Intensivvården syftar till att ge vård till patienter som har eller riskerar att utveckla akut organdysfunktion. Trots den högteknologiska vård som intensivvården erbjuder avlider ungefär 8% av de patienter som vårdas inom intensivvården i Sverige. Att som intensivvårdssjuksköterska ge vård i livets slutskede kräver ett palliativt förhållningssätt som ska anpassas till kontexten på intensivvårdsavdelningen, vilket bland annat kan innefatta brist på avskildhet. Syftet med detta examensarbete var att sammanställa tillgänglig litteratur gällande intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda vuxna patienter som befinner sig i livets slutskede inom intensivvård. Syftet besvarades genom en kvalitativ systematisk litteraturöversikt baserad på 16 artiklar. Detta resulterade i två teman: Att utföra vårdande handlingar för patienter i livets slut och Att hantera utmaningar i samband med vård i livets slut. Att utföra vårdande handlingar för patienter i livets slutskede visade på betydelsen av att hantera ett vårdande som ändrar inriktning, att ge god och omsorgsfull vård samt att möta och bemöta närstående. Att hantera utmaningar i samband med vård i livets slut visade på betydelsen av att hantera brist på resurser, utbildning och stöd samt att ge vård i livets slutskede i en utmanande miljö. Slutsatsen blev att intensivvårdssjuksköterskor upplevde att övergången från livräddande behandling till vård i livets slutskede var utmanande. Att ge god och omsorgsfull vård i livets slutskede upplevdes som betydelsefullt, sjuksköterskan stod dock inför utmaningar i form av brist på resurser, utbildning och stöd.

Bakgrund: Globalt sett lever ungefär 55 miljoner individer med någon form av demens, som är en obotlig sjukdom. Forskning har konstaterat att det är utmanande att tillhandahålla god demensvård i den palliativa vården i livets slutskede. Anhöriga till individer drabbade av demens övertar nya roller, vilket ger upphov till känslor i form av tvång, irritation och begränsning. Sjuksköterskor implementerar palliativ vård utifrån ett holistiskt synsätt på basen av vetenskaplig kompetens.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva anhörigas upplevelser av palliativ vård i livets slutskede för personer med demens.  Metod: Litteraturstudien har utformats enligt Roséns (2023) granskningsprocess. Litteratursökningen genomfördes i Cinahl och Psycinfo och gav totalt sju kvalitativa artiklar som utgör studiens resultat. Databearbetningen utgick från ett induktivt förhållningssätt och utfördes enligt Forsberg och Wengströms (2016) analysmetod.   Resultat: Resultatet är utformat av sju kvalitativa vetenskapliga artiklar, som konstruerade fyra huvudteman, vilka är ansvar, skuld och sorg, anhörigas behov blev inte tillgodosedda, anhörigas upplevelser av beslutsfattande och stöd samt förnekelse.  Slutsats: Litteraturstudiens resultat påvisar anhörigas upplevelser avseende den palliativa vården för sin närstående med demens. Upplevelserna grundar sig i flera faktorer, vilka är känslor präglade av ansvar, skuld och sorg, bristfällig informationsöverföring och kommunikation samt en smärtsam sorgeprocess.

