Allt fler personer väljer idag att vårdas hemma palliativt under den sista tiden i livet. Detta innebär ett ökat ansvar och stora förändringar i livet, för de anhörigvårdare som ska vårda den sjuka närstående i hemmet. Sjuksköterskor har en plikt i att bemöta anhöriga såväl som patienten i vården, samt ge god information och stöd. Med stödet av vårdpersonalen kan anhörig vårdaren uppnå hälsa och välbefinnande, i den utmanande situationen de befinner sig i. För att bättre skapa en förståelse kring anhörigvårdares behov i vården, har författarna valt att göra en kvalitativ litteraturstudie. Detta görs för att belysa anhörigas upplevelser när en närstående vårdas i hemmet vid livets slutskede. En integrerande sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntes har gjorts för att belysa detta fenomen. Tio artiklar av forskningsstudier som belyser anhörigvårdares upplevelser i den palliativa vården hemma, har analyserats och beskrivits. Nya teman har skapats som presenterats i resultatet. Resultatet visar att anhörigvårdare upplever en känsla av plikt och en förväntning från andra på att vårda den närstående, samt konsekvenser på sin hälsa. De beskriver olika coping strategier för att hantera utmaningen av situationen. De upplever även ett behov av information och kunskap från vårdpersonal och familj, för att uppnå en känsla av trygghet i vårdandet. Resultat fynden som presenterats i denna litteraturstudie bekräftas av andra studier i diskussionen. De kliniska implikationerna av detta arbete är vikten av att vårdpersonal bemöter anhöriga utifrån deras behov i vårdandet, för att främja anhörigas välbefinnande och hälsa.

Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett förhållningsätt som innebär att öka livskvalitén för både patienten och dess närstående. Palliativ vård handlar om god symtom kontroll och lindring. Den palliativa vården i hemmet lägger stort ansvar på de närstående, inte bara när det kommer till kontrollera symtomen men att organisera vården för patienten 24 timmar/dygnet. Sjuksköterskan måste se patienten och närståendes livssituation för att ge bra stöd i hemmet. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa närståendes erfarenheter av att vårda den sjuke palliativt i hemmet. Metod: Som metod valdes en litteraturbaserad studie. Datamaterialet bestod av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre kategorier identifierades såsom: Ny roll, behov av hjälp från kunniga och behålla det egna livet med sex underkategorier. Närståendes erfarenheter, att ha ett stort ansvar är svårt och krävande men även meningsfullt. Brist på stöd från sjukvården påverkar närståendes förmåga att vårda den sjuke. Slutsats: När närstående vårdar den sjuke i hemmet är tiden både tung och meningsfull. Det beror på vilket stöd och information de får från sjuksköterskorna samt om de själva får möjligheten att distansera sig till vårdandet för att behålla det egna livet.

I dagens samhälle vårdas allt fler patienter med palliativ vård till livets slut i hemmet med sina anhöriga. Mötet med barn som anhörig beskrivs oftast som komplicerat för sjuksköterskorna då de väcker starka emotioner. När föräldrar är svårt sjuka och döende är barn som anhöriga särskilt sårbara. Barnen känner av sorg och oro samtidigt som rutiner förändras, de har ett behov av information och stöd i sin sorg. Enligt lag skall barns bästa prioriteras och barn som anhörig till en svårt sjuk, eller döende familjemedlem har rätt till information och stöd. Sjuksköterskan skall i sin roll inneha ett helhetsperspektiv och ska kunna stödja såväl patient som anhörig. Syftet med uppsatsen är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att ge palliativ vård i hemmet med barn som anhörig. För att svara på studiens syfte valdes en kvalitativ metod med induktivt förhållningssätt. Sju intervjuer genomfördes och analyserades med innehållsanalys. I analysen framkom tre övergripande kategorier med sju underkategorier. I resultatet beskriver sjuksköterskorna hur det är att ha hemmet som arena för vården, där hemmet måste anpassas för vården samtidigt som hemmet har stor betydelse för både barn och patient. Det finns ofta en osäkerhet hos sjuksköterskor att möta barn som anhörig och sjuksköterskan behöver ha en beredskap för att möta barnen. Sjuksköterskor måste respektera föräldrarnas åsikter och skapa en relation med barnen för att kunna ge dem stöd. Sjuksköterskor bör ha kännedom om barns ålder och mognad för att ge rätt anpassad information. Slutsatser som drogs var att behovet av kunskap och utbildning efterfrågas för att sjuksköterskan ska få en beredskap att möta barnen.

