Bakgrund: I Sverige dör ca 90 000 människor varje år, varav 550 av dessa är barn.  Specialiserad palliativ vård samt specialistutbildningar inom palliativ vård är generellt inte utformad för vård av barn i livets slutskede. Bristfällig utbildning hos vårdpersonal samt liten erfarenhet av att ge palliativ vård till barn orsakade känslor av osäkerhet i  vårdsituationer med barn och familjer. Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda barn i livets slutskede på sjukhus. Metod: Litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier samlade från databaserna Cinahl och PubMed. En manuell sökning gjordes. Analys genomfördes med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och elva underkategorier. Huvudkategorierna var: känslomässiga reaktioner, att hantera svåra situationer, utmaningar i mötet med familjer och möjligheter i mötet med familjer. Konklusion: Vårdpersonal önskar utbildning i palliativ vård av barn samt kommunikationsövningar med sörjande familjer. Vidare forskning behövs angående barns risk för lidande vid familjecentrerat förhållningssätt, nödvändiga organisatoriska åtgärder samt vårdutbildningars behov av att inkludera palliativ vård av barn. / Background: About 90,000 people die every year in Sweden and of those are 550 children. Specialized palliative care and specialist education in palliative care are generally not designed for end-of-life care of children. Inadequate education of healthcare professionals and little experience of giving palliative care for children caused feelings of insecurity in care situations with children and families. Aim: The purpose was to describe healthcare professionals experiences of providing end-of-life care for children in hospitals. Methods: Literature study based on nine qualitative studies collected from the databases Cinahl and PubMed. One manual search was performed. The analysis was implemented using Friberg's fivestep model. Results: The analysis resulted in four main categories and eleven subcategories. The main categories were: emotional reactions, to handle difficult situations, challenges in meeting families and opportunities in meeting families. Conclusion: Nursing staff want education in palliative care of children and communication exercises with grieving families. Further research is needed regarding children's risk of suffering from a family-centered approach, necessary organizational measures and the need for nursing education to include palliative care of children.

Bakgrund: Inom palliativ vård sker det många etiska ställningstaganden som kräver beslut. Vårdteamet har olika ansvarsområden i den palliativa vården. Läkaren har huvudansvaret över beslut men för att en god palliativ vård ska kunna bedrivas krävs ett multiprofessionellt samarbete.Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av beslutsprocesser i det palliativa skedet. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som bygger på 10 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. De utvalda artiklarna granskades med en hjälp av SBU:s granskningsmall. Vidare analyserades artiklarna utifrån Graneheim & Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Sjuksköterskans delaktighet i beslutsprocesser, patienten och anhöriga i beslutsprocesser och vikten av samarbete i beslutsprocesser.Konklusion: Sjuksköterskan bör ha en tydligare roll och delaktighet i beslutsprocesser samt att ett nära samarbete i det multiprofessionella teamet är av stor vikt för att kunna bedriva en god palliativ vård. / Background: When working in palliative care one is often subjected to many difficult ethical dilemmas that needs to be dealt with. Within an interprofessional team those that are included have different areas of responsibility, out of which the doctor is the one who carries the main responsibility for making decisions. However, in order to give high quality palliative care it is essential that the cooperation within the group is functional.Aim: To illuminate the experiences of nurses that are within the process of decision-making concerning palliative care.Method: A literature review with a qualitative approach based on 10 scientific articles which were gathered from the databases CINAHL and PubMed. The chosen articles were reviewed using SBU’s reviewing template. From there on the articles were analyzed in accordance to the content analysis of Graneheim & Lundman.Result: Is presented in three separate categories: The nurses’ participation in decision-making, the patient and their relatives’ involvement in the process and the importance of cooperation within the interprofessional team in the process of making decisions.Conclusion: In order for the interprofessional team to be able to carry out a qualitative palliative care, it is essential that nurses are given a more clearly defined and participatory role when decisions are being made.