Bakgrund: Risken att utveckla demenssjukdomar ökar med stigande ålder och det sker en kontinuerlig ökning globalt. Sjukdomen förvärras progressivt över tid, är obotlig och dödlig. Det ställs större krav på vården att kunna möta upp det ökande vårdbehovet. Det är viktigt att kunna möta vårdbehovet och ge dessa patienter en adekvat och värdig vård, trotts sjukdomens komplexa natur. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med symptom av demenssjukdom i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med stöd av Polit & Becks nio-stegsmodell. Denna studie analyserades i enlighet med Graneheim & Lundmans innehållsanalys. Resultaten utgick från nio orginalartiklar som söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: personens välbefinnande och samverkan. Slutsats: Sjuksköterskorna stötte på utmaningar då patienterna inte kunde utrycka sina känslor och behov till följd av den kognitiva svikten som medföljer vid symptom av demenssjukdom i livets slutskede. En god relation mellan sjuksköterskorna och anhöriga är avgörande i givandet av adekvat vård. Vidare forskning inom demensvård krävs för att få en bättre förståelse och öka kunskapen inom vården. / Background: The risk of developing dementia increases with age and there’s a continuous global rise. The disease worsens over time, is incurable and fatal. With greater demands on the healthcare system, it’s important to have the capacity to meet the healthcare needs of these patients and provide adequate and dignified care, despite the complexity of the disease. Aim: The purpose of this literature study was to describe nurses' experiences of caring for people with symptoms of dementia at the end of life. Method: A general literature study was carried out with the support of Polit & Beck's nine-step model. This study was analyzed in accordance with Graneheim & Lundman's content analysis. The results were based on nine original articles that were searched in the databases CINAHL and PubMed. Results: Two main categories were identified: Patient well-being and collaboration. Conclusions: The nurses encountered challenges as patients were unable to express their feelings and needs due to the cognitive impairment that accompanies end-of-life dementia. A good relationship between nurses and relatives is crucial in providing adequate care. Further research in dementia care is required to gain a better understanding and increase knowledge in care.

Palliativ vård som berör barn innebär många påfrestningar. Sjukdom och död som drabbar ett barn står i direkt kontrast till de förväntningar om en ljus och lång framtid som anknyts med barn- och ungdomstiden. Palliativ vård syftar till att dölja eller lindra symtom av sjukdom. Sjuksköterskor spenderar mer tid med patienter och familjer i det palliativa skedet än andra professioner. Det är betydande att som sjuksköterska ha kunskap om förhållningssätt, bemötande och etiska principer för att kunna möta de krav som situationen kräver. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda barn i ett palliativt skede. Studien är utförd som en systematisk litteraturstudie på kvalitativa studier. Sökningarna utfördes i PubMed och Cinahl. Tolv artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier och åtta subkategorier. I resultatet framkom det att sjuksköterskorna upplevde det emotionellt påfrestande att vårda barn i livets slutskede. Professionaliteten gick lätt förlorad och det uppmärksammades behov av ökad kompetens, utbildning och stöd. Organisatoriska faktorer försvårade och upptog tid och resurser från patientarbetet. Det upplevdes utmanande att möta familjens behov och att samtala med familjen skapade osäkerhet. Det är av vikt att sjuksköterskor lär sig att hantera sina egna känslor av obehag och det finns ett behov av att öva på kommunikativa färdigheter. Det finns även ett behov av att utöka undervisningen av palliativ vård rörande barn då otillräcklig kompetens kan ge upphov till emotionell stress och utbrändhet. Det uppmärksammas att organisatoriska faktorer har en inverkan på hur vården utformas, vilka behöver belysas för att komma till rätta med problematiken.