En distriktssköterska ansvarar för sårvård inom hemsjukvård. I hemmen varierar den hygieniska standarden och distriktssköterskan får anpassa sig till rådande omständigheter utan att frångå de basala hygienrutinerna all sjukvårdspersonal är ålagda att följa. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskor erfarenheter beträffande hygien i samband med sårvård i hemmet. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes och dessa analyserades enligt en mall för kvalitativ innehållsanalys.Resultatet visade att det ansågs självklart att följa de basala hygienrutinerna. Dock kan slarv förekomma, när distriktssköterskan känner tidpress eller stress. Informanterna betonar användningen av underlägg för att skapa en ren miljö för såromläggning samt att vårdtagarnas egenbestämmanderätt bör respekteras för att bibehålla en god vårdrelation. En tendens till kunskapsluckor angående basala hygienrutiner framkom, vilket författarna menar belyser vikten av kontinuerlig fortbildning. Om vårdrelationen tillåter, anser författarna att det kan vara hälsofrämjande att påtala en oren hemmiljö, om det kan resultera i bättre sårvårdsmiljö. Även om detta kan vara ett känsligt ämne.Några tänkbara kliniska implikationer är att regelbundet diskutera hygienfrågor på arbetsplatsträffar, kontinuerlig fortbildning för vårdpersonal samt förvara såromläggningsmaterial i plastlådor som är lätta att rengöra istället för en väska. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Utvecklingen i samhället visar på att allt mer kvalificerad vård bedrivs i hemmet och detta ställer nya krav på de närstående och professionella vårdgivarna.En förutsättning för vård i hemmet är att det (oftast?) finns en närvarande närstående som kan delta i vården. De närstående har en central roll i vårdandet i samverkan med professionell vårdpersonal.Syftet med studien är att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en cancersjuk make/maka i hemmet. Hur upplevs stödet från professionell vårdpersonal? I studien har sex närstående intervjuats och datamaterialet har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys.I resultatet framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier som har betydelse för närståendes upplevelser av att vårda samt stödet från vårdpersonalen. Dessa var: att vara den som vårdar – det naturliga åtagandet, möte med professionell vårdpersonal samt delad omsorg. Det framkommer tydligt i resultatet att det är naturligt att vårda sin make/maka i hemmet men detta kan påverka den närståendes egen hälsa. En god och förtroendefull relation samt lättillgänglig och kompetent vårdpersonal som tar sig tid för att lyssna och prata upplevs betydelsefullt. I diskussionen diskutera författarna studiens resultat utefter tidigare forskning. Arbetet avslutas med en slutsats av studien. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Allt mer behandling och vård av patienter flyttas ut från sjukhusen till patienters hem. Hemventilatorbehandling (HMV) har utvecklats och idag får cirka 22/100 000 invånare hemventilatorbehandling i Sverige. Personer som har HMV har rätt till personlig assistans. Trots att vissa personliga assistenter idag utför tämligen kvalificerade arbetsuppgifter krävs ingen formell utbildning. Distriktssköterskan har en central funktion som samordnare och samverkanspartner med personliga assistenter då allt sjukare personer vårdas i hemmet. Studiens syfte är att belysa personliga assistenters erfarenhet av att vårda personer med HMV samt studera om personliga assistenter till HMV-användare har behov av ett yrkesmässigt stöd i denna situation. Studien har utgått från en kvalitativ ansats och den kvalitativa forskningsintervjun. Resultatet har analyserats med induktiv innehållsanalys. Åtta intervjuer har gjorts med personliga assistenter till HMV-användare. Resultatet visar fyra kategorier: Att ta ansvar för någon annans liv, Kunskap ger trygghet, Stöd för att orka, Att arbeta i någons hem är en balansgång. Intervjupersonerna ansåg att de fått utförlig och tillräcklig utbildning vad gäller ventilatorns funktion, hantering och andningsfysiologi men de känner sig osäkra på andra områden, som att arbeta i någon annans hem, där det inte finns något krav på särskild utbildning. Handledning med diskussioner om ansvar och etik är nödvändigt. Resultatet visar att intervjupersonerna inte uttrycker något behov av stöd från distriktssköterskan. En anledning kan vara att HMV-användaren har etablerat en god kontakt med specialistsjukvården. En av studiens slutsatser är att intervjupersonerna inte kände någon oro inför att vårda en person med hemventilator. Däremot finns det en osäkerhet om arbetets innehåll och den personliga relationen till HMV-användaren och närstående. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