Bakgrund: Palliativa vården inom intensivvården innefattar att främja den hälsorelaterade livskvaliteten för patienten samt att stötta närstående. Intensivvårdssjuksköterskorna ska tillsammans med patienten och närstående optimera en god hälsa under och efter livets slutskede och fortlöpande upprätthålla personcentrerad omvårdnad. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av patientens vård i livets slutskede inom intensivvården. Metod: En litteraturstudie med en systematisk ansats. Artikelsökningen utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter kvalitetsgranskning återstod 15 artiklar som gick vidare till innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att närstående tyckte det var viktigt med god kommunikation och bra bemötande då information och en god personal-patientnärstående relation gynnade välmående. För att närstående skulle orka med att följa patienten i den palliativa vården behövde de känna sig trygga genom god stöttning och en lugn omgivning.  God symtomlindring samt att intensivvårdssjuksköterskorna såg till en personcentrerad omvårdnad, resulterade i att närstående tyckte patienten fick en god och värdig död. Slutsats:  Främja närståendes upplevelser är viktigt genom praktiskt och emotionellt stöd. Intensivvårdssjuksköterskan måste agera professionellt samt besitta goda kunskaper inom både kommunikation och palliativ vård för att vara förmögen att bemöta de närstående i den ofta utsatta och sårbara situationen de befinner sig i.

Bakgrund: Patienter och deras anhöriga upplever brister i vården vid livets slutskede på akutmottagningar. Vårdmiljön uppfattas som stressig och bullrig och integriteten undermålig. Därtill menar patienter i livets slutskede och deras anhöriga att den personcentrerade vården blir lidande när livräddande behandling prioriteras över vård i livets slutskede. Enligt vald vårdvetenskaplig teori kan sjuksköterskan lindra lidande för patienter i livets slutskede. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på akutmottagning. Metod: Allmän litteraturstudie. Totalt 14 artiklar ingick i resultatet varav 12 var kvalitativa, en kvantitativ och en mixad metod.  Resultat: Likheter och skillnader i artiklarnas syfte, datainsamlingsmetod, analys och resultat jämfördes. Fem teman framkom i resultatet: Vårdmiljöns inverkan, Fokus på livräddande insatser, Emotionell påverkan, Bemötande av anhöriga, Behov av utbildning. Sjuksköterskor erfor att akutmottagningen inte var en lämplig plats för vård i livets slutskede, och att det begränsade sjuksköterskors förutsättningar att tillhandahålla en god och värdig vård. Slutsats: Resultatet indikerar ett behov av att förbättra sjuksköterskor förutsättningar för att bevara patienters värdighet och möta deras omvårdnadsbehov på akutmottagningar. Detta skulle kunna uppnås genom utbildning, handledning och en ökad organisatorisk anpassning till vårdbehov vid livets slutskede inom akutmottagningar.

Bakgrund: I Sverige är det ungefär 90 000 personer som avlider årligen och utav detta antal, är det 70 000 personer som är i behov av palliativ vård. Sjuksköterskor på vård- och omsorgsboenden bedriver en flerdimensionell omvårdnad för vårdtagare som vårdas palliativt i livets slutskede, för att främja deras livskvalité. Vårdtagare som närmar sig livets slutskede uttrycker även ett behov av att kommunicera om vård i livets slutskede. Syfte: Beskriva vårdtagarens upplevelse av kommunikation med vårdpersonal om vård i livets slutskede på vård- och omsorgsboende. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ metod och en induktiv ansats. Sju vetenskapliga artiklar analyserades i enlighet med Fribergs (2017) analysmodell. Resultat: Studien visar att vårdtagare har svårt för att kommunicera med vårdpersonalen om vård i livets slutskede. Utifrån resultatet utformades två huvudkategorier, att känna sig bekräftad och att känna sig värdig. Kategorierna består sammanlagt av fem underkategorier, av att bli sedd, att få uttrycka sina önskemål, att känna tillit, att inte få frågan samt att uppleva sig till besvär. Slutsats: Genom denna studie framkom det att vårdtagarna upplevde att kommunikation med vårdpersonalen angående vård i livets slutskede sällan förekom. Vårdtagarna har önskemål om vård i livets slutskede som sällan blir framfört av anledningar så som tidsbrist från vårdpersonalen, vårdtagarna upplever sig till besvär, de känner sig inte sedda och bekräftade.