Bakgrund: Palliativ vård innebär att ge vård till patienter med en obotlig sjukdom samt tillstånd där patienten inte förväntas att överleva sjukdomen eller tillståndet. Hopp är viktigt att eftersträva inom den palliativa vården, där sjuksköterskan har en betydande roll. Det är svårt att förmedla hopp till svårt sjuka patienter, och därför är kunskapen om hur det kan förmedlas viktig. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor förmedlar hopp till patienter i livets slutskede. Metod: En innehållsanalys gjordes där en kvantitativ och åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: De nio vetenskapliga artiklar som granskades resulterade i en kategori; kommunikation i palliativ vård med tre subkategorier; kommunikation om fokus på livet, sjuksköterskans närvaro vid kommunikation och kommunikation om döden. Slutsats: Resultatet i studien visar att kommunikation med patienter angående döden var en svårighet för sjuksköterskor. Där rädsla för att patienten skulle förlora hoppet helt är en stor del till varför sjuksköterskor valde att undvika att tala om döden. När sjuksköterskor har vågat bemöta patienten i fråga om döden påvisade detta positiva effekter hos patienten då de hade uppnått en acceptans av den obotliga sjukdomen och hade på så vis kunnat behålla hoppet. Studien påvisar vikten av att sjuksköterskor vågar kommunicera med patienten om döden. / Background: The definition of palliative care is to give treatment to patients with incurable disease when the patient is not expected to survive the disease. Hope is important to strive for in palliative care, where the nurse has a significant role. It is difficult to convey hope to critically ill patients, and therefore the knowledge of how it can be conveyed is important. Aim: To describe how nurses can convey hope to patients in palliative care. Method: A content analysis was made where nine scientific articles were audited. Results: The nine scientific articles that were audited resulted in one category; communication in palliative care with three subcategories; communication about focus in life, nurse’s presence when communicating and communication about death. Conclusion: The results of this study indicated that communication with patients about death was a difficulty for nurses. Where fear of patient losing their hope was a big part of why nurses choose to avoid talking about death. When nurses have had the courage to talk about death with the patient it has shown positive effects within the patient where they have reached an acceptance of the incurable disease and they have been able to keep their hope. The study has shown how important it is that nurses dare to communicate with patients about death.

Bakgrund: Varje år avlider ett stort antal människor som haft behov av palliativ vård inför döden. Den palliativa vården ska generera ett lindrat lidande för såväl patient som anhörig. Sjuksköterskan är ansvarig för att såväl patient som anhöriga får god vård efter individuella upplevelser och behov. Problem: Sjuksköterskor upplever att det är svårt att skapa en god vårdrelation till anhöriga inom palliativ vård samt att kunna lindra deras lidande, då de upplever bristande kunskap och förståelse för anhörigas upplevelseperspektiv. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser när patienten vårdas palliativt. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Anhöriga upplevde övergivenhet till följd av ensamhet och social isolering. De upplevde ansvar gentemot patienten vilket orsakade oro och skuld. Genom tröst och trygghet kunde de anhöriga uppleva välbefinnande. Slutsats: Anhöriga behöver bli bekräftade och delaktiggjorda för att kunna uppleva välbefinnande och lindrat lidande när patienten vårdas palliativt. Förståelsen för anhörigas upplevelser kan kombinerat med ett genuint engagemang från sjuksköterskan bidra till ett gott stöd för anhöriga. Genom att stödja och delaktiggöra anhöriga på ett individanpassat sätt främjas deras livskvalitet och lidandet lindras. / Background: Each year a large number of people die who had the need for palliative care before death. Palliative care should generate a relieved suffering for both patient and family members. The nurse is responsible for giving good care to both patient and family members in relation to their individual experiences and needs. Problem: Nurses experience a hard time forming a good caring relationship to family members in palliative care and to relieve their suffering because of their lack of knowledge and understanding for family members experience perspective. Aim: To describe family members’ experiences when the patient is receiving palliative care. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis. Results: Family members experienced abandonment due to loneliness and social isolation. They experienced responsibility towards the patient, which caused anxiety and guilt. Through consolation and comfort the family members could experience well-being. Conclusion: Family members need to be acknowledged and involved to be able to experience well-being and relieved suffering when the patient is receiving palliative care. The understanding for the family members experiences can in combination with a genuine commitment from the nurse contribute to a good support for the family members. By supporting and making the family members involved in an individual way their quality of life can be fostered and their suffering be relieved.