I dagens samhälle har en del av den kvalificerade vården flyttat från sjukhusen och in i hemmen. Det innebär ökade krav på både närstående och den kommunala hemsjukvården. Syftet med denna studie är att beskriva närståendes erfarenheter av vård i hemmet. Det är en vårdvetenskaplig kvalitativ studie utifrån en induktiv ansats. Distriktssköterskor i en västsvensk kommun valde ut närstående till patienter med kommunal hemsjukvård, vilka tillfrågades om deltagande. I studien intervjuades sju närstående. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat analyserades och 5 huvudkategorier samt 12 underkategorier identifierades. Resultatet beskriver hur närstående erfar förändringar i hemmet i samband med att en familjemedlem insjuknar och tar emot vård i hemmet. Vidare visar resultatet hur viktigt det är med en väl fungerande vårdrelation mellan distriktssköterskan och den närstående samt hur de närstående påverkas av brister i vårdrelationen. Många närstående erfar att de får ta ett stort ansvar för den sjuke familjemedlemmens hälsa och att de får kontrollera att patienten erhåller rätt vård. Studien beskriver också hur omfattande anpassningen är för närstående i samband med att en familjemedlem insjuknar och behöver vård i hemmet. Närstående erfar att de måste anpassa sig efter en förändrad livssituation, men också efter vården som bedrivs i hemmet. Resultatet visar hur viktig kommunikationen är för att skapa en bra vård i hemmet. Närstående erfar i hög grad att de får fungera som förmedlare av information mellan olika personal och instanser, vilket leder till att de erfar känslor av otrygghet. Studien visar att vården i hemmet behöver utvecklas till att i högre grad innefatta närstående. De närstående är i de flesta fall delaktiga i vården och det är därför extra viktigt med ett bra samarbete och att vården även tar hänsyn till den närstående och dennes behov. Genom att ta del av närståendes upplevelser och berättelser kan vården utvecklas och förbättras. Det finns behov av fortsatt forskning när det gäller hur närståendes fysiska och psykiska hälsa påverkas av de påfrestningar som det innebär när en familjemedlem insjuknar och får vård i hemmet och hur ett bättre familjeanpassat stöd kan utvecklas. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Bakgrund: Vid problem att nutriera sig självständigt kan kraftig viktnedgång förekomma och upplevas skrämmande för familjen. Erbjudande om parenteral nutrition tas då ofta emot med glädje av patienter och anhöriga. Vid vård i hemmet måste vårdpersonal, anhöriga och patienten samverka för att vården ska bli optimal där familjens gensvar kan vara avgörande för patientens följsamhet. Sjuksköterskors ansvar för patienters vård är stort vilket kan upplevas utmanande, betungande och samtidigt tillfredställande då möjlighet att kunna förlänga patienters liv och förbättra livskvaliteten finns. Dock saknar sjuksköterskor kunskap om patienters erfarenheter vilket kan skapa otrygghet hos båda parter och leda till att patienters behov av omvårdnad inte tillfredsställs. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att leva med parenteral nutrition i hemmet. Metod: Allmän litteraturöversikt användes där tre kvantitativa och åtta kvalitativa artiklar har analyserats samt en med mixad metod. Resultat: Fem teman synliggjordes i examensarbetets resultat; Förmågan att kunna hantera en förändrad livssituation, Betydelsen av stöd och utbildning, Att ha livskvalitet, Att ha förmåga att äta och Att vara begränsad. Slutsats: Att erhålla parenteral nutrition i hemmet förändrar patienters liv. Patienter beskriver förbättrad livskvalitet samtidigt som vården innebär begränsningar. Vårdens stöd beskrivs som bristfälligt. Genom att utforska patienters erfarenheter utifrån patientperspektivet kan mer optimal vård utformas. / Background: Having problems with nutrition can lead to heavy weight loss and can be frightening by the family. If offered parenteral nutrition as a form of nutritional treatment, it is often welcomed by patients and relatives. In homecare, healthcare staff, relatives and the patient need to cooperate in order to ensure that the healthcare becomes optimal and the family's response can be decisive for the patient's compliance. Nurses’ responsibility for the patient's care is great, which can be experienced as challenging, burdensome and at the same time satisfactorily with the opportunity to extend patient's lives and improve quality of life. However, nurses’ lack of knowledge of the patient's experience, can create insecurity in both of them and lead to that patients need for nursing is not satisfied. Aim: To describe patients' experiences of living with home parenteral nutrition. Method: General literature review were used. Three quantitative and eight qualitative articles have been analyzed and one article using mixed method. Results: Five themes were discovered in the result: Ability to manage an altered life situation, the need of support and education, to have quality of life, to be able to eat and to be limited. Conclusion: Receiving home parenteral nutrition changes the patients. Patients describe that the quality of life improves while the care entails limitations. Access to healthcare support is described as inadequate. By exploring the patient's experience based on the patient perspective a more optimal care can be designed.