Bakgrund: Idag beräknas cirka 70 000 människor avlidit till följd av en långsamt förlöpande kronisk sjukdom som behandlas med palliativa insatser. Dygnet runt vårdas svårt sjuka patienter på landets alla sjukhus. Hos flertalet av dessas patienter står det klart att sjukdomen inte längre är botbar. Sjuksköterskans uppgift syftar till att stödja den enskilde individen och dennes anhörige genom hela kvarståendevårdförlopp och ge det bästa möjliga vård. Det skapas dagligen nya relationer mellan sjuksköterskor, patienter och närstående. Detta innebär stora påfrestningar för sjuksköterskorna på ett känslomässigt plan då de ständigt ställs inför etiska dilemman. För att säkerställa god omvårdnad vid palliativ vård behövs mer utbildning för att skapa bättre kunskap. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede inom slutenvårdavdelning. Metod: En allmän litteraturöversikt med en induktiv ansats baserat på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Som analysmetod valdes Friberg (2017). Databaser som användes var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudteman, den första temat var Att bli känslomässigt engagerad, det andra var Att känna sig otillräcklig, det tredje var Att uppleva brist på tid, och det sista blev Att uppleva avsaknad av kunskap. Slutsats: Genom denna studie framgick det att sjuksköterskorna upplevde kunskapsbrist och ett behov av stöd när de arbetade med patienter i livets slutskede vilket har lett till att vårdkvalitén försämrats. Sjuksköterskorna upplevde att kunskaps avsaknaden kring palliativ vård kunde påverka vårdkvaliteten negativt och den vård som erbjuds till patienten.

Bakgrund: I världen är behovet av palliativ vård stort. Inom palliativ vård finns två faser, en tidig och en sen fas. Närståendes upplevelser av vård i livets slutskede är viktiga och något som vårdpersonal måste vara medveten om i professionen. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av vård i livets slutskede med fokus på den terminala fasen. Metod: En manifest kvalitativ innehållsanalys med ett inifrånperspektiv. Sjutton vetenskapliga originalartiklar valdes ut i databaserna PubMed och CINAHL och genomgick vedertagen kvalitetsgranskning. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier: “Att drabbas av psykisk ohälsa och känna ett behov av stöd”, “Att upplevelser av kommunikation mellan vårdpersonal och andra vårdenheter varierar”, “Att känna tacksamhet, hoppfullhet och nöjdhet över den döende personens vård”, “Att tvingas göra uppoffringar” och “Att miljön påverkar upplevelsen av den terminala fasens vård”. Kategorierna beskriver hur närstående upplever vården av den döende personen som är i livets slutskedes terminala fas. Slutsats: Närstående upplevde allt från stress, ångest och psykisk ohälsa till glädje och tacksamhet över vården den döende fått. Behovet av stöd är stort och kommunikationen är viktig för en god informationsöverföring. Även miljön är en viktig aspekt som påverkar närståendes upplevelser. Vidare forskning behövs inom området för att vårdpersonal och sjuksköterskor ska kunna tillgodose behoven. Till sist kan kunskapen hjälpa sjuksköterskestudenter under utbildning genom att få en bättre förståelse över närståendes upplevelser av vård i livets slutskede i sin kommande profession.