Bakgrund: Varje år avlider mellan 90 000- 100 000 människor i Sverige. 560 av dessa beräknas vara barn. Cirka 80 % av de som avlider bedöms ha varit i behov av palliativ vård. Sjuksköterskan inom den pediatriska palliativa vården arbetar nära döden och ska vårda barnet och familjen tills den dag barnet tar sitt sista andetag. Sjuksköterskan ställs inför svåra val samt upplevelser och det påverkar hen på olika sätt. Syfte: Studiens syfte är att belysa sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att vårda barn i ett palliativt skede och hur det kan påverka vårdandet. Metod: En systematisk litteraturstudie med 11 kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudgrupper identifierades i studien; Positiva aspekter av att vårda, Negativa aspekter av att vårda, Hantering av upplevelser och erfarenheter, Hur påverkas vården. Det framkom att sjuksköterskan blir emotionellt påverkad och är i behov av stöttning i sitt dagliga arbete. Sjuksköterskan upplever osäkerhet inom den palliativa vården och anser sig behöva mer erfarenhet och utbildning. Slutsatser: Sjuksköterskan behöver mer utbildning och stöttning inom den pediatriska palliativa vården för att kunna vårda det sjuka barnet och familjen. Det behövs mer forskning som speciellt belyser vilka redskap sjuksköterskan behöver för att känna sig självsäker i arbetet för att kunna förbättra vården för sjuka barn.

This essay is a study about how people who work at caring facilities, such as retirement homes, reflect about their role as caregivers for people that are in the last phase of their lives and how they reflect about meeting death at work. The study is conducted through interviews with six people that currently work or have worked at caring facilities.  In the essay the informants’ perceptions of a good death are discussed, and what they strive to do when caring for a dying person. The concept of a good death is also discussed in relation to euthanasia. The primary result is that it is evident how the informants use empathy and internalisation as tools to estimate what the caretakers desire. This internalisation leads to a large personal commitment to caring, and can possibly affect the person who provides the care on a personal level. Four of the six informants believe in paranormal phenomena and this is discussed in relation to their work of caring for dying people. Some of the informants report that they feel a responsibility to care well for the person before s/he dies so that they will rest in peace and not start haunting. These primary themes are discussed in relation to Berger & Luckmann’s concept of border situation, and it is shown that the informants have in different ways internalised their experiences from working with death to manage the crisis for the symbolic universe that death entails.

No description available.

Bakgrund: Av Sveriges befolkning är ungefär 80 % i ett behov av palliativ vård. Majoriteten av dessa beskrivs vara äldre med en långdragen sjukdomsprocess. I ett palliativt vårdande ska sjuksköterskorna utgå från fyra hörnstenar, vilka Socialstyrelsen utvecklat från WHO:s riktlinjer. Enligt dessa ingår det i sjuksköterskans roll att lindra besvärande symtom, arbeta utifrån ett tvärprofessionellt teamarbete, ha goda kommunikationer och relationer samt att ge stöd till närstående. Syfte: Att belysa erfarenheter av sjuksköterskerollen vid vårdande i livets slutskede. Metod: En litteraturöversikt gjordes där tio kvalitativa och kvantitativa artiklar användes till resultatet som belyser erfarenheter av sjuksköterskerollen vid vårdande i livets slutskede. Sökningarna gjordes i databaserna, CINAHL Complete, PubMed och Medline with Fulltext. Artiklarna analyserades med hjälp av färgkodning. Resultatet: Resultatet visade på sjuksköterskors erfarenheter av att agera patientens advokat, vikten av att arbeta i ett vårdteam, sjuksköterskornas erfarenheter av att vara utbildad och föra sin kunskap vidare samt sjuksköterskornas erfarenhet att vilja främja hälsa. Diskussion: Metoddiskussionen belyser tillvägagångssättet, svagheter och styrkor. Resultatdiskussionen lyfts utifrån Watsons caritasprocesser som stärker det sjuksköterskorna återger, där relationen är en nyckelkomponent i vårdandet samt hur brister i kommunikationen kan förstås. Det framgick att sjuksköterskor hade olika erfarenheter av vård i livets slutskede och att de mer erfarna var de som kände sig tryggast. Ur detta ges egna reflektioner av det ideala vårdandet enligt Watson, och hur det kan användas i praktiken av sjuksköterskor.