Bakgrund: Risken för hjärtsvikt ökar med stigande ålder. Upplevelser av att leva med hjärtsvikt varierar vilket kan påverka det dagliga livet och leda till individuella vårdbehov. Patienter med hjärtsvikt ska vid behov erbjudas vård i hemmet och den är idag mer avancerad än tidigare. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av att få vård i hemmet för sin hjärtsvikt. Metod: En induktiv intervjustudie med semistrukturerade frågor har använts. Genom ett strategiskt urval framkom sex informanter. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Vården i hemmet utformades individuellt och informanterna upplevde att de fick all vård de var i behov av. Olika yrkeskategorier samverkade och möjliggjorde vården i hemmet. En relation till vårdpersonalen var viktig och hembesöken medförde ett socialt sällskap. Det innebar en trygghet att vara med och planera sin vård och kontinuitet i vården var viktig. Möjligheten att ta kontakt med vårdpersonal var viktig vid olika vårdbehov samt att få vara kvar i hemmet för vård. Känslorna inför framtiden och vården i hemmet varierade. Slutsats: Samverkan mellan olika yrkeskategorier möjliggör vård i hemmet för patienter med hjärtsvikt. För patienten skapas möjlighet att vara i sin hemmiljö, även vid progression av hjärtsvikten. Vården i hemmet påverkar upplevelsen av trygghet och skapar förutsättningar för en god hälsa. / Background: The risk of heart failure increases with age, and experiences of living with heart failure varies. This condition can affect the daily life and lead to individual care needs. If necessary, patients with heart failure should be offered attendence at home. The home health care is more advanced now than before. Aim: The aim of the study was to illuminate the experiences of heart failure patients whom received care at home. Method: An inductive interview study with semi-structured questions were used. Six informants emerged from a strategic sampling. During the study of the interview material, a qualitative content analysis was used. Results: The results showed that attendance at home was designed individually, and the informants received the care they needed. Interaction between different professions made this possible. The relationship between the resident and the caregiver was important, and it also led to social company. It meant security to be involved in the creating of the care plan, and the continuity of care was important. The possibility to contact the caregiver at different care needs, and to stay at home were important. Feelings about the future and the home health care varied. Conclusion: Home health care for patients with heart failure is enabled by collaboration between different professions. Even during the progression of heart failure, the patient may still be given the opportunity to stay at home. The attendence at home affects the perception of being safe and enables conditions for good health.

Cancer was the second most common cause of death in Sweden in 2011. As the number of beds in hospitals decreases, numerous severely ill patients receive care at home. This results in family members performing important parts of the caring process. The aim of this study was to describe the caregivers' support needs from healthcare professionals when caring for an adult relative with cancer. A literature review was performed, in which results from empirical studies were reviewed and summarized. The result shows that caregivers need information about the disease and education regarding nursing skills. They also have social needs, such as to participate in decision making concerning treatment alternatives, to be kindly met by healthcare professionals, and to have opportunities for respite. The number of caregivers who suffer from anxiety and depression might indicate the presence of unsatisfied needs, which healthcare professionals could identify early in the care process. By putting focus on the caregivers' needs, healthcare professionals can help them achieve an increased feeling of competence in performing the caring role and possibly promote their sense of health and well-being. / Cancersjukdomar var år 2011 den andra mest förekommande dödsorsaken i Sverige. På grund av minskande antal vårdplatser blir alltfler svårt sjuka vårdade i hemmet, vilket innebär att en stor del av omvårdnaden utförs av anhöriga. Syftet med studien var att beskriva anhörigas behov av stöd från sjukvårdspersonalen vid vård av vuxna närstående med cancer. En allmän litteraturstudie genomfördes där resultat från empiriska studier granskades och sammanställdes. Resultatet visar att anhöriga är i behov av information om sjukdomen och praktisk handledning i omvårdnad. Anhöriga upplever även sociala behov av att få möjlighet till att medverka i beslutfattande gällande behandlingsalternativ, få ett bra bemötande från sjukvårdspersonalen samt få möjlighet till avlastning. En stor mängd anhöriga till närstående som lever med cancer lider av ångest och depression, vilket möjligtvis innebär att det finns otillfredsställda behov som skulle kunna identifieras tidigt i omsorgsprocessen. Med en uppmärksamhet gentemot behoven kan sjukvårdspersonalen bidra till en känsla av ökad kapacitet till vård hos anhöriga och då eventuellt främja deras upplevelse av hälsa och välbefinnande.