patients and relatives. Aim: The aim of this literature review was to describe nurses' experiences of caring at the end of life. Method: This is a literature study. Nine articles were analyzed. The literature research was done in the data bases PubMed and Cinahl. Findings: After the result had been analyzed, three categories were identified. The first category, to provide good care, includes that the work is experienced as meaningful, that the nurse pays attention to everyones’ needs and that the relationship with patients and relatives is important. The second category, strenuous to care at the end of life, includes emotionally demanding work and difficulties in keeping distance. Support from colleagues is an important part. The third category, prerequisites for giving a good and safe care, includes the importance of collaboration and skills development. Conclusion: The result of this study suggests that nurses experience end of life care as meaningful and challenging. Relationships, teamwork and knowledge are important aspects to provide good care.

Bakgrund: Vård i livets slutskede har en stor påverkan både på patienter och deras närstående. För att förbättra omvårdnaden, krävs det att sjuksköterskan förstår hur det är att vårda patienten, både det som är utmaningar och det hen ser behov av, för att kunna ge en god vård. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av med att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med inslag av systematisk metodologi genomfördes. Resultat grundas på 16 vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2013 till 2023. Studierna var av både kvantitativ och kvalitativ design från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: I den första huvudkategorin svårigheter att erbjuda en personcentrerad vård,presenteras fyra underkategorier: Otillräcklig erfarenhet och kompetens, Kommunikationsbrist inom teamet, Vårdmiljön ett hinder och Egna relationen till döden. I den andra huvudkategorin vikten av stöd, bildades tre underkategorier: Stöd till patienten, Stöd till närstående och Eget behov av stöd. Slutsats: Sjuksköterskor upplever svårigheter med att våda patienter i livets slutskede relaterat till hög arbetsbelastning, dåligt ledarskap och emotionell påfrestning med reaktioner som frustration, dödsångest och hopplöshet. Vård i livets slutskede handlar om att bygga en relation med patientens och närstående för att kunna ge god omvårdnad åt patienten men även stödja närstående både under sjukdomsförloppet och efter dödsfallet men bristande kommunikation, erfarenhet och kompetens kunde leda till osäkerhet hos sjuksköterskorna som resulterade i att patienterna inte fick personcentrerad vård. / Background: End-of-life care has a major impact on both patients and their relatives. In order to improve nursing care, it is required that nurses understand what it is like to care for the patient, both the challenges and what they see a need for, in order to provide good care. Aim: The aim of this literature study is to describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life. Method: A structured literature review with elements of systematic methodology was conducted. Results are based on 16 scientific articles published between the year 2013 to 2023. The studies were of both quantitative and qualitative design from the databases CINAHL and PubMed. Results: In the first main category of difficulties in offering person centred care, four subcategories are presented: Insufficient experience and competence, Lack of communication within the team, The care environment an obstacle and Own relationship to death. In the second main category the importance of support, three subcategories were formed: Support for the patient, Support for relatives and Own need for support. Conclusions: Nurses experience difficulties in caring for patients at the end of lifer elated to high workload, poor leadership and emotional stress with reactions such as frustration, death anxiety and hopelessness. Care at the end of life is about building a relationship with the patient and relatives in order to provide good care for the patient but also support relatives both during the course of the illness and after death but due to a lack of communication, experience and competence could lead to uncertainty among the nurses which resulted in that the patients did not receive person-centred care.

Bakgrund: Varje år dör ungefär 90 000 människor i Sverige och av dem anses cirka 80 % ha varit i behov av vård i livets slutskede. Vid vård i livets slutskede ges omvårdnad till patienter i deras sista tid i livet med huvudsyfte att lindra lidande, men även främja livskvalitet både för patienten och deras närstående. Närståendevård innebär att närstående ger omsorg till en familjemedlem i behov av omsorg, de närstående behöver således erbjudas stöd och välkomnas att vara delaktiga i omvårdnaden. Sjuksköterskan uppges vara den som ger stöd åt närstående i de flesta fall och ska kunna involvera närstående i sitt arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka närståendes upplevelser av vård i livets slutskede i ordinärt boende. Metod: Litteraturstudien genomfördes med kvalitativ metod och baserades på tio vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Statens beredning för medicinsk och social utvärderingsmall, och analyserades därefter med innehållsanalys. Resultat: Två kategorier samt sju subkategorier identifierades. Kategorierna benämns: Att vara en del av vården och Aspekter av samspelet med och mellan vårdpersonal. Konklusion: Resultatet visade att samspelet mellan närstående och vårdpersonal spelade stor roll i hur vården upplevdes av de närstående. För att närstående skulle känna trygghet och tillit till vården krävdes goda relationer och en tillgänglighet från vårdpersonalens sida. Närstående uppgav även ett behov av stöd och att bli sedda för att känna förtroende i den närståendevård de gav. / Background: Every year, approximately 90,000 people die in Sweden, and about 80% of them are considered to have been in need of end-of-life care. End-of-life care strives to provide care to patients in their last period of life focusing on  alleviating suffering but also promoting quality of life, both for the patient and their relatives. Family care means that relatives provide care to a relative with health condition deterioration, the relatives thus need to be offered support and experience participation from the care staff. The nurse should provide support to relatives in most cases and must be able to involve relatives in their work. Aim: The aim of this literature review. was to investigate how relatives experience endof-life care at home. Method: This literature review. was carried out using a qualitative method and built on ten scientific articles from the databases PubMed and CINAHL. The articles were quality checked using the Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services template, then analyzed using principles for content analysis. Findings: Two categories and seven subcategories were identified. The categories are named as: Being a part of the care and Aspects of the interaction with and between care staff. Conclusion: The results illustrated that the interaction between relatives and care staff played a major role in how the care was experienced by the relatives. In order for them to feel safe providing care and trust the care providers, good relationships and availability from the care staff were required. The relatives also stated a need for support and to be seen in order for them to have confidence in the care they were providing.