Bakgrund: Vård i livets slutskede handlar om att lindra lidande och öka patientens välbefinnande under sista tid i livet. I sjuksköterskans ansvarsområde ingår det att lindra lidande, främja hälsa och att verka för ett fridfullt och värdigt avslut för patienter. Tidigare forskning visade att patienter uppskattade sjuksköterskors goda omhändertagande och bemötande. Det framkom att patienter erfor att den terminala sjukdomen omkullkastar livet och det uppstod en förlust av kontroll och självbild. Syfte: Syftet var att översiktligt beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter vid livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt tillämpades med sammanlagt elva vårdvetenskapliga artiklar, varav åtta var kvalitativa, två kvantitativa och en mixad metod. Resultat: Det identifierades fyra olika teman som besvarade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede som var; Kommunikation och utmaningar i vårdandet, Sjuksköterskans behov av utbildning och kompetens, Betydelsen av ett tvärprofessionellt samarbete och slutligen Emotionell påfrestning. Slutsats: Sjuksköterskor erfor att en god kommunikation var grunden för en högkvalitativ vård i livets slutskede. Dock uppstod det kommunikationsutmaningar när patienter och närstående hade olika mål för vården. För att erbjuda säker och god vård där patienters behov tillgodosågs erfor sjuksköterskor behov av specialiserade kunskaper och färdigheter inom palliativ vård.

Bakgrund: Alla människor har rätt till en bra sista tid i livet med ett gott människovärde och att avsluta sin sista tid i livet på ett fridfullt sätt och med en värdig död. Tidigare studier inom ämnet påvisar att det finns bristande kunskap hos sjuksköterskor som påverkar patientens smärtlindring negativt. Syftet: Sjuksköterskans upplevelse av smärtlindring för patienter livets slutskede. Metoden: Som metod valdes att göra en litteraturöversikt med kvalitativ data som grund med en systematisk sökning i databasen CINAHL. Totalt valdes 17 artiklar ut och kvalitetsgranskades. De utvalda artiklarna lästes igenom och därmed formades strukturerade huvudkategorier med underkategorier som var gemensamma för dessa artiklar.  Resultatet: Det framkom att sjuksköterskan ansåg att ett väl fungerande vårdlag krävdes för att genomföra en god omvårdnad samt mer tid för att kunna utföra en god omvårdnad i livets slutskede med ett positivt resultat. Ingen ska behöva dö ensam och med onödig smärta. Därför behövs mer forskning kring ämnet för att utveckla och kvalitetssäkra den palliativa omvårdnaden samt omvårdnaden i livets slutskede. Utbildning inom områden som kommunikation, smärta och smärtlindring bör ges till alla som arbetar med patienter i livets slutskede. Kurser i smärtlindring bör ingå i sjuksköterskans grundutbildning men även på arbetsplatserna för att kunna upprätthålla en god kunskapsnivå och som sjuksköterska vara uppdaterad i ämnet. Slutsats: Det är viktigt att sjuksköterskan har kompetens, kunskap samt engagemang för att kunna ge patienter i livets slutskede en god vård. Sjuksköterskorna lyfter hur viktigt det är med kompetens och kunskapsutveckling inom ämnet för att som sjuksköterska kunna bemöta behovet av smärtlindring för patienterna i livets slutskede.

Bakgrund: Palliativ vård i livets slutskede fokuserar på att minska lidande och förbättra patienters välbefinnande. Tidigare forskning avslöjar behovet av förbättrad kommunikation och ökad kompetens inom vården i livets slutskede. Patienter efterfrågar bättre information och delaktighet, medan anhöriga betonar behovet av stöd och förbättrad kommunikation från sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturöversikt utifrån två kvantitativa och nio kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra teman identifierades i resultatet som besvarade på sjuksköterskors erfarenheter av att vårda i livets slutskede; Vikten av sjuksköterskors utbildning och kunskap, Sjuksköterskors emotionella engagemang, Kommunikations betydelse i vårdande, Att bidra till en god relation. Slutsats: Sjuksköterskor erfarenhet visade att kompetens och utbildning var avgörande inom vården av patienter i livets slutskede. Utmaningarna som sjuksköterskor ställdes inför i vården av patienter krävde anpassning. Emotionellt engagemang minskade frustration, medan effektiv kommunikation och positiva relationer med anhöriga och vårdteam var grundläggande för vårdkvalitet och samarbete.